Stress – en livsviktig funktion som kan slå fel

Stress i sig är inte farligt. Tvärtom är stressreaktionen en överlevnadsmekanism som gör oss alerta och handlingskraftiga. Problemet uppstår när stressen blir långvarig och kroppen inte får chans att återhämta sig.

Vid upprepad eller kronisk stress hålls kroppens stressystem ständigt aktiverat. Då börjar biologiska processer som är tänkta att vara kortvariga i stället påverka kroppen negativt – ofta utan att det märks direkt.

Kortisol – kroppens centrala stresshormon

Kortisol produceras i binjurarna och spelar en nyckelroll i stressreaktionen. Hormonet hjälper till att höja blodsockret, reglera blodtryck och dämpa inflammation på kort sikt. Normalt följer kortisol en tydlig dygnsrytm med höga nivåer på morgonen och låga på kvällen.

Vid långvarig stress kan denna rytm rubbas. Kortisolnivåerna kan bli kroniskt förhöjda, för låga eller oregelbundna. Detta kan bidra till symtom som trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och ökad infektionskänslighet.

Stress och hjärt–kärlsystemet

När stressystemet är aktiverat ökar puls och blodtryck. På kort sikt är detta ofarligt, men över tid kan det belasta hjärtat och kärlen. Långvarig stress har kopplats till förhöjt blodtryck, förändrad kärlfunktion och ökad risk för hjärt–kärlsjukdom.

Stress kan också påverka blodfetterna indirekt, genom förändringar i hormonbalans och livsstil, vilket ytterligare kan belasta hjärt–kärlsystemet.

Immunförsvaret och låggradig inflammation

Stress påverkar immunförsvaret på flera nivåer. Initialt kan kortisol dämpa inflammation, men vid långvarig stress kan balansen rubbas och i stället bidra till låggradig, kronisk inflammation.

Denna typ av inflammation märks sällan tydligt, men kan på sikt påverka vävnader och organ. Inflammationsmarkörer som CRP kan ibland visa förhöjda nivåer, även utan infektion.

Blodsocker och stress – ett känsligt samspel

Kortisol höjer blodsockret för att säkerställa energi till hjärnan och musklerna under stress. Vid långvarig stress kan detta leda till upprepade blodsockerhöjningar, vilket ökar risken för insulinresistens.

Detta innebär att även personer utan diabetes kan få påverkat fasteglukos eller HbA1c vid långvarig stress, särskilt i kombination med sömnbrist och oregelbundna måltider.

Näringsstatus – ofta en bortglömd faktor

Stress ökar kroppens behov av flera näringsämnen. Samtidigt kan stress påverka aptit, matsmältning och upptag. Brister på till exempel magnesium, B-vitaminer, järn eller D-vitamin kan därför både bidra till och förvärra stressymtom.

Näringsbrist kan ge symtom som trötthet, muskelspänningar, hjärtklappning och nedsatt stresstolerans – symtom som ofta tolkas som ”bara stress”.

Hur kan blodprov och hälsokontroll hjälpa?

Blodprover ger en objektiv bild av hur kroppen påverkas av långvarig stress. Vid en hälsokontroll kan man bland annat analysera:

• Kortisol – för att bedöma stresspåslag och dygnsrytm

• CRP – som markör för låggradig inflammation

• Blodsocker och HbA1c – för att upptäcka påverkan på sockerregleringen

• Näringsstatus – exempelvis järn, B12, magnesium och D-vitamin

Tillsammans ger dessa värden en helhetsbild av hur stressen påverkar kroppen, även innan tydliga sjukdomstillstånd utvecklas.

Hur Werlabs kan stötta

Genom regelbundna hälsokontroller kan Werlabs hjälpa dig att följa kroppens stressrelaterade markörer över tid. Det gör det lättare att upptäcka obalans tidigt och ger ett bättre underlag för att anpassa återhämtning, livsstil och eventuell vidare vårdkontakt.

Sammanfattning

När kroppen inte får tillräcklig återhämtning kan stress börja påverka hjärta, hormoner, immunförsvar och blodsocker. Effekterna är ofta gradvisa och diffusa, men kan upptäckas med hjälp av blodprover. En hälsokontroll ger möjlighet att se helheten och agera i tid – innan stressen sätter djupare spår i hälsan.

Vanliga frågor om stress och biologi

Hur påverkar kortisol vikten vid stress?

Kortisol stimulerar fettinlagring, särskilt runt buken (visceralt fett), och ökar suget efter energirik mat. Vid långvarig stress gör de höga kortisolnivåerna att kroppen prioriterar att lagra energi istället för att förbränna den.

Kan man se stress på ett CRP-prov?

Ja, kronisk stress kan leda till så kallad låggradig systemisk inflammation. Detta kan ofta mätas med ett högkänsligt CRP-test (hs-CRP). Ett förhöjt värde utan pågående infektion kan vara ett tecken på att kroppen är under långvarig belastning.

Vilka vitaminer och mineraler förbrukas mest vid stress?

Kroppen förbrukar framförallt magnesium, B-vitaminer (särskilt B5 och B12) och vitamin C i högre takt under stressperioder. Brist på dessa kan i sin tur leda till att man känner sig ännu mer trött och stresskänslig.

Varför får man högre blodsocker av stress?

Stresshormonerna adrenalin och kortisol signalerar till levern att frigöra lagrat socker i blodet för att ge musklerna snabb energi. Om denna energi inte förbrukas genom fysisk aktivitet förblir blodsockret förhöjt, vilket belastar insulinproduktionen.

Hur snabbt återhämtar sig kroppen efter en stressig period?

Det varierar, men biologiska markörer som vilopuls och blodsockernivåer kan börja stabiliseras redan efter några dagar av god sömn och vila. Djupare hormonell balans och sänkning av inflammation kan dock ta flera veckor eller månader av konsekvent återhämtning.

Är du orolig för hur stressen påverkar din kropp?

Werlabs hälsokontroller ger dig insikt i dina blodvärden och hjälper dig att förstå samspelet mellan din livsstil och din biologi. Få medicinsk feedback från våra läkare direkt i din digitala journal.