Kortisol – stresshormonet som påverkar hela din hälsa

Kortisol är ett livsviktigt hormon som styrs av binjurarna och påverkar stressrespons, ämnesomsättning, immunförsvar och blodtryck. Normala nivåer är nödvändiga för hälsa och energi, men både för höga och för låga värden kan ge problem. I denna artikel går vi igenom vad kortisol är, vanliga symtom vid obalans, hur det mäts, samt levnadsvanor och behandlingsmöjligheter för att stödja en sund kortisolrytm.

Vad är kortisol?

Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurarna. Det spelar en central roll i kroppens stressrespons, men är också viktigt för ämnesomsättning, immunförsvar och blodtryck.

Produktionen styrs av hypofysen genom ACTH (adrenokortikotropt hormon), som i sin tur regleras av hjärnans hypotalamus – ett system som kallas HPA-axeln.

Kortisolnivåerna följer en dygnsrytm: högst på morgonen för att ge energi till dagen, och lägst på kvällen för att kroppen ska kunna vila.

Kortisol och hälsa – balansens betydelse

En normal kortisolrytm är avgörande för att vi ska må bra.

• Förhöjda kortisolnivåer under lång tid kan leda till sömnstörningar, viktuppgång (särskilt bukfetma), högt blodtryck, insulinresistens, nedsatt immunförsvar, oro och nedstämdhet.

• Låga kortisolnivåer (som vid Addisons sjukdom eller vid svikt i binjurarna) kan ge trötthet, yrsel, lågt blodtryck, viktnedgång och nedsatt stresstålighet.

Det handlar alltså inte om att kortisol är ”dåligt” – det är balansen som är avgörande.

Akuta och kroniska effekter av högt kortisol

• Akut stress: Kortisol frigör energi genom att höja blodsockret, dämpa inflammation och mobilisera kroppen för att hantera en utmanande situation.

• Kronisk stress: Om kortisolnivåerna är höga under lång tid blir effekterna negativa. Långvarigt förhöjt kortisol kan bidra till insulinresistens, bukfetma, depression och ökad risk för hjärt–kärlsjukdom.

Diagnostik – hur mäts kortisol?

Kortisol kan mätas på flera sätt:

• Blodprov: Ger en ögonblicksbild av kortisolnivån vid provtagningen. Tas ofta på morgonen.

• Salivprov: Används för att analysera dygnsvariation och vid misstanke om stressrelaterade problem.

• Urinprov (24-timmars): Ger information om total kortisolproduktion under ett dygn.

Val av metod beror på frågeställningen. Ett enstaka blodprov kan visa avvikelse, men en helhetsbedömning krävs alltid.

När kan kortisol vara högt eller lågt?

• Högt kortisol: Långvarig stress, depression, Cushing’s syndrom, vissa läkemedel (t.ex. kortisonbehandling).

• Lågt kortisol: Addisons sjukdom, sekundär binjurebarksvikt (hypofysrubbning), långvarig kortisonbehandling som dämpar kroppens egen produktion.

Kan man mäta stress med blodprov?

Stress kan inte bedömas enbart med ett blodprov. Kortisol, kroppens viktigaste stresshormon, varierar naturligt över dygnet och ett enskilt prov kan därför bli missvisande.

En vetenskaplig bedömning av stress kräver ett helhetsperspektiv som inkluderar:

• Symtom: t.ex. trötthet, oro, sömnproblem

• Levnadsvanor: kost, motion, sömn

• Psykologiska faktorer: upplevd stress och copingstrategier

• Fysiologiska markörer: kortisol i kombination med blodtryck, hjärtfrekvensvariabilitet eller inflammationsmarkörer

Ofta används även självskattningsformulär (som KEDS) och kliniska intervjuer för att få en mer rättvisande bild.

Så kan du påverka kortisolnivåerna

Forskning visar att både levnadsvanor och behandling kan ha stor effekt:

1. Stresshantering: Mindfulness, meditation, yoga och andningsövningar kan sänka kortisolnivåerna.

2. Fysisk aktivitet: Regelbunden motion reglerar HPA-axeln och bidrar till en sundare kortisolrytm.

3. Sömn: Sträva efter 7–9 timmars kvalitetssömn per natt. Sömnstörningar ökar nattliga kortisolnivåer.

4. Kost: En balanserad kost med fullkorn, protein och hälsosamma fetter stabiliserar blodsockret och minskar stresspåslag. Minska socker, processad mat och överdrivet koffein.

5. Undvik tobak och alkohol: Båda kan störa kroppens hormonbalans och förvärra stresspåslag.

Sammanfattning

Kortisol är ett livsviktigt hormon som påverkar nästan alla kroppens funktioner. När nivåerna är i balans hjälper det oss att vara pigga på dagen och vila på natten. Men långvariga rubbningar kan leda till betydande hälsoproblem. Genom goda levnadsvanor, stresshantering och vid behov medicinsk behandling går det att optimera kortisolnivåerna för ett friskare och mer energifyllt liv.

FAQ – vanliga frågor om kortisol

1. Är kortisol alltid dåligt?

Nej, kortisol är nödvändigt för kroppen. Det är långvarigt höga eller för låga nivåer som kan vara skadliga.

2. När bör jag testa mina kortisolnivåer?

Om du har långvarig trötthet, sömnstörningar, oförklarlig viktförändring, lågt blodtryck eller misstänkt stressrelaterad ohälsa.

3. Kan jag själv påverka mina kortisolnivåer?

Ja, genom att prioritera sömn, rörelse, stresshantering och en balanserad kost.

4. Kan läkemedel påverka kortisol?

Ja, behandling med kortison (t.ex. mot astma, reumatism) kan höja nivåerna och på sikt påverka kroppens egen produktion.

5. Är morgonprovet viktigast?

Ja, eftersom kortisol är som högst på morgonen ger ett morgonprov ofta den mest användbara informationen.