Hälsokontroller kan rädda liv

En stor helsvensk studie går på tvärs med det som vetenskapen tidigare trott sig veta. Hälsokontroller kan visst vara motiverande verktyg för den som vill lägga om sin livsstil. Med rätt uppföljning kan de rent av rädda liv.

Det vetenskapliga stödet för att hälsokontroller kan minska risken att drabbas av sjukdom har fram till alldeles nyligen ansetts vara svagt. Grundat på en så kallad Cochrane-studie från 2013, en systematisk översikt över flera studier, har det till och med hävdats att hälsokontroller snarare skulle bidra till att öka antalet uppmärksammade diagnoser som högt kolesterol eller blodtryck, än att sänka sjukdomsfrekvensen. Men cochrane-studien bygger till stor del på forskningsdata från 60- och 70-talen, något som bland andra Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) kritiserade den för när den kom. Både diagnos- och behandlingsmetoder har utvecklats mycket sedan dess, kommenterade SBU i sin granskning av studien.

Vid fem olika tillfällen har ett slumpmässigt urval av män och kvinnor från Norrbotten och Västerbotten bjudits in av primärvården för att delta i en klassisk hälsoundersökning ledd av specialutbildade sjuksköterskor. Det ursprungliga syftet var att med kontrollernas hjälp lyckas påverka riskfaktorer för i första hand hjärt- kärlsjukdom. Deltagarna fick en och en tillsammans med sin sköterska gå igenom resultat från bland annat blodprov och blodtryck och samtalade sedan om hälsofrågor i allmänhet, sina resultat i synnerhet och eventuella livsstilsförändringar som skulle kunna hjälpa dem till ett längre och friskare liv.

Umeåforskarna har nu gått igenom data från studien mellan åren 1990 – 2006 och när de jämförde alla länsinvånare, både de som deltagit i projektet och de som inte varit med, visade sig att totaldödligheten i Västerbotten under perioden minskat med 9,4 procent. Ett friskhetstecken i sig. Men när MONICA-projektets deltagare, totalt 59 629 personer, studerades separat så hade dödligheten bland dem minskat betydligt mer – hela 36 % för kvinnor och 32% för män. Forskarna kunde också konstatera att dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar bland försökspersonerna hade minskat med samma procentsatser.

I en kommentar till tidningen Vårdfokus i slutet av förra året sade professor Lars Weinehall, som lett arbetet med hälsoundersökningar att;

”Vår långsiktiga och lågintensiva strategi är framgångsrik. När många ändrar sig lite grann blir de sammanlagda effekterna stora”.

Att i förebyggande syfte gå igenom sina värden, och med hjälp av sakkunskap och väl underbyggd information ta beslut som syftar till en mer hälsosam livsstil, är ett tillvägagångssätt som vi på Werlabs tror på.

Ord från Werlabs VD

Resultaten från MONICA-studien kommer inte som någon överraskning för oss. Vi har sedan flera år tillbaka satsat på att erbjuda den här typen av tester och information till våra användare. För många av dem har testerna fungerat som en viktig motivator inför både stora och små livsstilsomläggningar. Det händer något med oss när vi får tillgång till våra egna värden. Vi blir mer medvetna och tar större ansvar för oss själva när vi förstår att vi själva har kraft att förbättra vår hälsa.