Hur alkohol påverkar dina blodvärden – viktiga markörer att känna till

Att konsumera alkohol påverkar inte bara kroppen på kort sikt, utan lämnar också spår i blodet – spår som kan ge information om konsumtionsvanor och eventuella hälsorisker. Nedan förklarar vi några av de viktigaste markörerna och vad deras värden betyder. Genom att förstå dem kan du bättre följa och förbättra din hälsa.

Nyckelpoäng:

• Gamma-GT och ASAT/ALAT stiger ofta vid hög konsumtion och ger viktig information om leverns hälsa.

• Många värden normaliseras snabbt vid nykterhet – ofta inom veckor – vilket visar att det aldrig är för sent att göra en förändring.

Innehållsförteckning

1. Gamma-GT – Leverenzym som avslöjar påverkan

2. ASAT och ALAT – Leverenzymer och kvotens betydelse

3. MCV – Förstorade röda blodkroppar vid långvarigt intag

4. Triglycerider – Blodfetter och alkohol

5. Sammanfattning

Gamma-GT

Gamma-GT (Gamma-glutamyltransferas, γ-GT, GGT) är ett enzym i levern som ofta ökar vid regelbunden, hög alkoholkonsumtion.

• Förhöjda nivåer – vanligen över ungefär 1,0 µkat/L för kvinnor och 1,3 µkat/L för män (motsvarande ca 60 respektive 80 U/L) – kan indikera alkoholpåverkan.

GGT är dock inte enbart specifikt för alkohol; värdet kan även vara förhöjt vid leverpåverkan av andra skäl, till exempel vid övervikt, fettlever eller användning av vissa mediciner. Därför används Gamma-GT som ett bra komplement till övriga markörer snarare än som ensam indikator. Om ett förhöjt GGT orsakats av alkohol kan det, efter att man slutar dricka, gradvis sjunka tillbaka mot det normala inom ungefär 4–6 veckor. Individuella skillnader finns även här, och en del kan behöva längre tid av nykterhet för att nivåerna ska normaliseras.

ASAT och ALAT

ASAT (aspartataminotransferas) och ALAT (alaninaminotransferas) är enzymer som finns i leverceller. Dessa kan stiga vid hög och långvarig alkoholkonsumtion, särskilt om drickandet lett till leverskador såsom fettlever eller hepatit. Typiskt vid alkoholpåverkan är att ASAT ofta är mer förhöjt än ALAT, till skillnad från många andra tillstånd som påverkar levern.

• En kvot mellan ASAT och ALAT som överstiger cirka 1,5 - 2,0 anses tala för alkoholrelaterad leverskada.

Det är dock viktigt att notera att nivåerna av ASAT och ALAT vid alkoholbruk sällan är extremt höga – de ligger oftast under ~5-8 gånger normalvärdet (ofta under 400 U/L) till skillnad från vissa andra akuta leverskador. Om man avstår från alkohol brukar även ASAT och ALAT sjunka mot normal nivå inom veckor till några månader, förutsatt att ingen irreversibel leverskada (t.ex. cirros) har uppstått. Vid alkoholhepatit kan det ta längre tid och kräva medicinsk behandling för att levervärdena ska förbättras.

MCV

Vid långvarig och hög alkoholkonsumtion ökar ofta storleken på de röda blodkropparna, något som mäts som MCV (medelcellvolym). Denna markör ingår vanligtvis i Blodstatus. Normalt ligger MCV mellan cirka 82–98 fL. Värden över denna nivå kan tyda på kronisk alkoholkonsumtion – hos personer som dricker mycket ses inte sällan MCV-värden över 100 fL, vilket innebär att de röda blodkropparna är större än normalt. Detta beror delvis på att alkoholen direkt och indirekt (genom t.ex. vitaminbrist) påverkar benmärgen och mognaden av röda blodceller. Det är viktigt att utesluta andra orsaker till förhöjd MCV, såsom vitamin B12- eller folatbrist, sköldkörtelrubbningar och vissa mediciner, eftersom även dessa kan ge förstorade röda blodceller (så kallad makrocytos). Om MCV-förhöjningen beror på alkohol normaliseras värdet gradvis vid nykterhet, men eftersom röda blodkroppar lever i cirka 3–4 månader kan det ta flera månader av alkoholfrihet innan MCV är tillbaka inom referensintervallet. Precis som för övriga markörer varierar detta mellan individer – vissa kan behöva längre nykter period för att blodkropparnas storlek ska bli normal igen.

Triglycerider

Triglycerider är en typ av blodfett som ofta ökar vid hög alkoholkonsumtion. Alkohol påverkar leverns fettomsättning och kan höja nivåerna av triglycerider i blodet, särskilt vid regelbundet högt intag av kaloririk dryck som alkohol. Höga triglyceridnivåer (över ca 2,0 mmol/L i fastande) kan därför vara ett tecken på att kroppen belastas av alkohol. Studier har visat att ett stort alkoholintag är kopplat till förhöjda triglycerider, vilket i sin tur ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdom och inflammation i bukspottkörteln (pankreatit). För många märks denna effekt genom att långvarigt högt alkoholintag ofta sammanfaller med övervikt, bukfetma och förhöjda blodfetter – en del av det metabola syndromet. Det positiva är att triglyceriderna brukar reagera ganska snabbt på förändringar i levnadsvanor: genom att dra ned på alkohol (samt förbättra kost och motion) kan triglyceridvärdet sjunka betydligt inom några veckor. Som alltid finns individuella variationer, men en period av abstinens kombinerat med hälsosamma levnadsvanor leder oftast till förbättrade blodfetter.

Sammanfattning

En måttlig alkoholkonsumtion är viktig för att bibehålla god hälsa. Forskning visar att det egentligen inte finns någon helt ”ofarlig” mängd alkohol. Även låg konsumtion är förknippad med en viss ökad risk för hälsoproblem, inklusive flera former av cancer, och risken stiger ju mer man dricker. Hög och långvarig konsumtion kan dessutom leda till skador på levern, hjärt- och kärlsystemet samt bukspottkörteln och har kopplats till sjukdomar som levercirros, hjärtsjukdom och typ 2-diabetes. Genom att dra ned på eller avstå från alkohol kan många av de nämnda hälsomarkörerna förbättras påtagligt, ofta redan inom veckor till månader av nykterhet. Kom ihåg att det aldrig är för sent att göra positiva förändringar: kroppen har en god förmåga att återhämta sig när den får rätt förutsättningar.