Lästid: 4 minuter

Uppdaterad: 2025-10-10

Reumatoid artrit: Symtom, orsaker och blodprov för diagnos

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun ledsjukdom som orsakar inflammation, smärta och stelhet, ofta i flera leder samtidigt. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa sjukdomsförloppet och förebygga ledskador. Werlabs erbjuder blodprov som mäter inflammationsmarkörer och specifika antikroppar kopplade till RA, vilket kan underlätta upptäckt och uppföljning. Genom regelbundna tester och i samråd med vården kan du ta kontroll över din hälsa och minska sjukdomens påverkan på livskvaliteten.

Vad är reumatoid artrit?

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk, autoimmun sjukdom som främst angriper lederna. Vid RA reagerar immunförsvaret felaktigt och attackerar kroppens egna vävnader, framför allt ledhinnan (synovium). Denna inflammation leder till svullnad, smärta, stelhet och med tiden nedbrytning av brosk och ben i leden.

RA är en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna och drabbar ungefär 0,5–1 % av befolkningen. Sjukdomen är mer vanlig hos kvinnor än män, och debuterar oftast i 40–60 års åldern, men kan förekomma i alla åldrar, även hos yngre vuxna.

Symtom och tidiga tecken

Tidiga symtom vid RA kan vara diffusa och utvecklas gradvis. Vanliga tecken inkluderar:

  • Stelhet i leder, särskilt på morgonen eller efter vila (morgonstelhet > 30 minuter).

  • Smärta och ömhet i små leder, som fingrar, handleder eller tår.

  • Symmetrisk ledpåverkan (båda kroppshalvorna drabbas).

  • Svullnad och värme i leder.

  • Trötthet och sjukdomskänsla.

  • Ibland feber och viktnedgång.

Om RA inte behandlas kan den leda till permanenta ledskador, felställningar och funktionsnedsättning.

Varför får man RA?

Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men RA uppstår genom en kombination av genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer:

  • Genetik – vissa gener ökar risken, särskilt HLA-DRB1-varianten.

  • Kön och hormoner – kvinnor drabbas oftare, vilket antyder en hormonell koppling.

  • Rökning – stark riskfaktor som både ökar risken att utveckla RA och försämrar sjukdomsförloppet.

  • Infektioner – vissa infektioner kan trigga immunsystemet hos genetiskt mottagliga personer.

  • Övervikt – kan öka inflammationsnivåerna och belasta lederna.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen RA baseras på en kombination av:

  • Symtombild och sjukdomshistoria

  • Klinisk undersökning – läkaren kontrollerar lederna för svullnad, ömhet och rörelseinskränkning

  • Blodprover – för att påvisa inflammation och antikroppar typiska för RA

  • Bilddiagnostik – röntgen, ultraljud eller MR kan visa tecken på ledskador eller inflammation

Tidigt insatt behandling är avgörande för att bromsa sjukdomsförloppet och bevara rörligheten.

Vilka blodmarkörer kan mäta RA?

Werlabs erbjuder blodprov som kan indikera RA och följa sjukdomens utveckling:

  • SR (sänkningsreaktion) – ökad vid pågående inflammation

  • CRP (C-reaktivt protein) – stiger snabbt vid inflammation

  • Anti-CCP (antikroppar mot cykliskt citrullinerat peptid) – mycket specifik markör för RA, kan påvisas tidigt

  • RF (reumatoid faktor) – ofta förhöjd vid RA, men kan även vara positiv vid andra tillstånd

  • Blodstatus – kan visa tecken på blodbrist (vanligt vid RA)

  • Lever- och njurprover – viktiga att följa vid behandling med vissa läkemedel

Kombinationen av kliniska fynd och dessa markörer ökar träffsäkerheten vid diagnostik.

Behandling och egenvård

Behandling av RA är ofta långsiktig och kan inkludera:

Läkemedel

  • DMARDs (sjukdomsmodifierande läkemedel) som metotrexat

  • Biologiska läkemedel vid svårare fall

  • Kortison vid akuta skov

Fysioterapi för att bibehålla rörlighet och muskelstyrka

Förändringar i levnadsvanor som att sluta röka, äta antiinflammatoriskt och vara fysiskt aktiv

Förebyggande strategier och levnadsvanor

Även om RA inte kan botas kan du påverka sjukdomsförloppet positivt genom:

  • Rökstopp – minskar både risk och symtomens svårighetsgrad

  • Anti­inflammatorisk kost – rik på frukt, grönsaker, fullkorn och fet fisk

  • Regelbunden motion – anpassad efter ledstatus, exempelvis simning eller cykling

  • Stresshantering – stress kan förvärra inflammation

Redaktör: Werlabs läkarteam

Granskad av: Nadia Forsberg, specialistläkare i Internmedicin, Werlabs