Varför pratar alla om gluten?

Allt fler svenskar avstår gluten av hälsoskäl men långt ifrån alla mår bättre av det. Werlabs reder ut begreppen kring glutenintolerans, veteallergi och den minst sagt luriga noceboeffekten.

Vad är gluten?

Det talas mycket om vete och gluten, åtminstone i de mer välbärgade delarna av världen. Här har vi både råd och tid att vara petiga med vad vi äter. Många av oss intresserar sig för vad olika födoämnen består av, vad de ger och hur de påverkar våra kroppar och vår hälsa. Allt fler hakar på trenden att avstå gluten, men det finns också de som menar att det är onödigt att avstå vete om man inte lider av konstaterad allergi eller intolerans.

Många företag i livsmedelsbranschen anammar gärna den här typen av trender. Somliga skulle nog till och med påstå att delar av branschen själva ligger bakom åtminstone delar av den glutenfria hypen. Det som också kallats för det stora brödbråket startade som så många andra diskussioner kring mat, i USA. För fyra år sedan publicerades den uppmärksammade boken "Brödberoende", av hjärtläkaren William Davis. Den fick kritik från vetenskapligt håll, men också mycket positiv uppmärksamhet från både vetenskap och allmänhet. Sedan var bullen i rullning, så att säga...

I Sverige har kostrådgivaren Ulrika Davidsson varit en av de offentliga personer som tydligt propagerat för den glutenfria kostens positiva effekter på hälsan. Med åren har hon själv gått över till mer och mer glutenfri kost, något hon tycker påverkat hennes hälsa positivt. Davidsson har också gett ut böcker i ämnet. Många produkter i mataffären stoltserar numera med märkningar som "glutenfri" eller "vetefri" på förpackningen. Märkning som tidigare förekom enbart på den smala och ganska färglösa hyllan tillägnad personer med glutenintolerans har nu blivit ett klatschigt säljargument mer kopplat till allmänt välmående än till överkänslighet.

Så vad är gluten, egentligen?

Frågar du en kemist så får du svaret att "gluten är en olöslig sammansättning av proteinerna gliadin och glutenin". Är du inte kemist själv kanske inte det svaret tillför så värst mycket, läs då gärna vidare här. Gluten, alltså proteinsammansättningen vi just nämnde, finns i flera olika spannmål. Allra mest förekommer den i vete, råg och korn. Gluten är det som gör vetedegen studsig och skapar tuggmotstånd i livsmedel gjorda av mjöl, exempelvis bröd och pasta.

Veteallergi

Man kan vara allergisk mot vete även om det är en mycket ovanlig diagnos. Den som är veteallergisk har ett immunsystem som felaktigt reagerar på veteproteiner, det orsakar allergiska reaktioner som exempelvis rinnsnuva och/eller utslag. I extremt sällsynta fall kan veteallergi ge upphov till så kallad anafylaxi; en allergisk reaktion som kan vara direkt livshotande om det inte behandlas av sjukvårdspersonal.

Om veteallergi är ovanligt är glutenintolerans desto vanligare. Kanske känner du någon, eller så är du själv, glutenintolerant. Tillståndet kallas med ett annat ord för celiaki och patientföreningen Svenska celiakiförbundet räknar med att mellan en och två procent av Sveriges befolkning är glutenintoleranta. Celiaki är delvis ärftligt. När en person med celiaki äter gluten skadas tarmluddet. Skadan förstör luddets förmåga att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. I sin tur kan det leda till näringsbrist och ohälsa.

Kan man bota glutenintolerans eller celiaki?

I dag finns ingenting som botar celiaki, behandlingen är istället att äta glutenfri kost resten av livet. Sjukdomen är kronisk, det vill säga livslång. Den kan inte gå över eller ”växa bort”. Obehandlad kan celiaki öka risken att drabbas av vissa typer av cancer. Majoriteten av de svenskar som är glutenintoleranta vet inte om det än, trots att celiaki kan konstateras relativt enkelt med hjälp av ett blodprov.

Det finns personer som inte har varken celiaki eller veteallergi men som ändå upplever att de får besvär när de äter vete. Magproblem, trötthet, dåsighet och ledvärk är några av de fysiska besvär som vissa personer kan känna när de äter gluten. Den typen av besvär kallas ibland för glutenöverkänslighet utan celiaki. Bästa sättet att lindra den här typen av besvär är att dra ned på eller helt utesluta gluten ur kosten.

Men hur många har egentligen den här typen av överkänslighet?

Det vet man faktiskt inte, eftersom ingen säker vetenskaplig data finns. Det finns heller inget test som visar om du lider av glutenöverkänslighet utan celiaki. Diagnosen ställs istället med hjälp av läkare som först ser till att utesluta andra medicinska orsaker till besvären. Därefter provar patienten själv hur glutenfri kost påverkar symptomen. Glutenkänslighet av den här typen är inte en sjukdom, snarare är det ett symptom som i sin tur kan bero på flera olika saker.

Det finns ännu vetenskapligt obekräftade teorier om att gluten hos vissa personer har förmåga att aktivera immunförsvaret i tunntarmen, eller orsakar tarmläckage. Det finns också exempel på personer som tror sig lida av glutenöverkänslighet men som egentligen, vid närmare medicinsk undersökning, visar sig vara överkänsliga mot de sockerarter som finns i vete och annan mat, så kallade fruktaner. Vår tarm kan inte bryta ned eller ta upp fruktaner så de åker med ned till tjocktarmen där de fermenteras av tarmens mikrobiota, alltså tarmens hjälpsamma inneboende bakterier. Efter bakteriernas insats produceras fettsyrekedjor och gaser. Vissa personer får besvär av den här processen, besvär som hos vissa kan likna glutenöverkänslighet.

Noceboeffekten

Det finns en till tänkbar förklaring till upplevd glutenöverkänslighet, den kallas noceboeffekten. Noceboeffekten uppstår när en person förväntar sig att någonting skall orsaka besvär. På grund av negativ förväntan uppstår just de besvären man förväntar sig. Motsatsen till noceboeffekten är den något mer omtalade placeboeffetken.

Om någonting, exempelvis gluten, får negativ uppmärksamhet i media så finns alltså en viss risk att somliga - som förväntar sig besvär av gluten - också får det. Inte av gluten i sig alltså, utan av noceboeffekten. Är du med? För att slutligen sammanfatta allt ovan i en mening; gluten är inte den enda källan till besvär som vissa personer upplever när de äter spannmål och de allra flesta av oss får inga besvär alls.

Testa celiaki & gluten via blodprov

Det enklaste sättet att ta reda på om man lider av celiaki eller glutenintolerans är genom blodprov. Werlabs Glutenintoleranstest visar om det finns antikroppar mot gluten i blodet. För säker diagnos krävs ofta även en biopsi.

Du kan även testa bredare genom vårt Allergitext XL som även testar för pälsdjur och björkpollen.