Hur påverkar dina kvinnliga hormoner dig – och hur kan du påverka dem?

Lästid: 4 minuter

Publicerad: 2025-06-10

Uppdaterad: 2026-01-23

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Hormoner styr nästan allt i kroppen – från ditt humör och din energi till din menstruationscykel, fertilitet och ämnesomsättning. För kvinnor spelar östrogen, progesteron, testosteron, FSH, LH och prolaktin en central roll i hälsan genom hela livet. Men hur påverkar dessa hormoner dig, och vad kan du själv göra för att balansera dem?

Låt oss ta en närmare titt på hur dina kvinnliga hormoner fungerar, vad som kan rubba balansen och hur du kan påverka dem genom dina levnadsvanor.

Hormoner och deras påverkan på kroppen

1. Östrogen – kroppens kraftcentrum

Östrogen är det dominerande kvinnliga hormonet och påverkar menstruationscykeln, fertilitet, benhälsa och hjärnfunktion. Under fertila år svänger östrogenet i takt med cykeln och sjunker naturligt vid klimakteriet.

När östrogen är i balans:

  • Stabil menscykel

  • Stark benhälsa och elastisk hud

  • Bra humör och energi

När östrogen är ur balans:

  • För högt östrogen kan leda till PMS, ömma bröst, viktuppgång och humörsvängningar. Det kan orsakas av stress, hormonstörande ämnen (som vissa plaster och kemikalier) eller övervikt, eftersom fettvävnad producerar östrogen.

  • För lågt östrogen kan ge torra slemhinnor, sömnproblem, värmevallningar och minskad sexlust, vilket ofta sker vid klimakteriet.

Hur kan du balansera östrogenet?

  • Ät korsblommiga grönsaker (broccoli, kål, blomkål) som stödjer leverns förmåga att bryta ner östrogen.

  • Minska hormonstörande ämnen från plast, kemikalier och bekämpningsmedel.

  • Motionera regelbundet – fysisk aktivitet hjälper kroppen att reglera östrogen.

2. Progesteron – lugn och balans

Progesteron bildas efter ägglossning och är ett lugnande hormon som förbereder kroppen för graviditet. Det balanserar östrogen och har en viktig roll för sömn, humör och vätskebalans.

När progesteron är i balans:

  • Regelbunden cykel

  • Bra sömn och lugnare humör

  • Minskad PMS och svullnad

När progesteron är lågt:

  • Kan leda till PMS, oregelbunden mens, svullnad, oro och sömnproblem.

  • Lågt progesteron ses ofta vid kronisk stress, eftersom kroppen prioriterar att producera kortisol (stresshormon) framför progesteron.

Hur kan du öka progesteronet?

  • Minska stress genom yoga, meditation eller lugna promenader.

  • Se till att du får i dig tillräckligt med magnesium och B6 – viktiga näringsämnen för progesteronproduktionen.

  • Sov ordentligt! Då producerar kroppen mer progesteron naturligt.

3. Testosteron – energi och sexlust

Testosteron finns i mindre mängder hos kvinnor men är ändå viktigt för muskelmassa, energi, sexlust och hjärnhälsa.

När testosteron är i balans:

  • Bra energi och motivation

  • Normal sexlust

  • Stark muskelmassa

När testosteron är lågt:

  • Kan ge trötthet, låg sexlust och minskad muskelmassa.

  • Lågt testosteron ses ofta vid kronisk stress, överträning eller efter klimakteriet.

När testosteron är högt:

  • Kan orsaka akne, ökad kroppsbehåring och oregelbunden mens, vilket ofta ses vid PCOS (polycystiskt ovariesyndrom).

Hur kan du balansera testosteron?

  • Styrketräning kan öka testosteronet naturligt.

  • Håll blodsockret stabilt genom att undvika stora mängder snabba kolhydrater.

  • Minska stress – högt kortisol kan sänka testosteron.

4. FSH och LH – hjärnans signaler till äggstockarna

FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon) styr ägglossningen. Dessa hormoner signalerar till äggstockarna att producera östrogen och progesteron.

När FSH och LH är ur balans:

  • Högt FSH och LH kan tyda på klimakteriet eller PCOS.

  • Lågt FSH och LH kan orsakas av överträning, undervikt eller kronisk stress och leda till utebliven ägglossning.

Hur kan du stödja FSH och LH?

  • Håll balanserade levnadsvanor – överträning och undervikt kan störa dessa hormoner.

  • Prioritera tillräckligt med hälsosamma fetter (t.ex. avokado, nötter, olivolja) för hormonproduktionen.

5. Prolaktin – amningshormonet som påverkar menscykeln

Prolaktin är det hormon som stimulerar mjölkproduktion efter graviditet. Högt prolaktin kan dock störa ägglossningen och orsaka utebliven mens även hos kvinnor som inte är gravida eller ammar.

