Lästid: 4 minuter

Uppdaterad: 2025-08-14

Hur alkohol påverkar dina blodvärden – viktiga markörer att känna till

Att konsumera alkohol påverkar inte bara kroppen på kort sikt, utan lämnar också spår i blodet – spår som kan ge information om konsumtionsvanor och eventuella hälsorisker. Nedan förklarar vi några av de viktigaste markörerna och vad deras värden betyder. Genom att förstå dem kan du bättre följa och förbättra din hälsa.

Nyckelpoäng:

  • PEth är den mest specifika markören för alkohol och kan avslöja även lågt intag.

  • Gamma-GT och ASAT/ALAT stiger ofta vid hög konsumtion och ger viktig information om leverns hälsa.

  • Många värden normaliseras snabbt vid nykterhet – ofta inom veckor – vilket visar att det aldrig är för sent att göra en förändring.

Innehållsförteckning

  1. PEth – Den känsliga alkoholmarkören

  2. Gamma-GT – Leverenzym som avslöjar påverkan

  3. ASAT och ALAT – Leverenzymer och kvotens betydelse

  4. MCV – Förstorade röda blodkroppar vid långvarigt intag

  5. Triglycerider – Blodfetter och alkohol

  6. Sammanfattning

PEth (Fosfatidyletanol)

PEth är en mycket känslig markör som återspeglar hur mycket alkohol som konsumerats under de senaste veckorna (upp till ungefär fyra veckor tillbaka). PEth bildas endast i närvaro av etanol och kan påvisas redan vid låga konsumtionsnivåer.

  • PEth under 0,05 µmol/L indikerar oftast inget eller mycket lågt intag

  • PEth 0,05 - 0,30 µmol/L tyder på måttlig konsumtion

  • PEth över 0,30 µmol/L indikerar en regelbunden, hög alkoholkonsumtion.

Denna markör kan upptäcka även mindre alkoholmängder och finns kvar i blodet upp till några veckor efter att man slutat dricka. Vid nykterhet bryts PEth gradvis ned (halveringstiden är ca 3–5 dagar) och brukar inte längre kunna påvisas efter cirka 4 veckors total avhållsamhet, även om individuell variation förekommer.

Gamma-GT (Gamma-glutamyltransferas)

Gamma-GT (γ-GT) är ett enzym i levern som ofta ökar vid regelbunden, hög alkoholkonsumtion.

  • Förhöjda nivåer – vanligen över ungefär 1,0 µkat/L för kvinnor och 1,3 µkat/L för män (motsvarande ca 60 respektive 80 U/L) – kan indikera alkoholpåverkan.

GGT är dock inte enbart specifikt för alkohol; värdet kan även vara förhöjt vid leverpåverkan av andra skäl, till exempel vid övervikt, fettlever eller användning av vissa mediciner. Därför används Gamma-GT som ett bra komplement till övriga markörer snarare än som ensam indikator. Om ett förhöjt GGT orsakats av alkohol kan det, efter att man slutar dricka, gradvis sjunka tillbaka mot det normala inom ungefär 4–6 veckor. Individuella skillnader finns även här, och en del kan behöva längre tid av nykterhet för att nivåerna ska normaliseras.

ASAT och ALAT

ASAT (aspartataminotransferas) och ALAT (alaninaminotransferas) är enzymer som finns i leverceller. Dessa kan stiga vid hög och långvarig alkoholkonsumtion, särskilt om drickandet lett till leverskador såsom fettlever eller hepatit. Typiskt vid alkoholpåverkan är att ASAT ofta är mer förhöjt än ALAT, till skillnad från många andra tillstånd som påverkar levern.

  • En kvot mellan ASAT och ALAT som överstiger cirka 1,5–2,0 anses tala för alkoholrelaterad leverskada.

Det är dock viktigt att notera att nivåerna av ASAT och ALAT vid alkoholbruk sällan är extremt höga – de ligger oftast under ~5–8 gånger normalvärdet (ofta under 400 U/L) till skillnad från vissa andra akuta leverskador. Om man avstår från alkohol brukar även ASAT och ALAT sjunka mot normal nivå inom veckor till några månader, förutsatt att ingen irreversibel leverskada (t.ex. cirros) har uppstått. Vid alkoholhepatit kan det ta längre tid och kräva medicinsk behandling för att levervärdena ska förbättras.

Blodstatus (MCV – medelcellvolym)

Vid långvarig och hög alkoholkonsumtion ökar ofta storleken på de röda blodkropparna, något som mäts som MCV (medelcellvolym). Normalt ligger MCV mellan cirka 82–98 fL. Värden över denna nivå kan tyda på kronisk alkoholkonsumtion – hos personer som dricker mycket ses inte sällan MCV-värden över 100 fL, vilket innebär att de röda blodkropparna är större än normalt. Detta beror delvis på att alkoholen direkt och indirekt (genom t.ex. vitaminbrist) påverkar benmärgen och mognaden av röda blodceller. Det är viktigt att utesluta andra orsaker till förhöjd MCV, såsom vitamin B12- eller folatbrist, sköldkörtelrubbningar och vissa mediciner, eftersom även dessa kan ge förstorade röda blodceller (så kallad makrocytos). Om MCV-förhöjningen beror på alkohol normaliseras värdet gradvis vid nykterhet, men eftersom röda blodkroppar lever i cirka 3–4 månader kan det ta flera månader av alkoholfrihet innan MCV är tillbaka inom referensintervallet. Precis som för övriga markörer varierar detta mellan individer – vissa kan behöva längre nykter period för att blodkropparnas storlek ska bli normal igen.

