Hur årstiderna påverkar dina värden - skillnader mellan augusti och mars

Vår kropp och hälsa påverkas mer av årstiderna än vi kanske tror. Solljus, temperatur, aktivitetsnivå och kost varierar under året och kan påverka våra hälsomarkörer. Det finns även andra faktorer som spelar in, och hur årstider påverkar hälsan är ett område som fått större uppmärksamhet de senaste åren. Många som tar en hälsokontroll i augusti får andra värden jämfört med om de testar sig i mars – och det behöver inte betyda att något är fel.

Vi tänker ofta på årstider i relation till väder och humör, men årstider påverkar hälsan på fler sätt än så. Det handlar inte bara om vinterns mörker eller sommarens ljus – utan om hur kroppen justerar hormoner, ämnesomsättning och immunförsvar över året. Det finns också individuella skillnader i hur vi reagerar: vissa får mer energi under våren, medan andra känner sig tröttare på hösten. Att förstå hur olika årstider påverkar kroppen gör det lättare att komma åt tidiga signaler, anpassa sina vanor och få bättre hälsa året om. För dig som vill förstå din kropp lite bättre är det viktigt att se dina hälsovärden som en del av ett större sammanhang – där tidpunkten för provtagning är en del av bilden, inte hela.

I denna artikel går vi igenom vilka hälsomarkörer som kan förändras mellan sommar och vintern, vad skillnaderna beror på och hur du ska tolka dina provsvar beroende på årstid. Det är också ett sätt att se hur hälsan påverkas av något så naturligt som när på året hälsokontrollen görs.

Vitamin D – En solklar skillnad

🔹 Augusti: Vitamin D når ofta sin högsta nivå eftersom huden producerar det när vi exponeras för solljus. En solig sommar kan ge optimala eller till och med förhöjda nivåer. Lätt förhöjda D-vitaminnivåer efter sommaren är inte skadligt. Skadligt höga nivåer beror oftast på högt intag av vitamintillskott eller sjukdom.

🔹 Mars: Vitamin D är som lägst efter månader med begränsad sol. I norra Europa kan det hos vissa personer sjunka under referensvärdet, särskilt om du inte tar tillskott. Detta är en del av varför årstider påverkar hälsan så tydligt.

💡 Hur kan du påverka?

Under sommaren: Se till att du får dagsljus dagligen – 15–30 minuter utan solskydd kan räcka hos många.

Under vintern: Tillskott är ofta ett bra alternativ – särskilt hos äldre eller personer med mindre solexponering.

Blodfetter – Bättre i augusti, sämre i februari?

🔹 Augusti: Många är mer aktiva, äter lättare och får mer dagsljus – allt detta påverkar kolesterolprofiler positivt.

🔹 Mars: Under vintern är det vanligt med mindre motion, tyngre mat och högre LDL. Här finns en tydlig koppling till årstider – och det är inte lika för alla. Andra livsstilsfaktorer påverkar också.

💡 Hur kan du påverka?

Fortsätt röra dig även på vintern. Det kommer att göra skillnad för hälsan.

Blodtryck – Högre på vintern?

🔹 Augusti: Värme påverkar kroppen så att blodkärlen vidgas, vilket sänker blodtrycket. Man rör sig också mer, vilket får en positiv effekt.

🔹 Mars: Vintern innebär kyla, mindre ljus och mindre rörelse – allt detta kan höja trycket. Det finns också en större risk för stress.

💡 Hur kan du påverka?

Håll igång. Även korta promenader räknas. Tänk på att mindre stress också hjälper.

Blodsocker och insulin – en fråga om årstid?

🔹 Augusti: Mer rörelse, mindre stress och större solexponering påverkar blodsockret positivt. Kortisol är ofta lägre.

🔹 Mars: Vintern ger mindre rörelse och mer snabba kolhydrater. Detta får blodsockret att stiga något hos många.

💡 Hur ska du tänka?

Det finns enkla sätt att motverka detta – ta en kort promenad efter maten. Det kommer att påverka insulinkänsligheten positivt.

Inflammation – Högre CRP på vintern

🔹 Augusti: Färre infektioner, mer rörelse och mindre stress ger ofta lägre inflammation.

🔹 Mars: Förkylningar, dålig sömn och högre stress är vanliga. CRP stiger lättare. Det ska inte tolkas som sjukdom direkt – utan som en del av hur årstider påverkar hälsan.

💡 Tips

Ge kroppen vila, bra kost och mindre stress. Inflammationsnivåerna påverkas snabbt av sådana förändringar.

Järnvärden – Risk för lågt ferritin efter vintern?

🔹 Augusti: Fler har fyllt på järndepåerna – kanske via bättre kost, mer återhämtning och mindre infektioner.

🔹 Mars: Vintern är lång, och många får i sig mindre järn – särskilt hos kvinnor.

Vad ska du göra?

Se till att du får i dig järn året runt. Det finns olika sätt – mat, tillskott och hälsokontroller är bra verktyg.

Slutsats – Så tolkar du dina resultat beroende på årstid

Det är normalt att årstider påverkar hälsan. Om du jämför mars med augusti utan kontext kan du tro att något är fel – men du ska veta att det ofta är en naturlig del av hur kroppen anpassar sig.

• Lågt vitamin D i mars? Vintern är ofta orsaken.

• Högre blodtryck på våren? Det kommer att sjunka igen.

• HbA1c lite förhöjt efter jul? Inte ovanligt – det ska ses i ett större sammanhang.

💙 Hälsa är inte statisk – den påverkas av tid, miljö och årstider. Genom att förstå hur årstider påverkar hälsan, kan du ta bättre beslut året om – och få en mer hållbar balans i livet.