När prolaktin är högt:

  • Kan ge oregelbunden mens, minskad sexlust och spända bröst.

  • Kan orsakas av stress, vissa mediciner och högt östrogen.

Hur kan du sänka prolaktin?

  • Minska stress genom avslappning och meditation.

  • Undvik överdriven stimulering av brösten (t.ex. intensiv massage eller vissa läkemedel som påverkar dopamin).

Hur kan du påverka dina hormoner naturligt?

Dina hormoner påverkas av kost, sömn, motion och stresshantering. Genom att göra små förändringar i vardagen kan du bidra till bättre hormonell balans.

  • Ät en näringsrik kost – Hälsosamma fetter, protein och grönsaker stödjer hormonproduktionen.

  • Rör på dig – Träning, särskilt styrketräning och lugn motion, balanserar hormonerna.

  • Sov tillräckligt – Hormoner regleras under sömnen. Sikta på 7–9 timmar per natt.

  • Håll blodsockret stabilt – Undvik snabba sockerhöjningar som kan påverka östrogen och testosteron.

  • Hantera stress – Stresshormonet kortisol kan störa balansen mellan östrogen, progesteron och testosteron.

Slutsats: Lyssna på din kropp

Dina hormoner styr mycket av hur du mår, men du kan påverka dem genom din livsstil. Att förstå hur östrogen, progesteron, testosteron och andra hormoner fungerar hjälper dig att ta hand om din hälsa på bästa sätt. Om du misstänker hormonella obalanser, se över kost, motion, sömn och stress – och tveka inte att kontakta en läkare om du behöver stöd.

Genom att lyssna på kroppen och ge den rätt förutsättningar kan du hjälpa dina hormoner att arbeta för dig – inte emot dig!

Vanliga frågor om kvinnliga hormoner och hormonell hälsa

Vilka är de viktigaste kvinnliga hormonerna och vad gör de?

De viktigaste kvinnliga hormonerna är östrogen, progesteron, testosteron, FSH, LH och prolaktin. Tillsammans styr de bland annat menstruationscykeln, fertiliteten, energinivåer, humör, sexlust, benhälsa och ämnesomsättning. De samverkar i ett finstämt system där förändringar i ett hormon ofta påverkar flera andra.

Hur märker man att de kvinnliga hormonerna är i obalans?

Tecken på att hormonerna inte samverkar optimalt kan vara PMS, oregelbunden mens, trötthet, humörsvängningar, oro, sömnproblem, minskad sexlust, akne eller svårigheter att bli gravid. Symtomen varierar mellan individer och kan också förändras över tid och i olika livsfaser.

Kan stress påverka kvinnliga hormoner?

Ja. Stress påverkar hormonbalansen tydligt. Vid långvarig stress prioriterar kroppen produktion av kortisol, vilket kan minska progesteron och påverka även östrogen och testosteron. Det kan leda till mer PMS, oregelbunden mens, sämre sömn och lägre energi.

Hur påverkar levnadsvanor hormonerna?

Levnadsvanor har stor betydelse för hormonell hälsa. Kost med tillräckligt protein, hälsosamma fetter och grönsaker stödjer hormonproduktionen. Regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och god stresshantering hjälper kroppen att reglera östrogen, progesteron och testosteron på ett mer stabilt sätt.

Vad händer med hormonerna vid klimakteriet?

Vid klimakteriet minskar äggstockarnas produktion av östrogen och progesteron, vilket påverkar hela hormonsystemet. Det kan ge symtom som värmevallningar, torra slemhinnor, sömnproblem, humörförändringar och minskad sexlust. FSH och LH stiger samtidigt som ett tecken på att äggstockarnas funktion avtar.

Kan man mäta sina hormoner för att förstå hur man mår?

Ja, hormoner kan mätas via blodprov och ge värdefull information om kroppens hormonella signaler. Hos Werlabs analyseras provsvaren av läkare som ger en medicinsk bedömning i din digitala journal. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för hur hormonerna samverkar och om vidare vård bör övervägas.

När bör man söka vård för hormonella besvär?

Om hormonrelaterade symtom påverkar din vardag, livskvalitet eller fertilitet kan det vara klokt att kontakta vården. Särskilt vid utebliven mens, kraftiga PMS-besvär, långvarig trötthet eller uttalade humörförändringar är medicinsk bedömning viktig för att utesluta bakomliggande orsaker.

Källor

  1. Davis SR, et al. "Understanding the hormonal interplay in women: a review of reproductive and adrenal hormones." The Lancet Diabetes & Endocrinology, 2023.
  2. Santoro N, et al. "Female reproductive hormones across the lifespan: from puberty to menopause." Nature Reviews Endocrinology, 2021.
  3. Stuenkel CA, et al. "Hormonal dynamics in women: an update on estrogen, progesterone, and beyond." Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2018.