Triglycerider

Triglycerider är en typ av blodfett som ofta ökar vid hög alkoholkonsumtion. Alkohol påverkar leverns fettomsättning och kan höja nivåerna av triglycerider i blodet, särskilt vid regelbundet högt intag av kaloririk dryck som alkohol. Höga triglyceridnivåer (över ca 2,0 mmol/L i fastande) kan därför vara ett tecken på att kroppen belastas av alkohol. Studier har visat att ett stort alkoholintag är kopplat till förhöjda triglycerider, vilket i sin tur ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdom och inflammation i bukspottkörteln (pankreatit). För många märks denna effekt genom att långvarigt högt alkoholintag ofta sammanfaller med övervikt, bukfetma och förhöjda blodfetter – en del av det metabola syndromet. Det positiva är att triglyceriderna brukar reagera ganska snabbt på förändringar i levnadsvanor: genom att dra ned på alkohol (samt förbättra kost och motion) kan triglyceridvärdet sjunka betydligt inom några veckor. Som alltid finns individuella variationer, men en period av abstinens kombinerat med hälsosamma levnadsvanor leder oftast till förbättrade blodfettsnivåer.

Sammanfattning

En måttlig alkoholkonsumtion är viktig för att bibehålla god hälsa – forskning tyder på att det egentligen inte finns någon helt ”ofarlig” mängd alkohol, då även låg konsumtion är förknippad med en viss ökad risk för hälsoproblem, och risken ökar ju mer man dricker. Hög och långvarig alkoholkonsumtion kan leda till skador på levern, hjärt- och kärlsystemet och bukspottkörteln, och har kopplats till en rad kroniska sjukdomar såsom levercirros, hjärtsjukdom, vissa cancerformer och typ 2-diabetes. Genom att dra ned på eller avstå från alkohol kan många av de nämnda hälsomarkörerna förbättras påtagligt, ofta redan inom veckor till månader av nykterhet. Kom ihåg att det aldrig är för sent att göra positiva förändringar: kroppen har en god förmåga att återhämta sig när den får rätt förutsättningar.

Redaktör: Werlabs läkarteam

Granskad av: Nadia Forsberg, specialistläkare i Internmedicin, Werlabs

Källor

  1. World Health Organization. Global status report on alcohol and health and treatment of substance use disorders, 2024 – WHO News Release 25 June 2024 (statistik om 2,6 miljoner alkoholrelaterade dödsfall globalt 2019).

  2. Helander, A. et al. Standardisation and use of the alcohol biomarker carbohydrate-deficient transferrin (CDT). Clin Chim Acta. 2016;459:19–24 (beskriver CDT som biomarkör för hög alkoholkonsumtion).

  3. Wurst, F. et al. Phosphatidylethanol (PEth) – a direct ethanol metabolite reflecting current alcohol consumption: experience from the past 10 years. Ther Drug Monit. 2010;32(3):319–323 (PEth som känslig alkoholmarkör, detektionsfönster ~4 veckor).

  4. Fakhari, S. & Waszkiewicz, N. Old and New Biomarkers of Alcohol Abuse: Narrative Review. J Clin Med. 2023;12(6):2124 (sammanfattar alkoholmarkörer; nämner bl.a. GGT:s halveringstid ~14–26 dagar och normalisering inom ~4–5 veckor).

  5. Nyblom, H. et al. High AST/ALT ratio may indicate advanced alcoholic liver disease rather than heavy drinking. Alcohol Alcohol. 2004;39(4):336–339 (AST:ALT-kvot >1,5–2 vid alkoholorsakad leverskada).

  6. Gowda, S. et al. A review on laboratory liver function tests. Pan Afr Med J. 2009;3:17 (GGT ospecifik levermarkör, kan stiga även av andra orsaker – kompletterande roll).

  7. Klop, B. et al. Alcohol and plasma triglycerides. Curr Opin Lipidol. 2013;24(4):321–326 (högt alkoholintag associerat med förhöjda triglycerider och ökad risk för kardiovaskulär sjukdom och pankreatit).

  8. GBD 2016 Alcohol Collaborators. Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet. 2018;392(10152):1015–1035 (ingen säker nedre gräns för alkoholkonsumtion – risk för ohälsa ökar med mängden).

  9. Fiorelli, D. et al. Carbohydrate-Deficient Transferrin (CDT) as a Biomarker of Alcohol Abuse: A Retrospective Study of the Italian Drinking Trend among Drivers 2016–2022. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(4):3027 (bekräftar CDT som tillförlitlig markör för kroniskt alkoholmissbruk i praktiken).

  10. Thapaliya, S. & Sharma, P. Clinical Applications of State Alcohol Biomarkers: An Update. Alcohol Alcohol. 2023;58(4):417–429 (översiktsartikel om användning av alkoholmarkörer; betonar kombinationer av markörer för bättre diagnostisk träffsäkerhet).