Sömnbrist kan allvarligt skada din hälsa

Att lägga sig sent en kväll är ingen fara men undvik att göra det till en vana. Den som sover för lite ökar nämligen risken för vissa sjukdomar.

Det har kallats för 24-timmars samhälle, vår tid alltså. När som helst på dygnet kan vi med hjälp av internet, se all världens nyheter, kommunicera, se på tv-serier, spela spel, betala räkningar och läsa in oss på ett oändligt antal nya intressanta ämnen.

Sömn i vår teknologiska värld

Arne Lowden, sömn och stressforskare vid Stockholms Universitet, gick i våras ut i media och förklarade att vårt sätt att använda datorer och mobilskärmar, i synnerhet sent på kvällen, riskerar att skapa en utbredd sömnproblematik i samhället. Det blå ljuset från våra skärmar lurar nämligen hjärnan att tro att fortfarande är dag, sömnhormonet melatonin utsöndras inte som det skall om vi surfar på kvällen, vi blir inte sömniga före läggdags och får svårt att somna. Att vara online innebär ju också att ständigt vara beredd på att kommunicera. Det gör att stresshormonet kortisol ökar i kroppen. Arne Lowden liknar det vid att ha jour hela tiden, kroppen håller sig alert och den så viktiga djupsömnen riskerar att utebli helt trots att vi lyckas somna.

Vi sover lite sämre alltså, men det är väl inte så farligt, eller?

Jo, störd nattsömn är faktiskt farligt. På flera sätt. Åtminstone om det pågår under en längre tid.. Sedan länge har man i vetenskapliga studier sett att blodsockernivåerna påverkas negativt hos friska personer som sover för lite. Det ökar risken att drabbas av bland annat diabetes typ 2.

Förhållandet mellan sömn och diabetes

Det finns också konstaterade samband mellan blodsockernivåer och sömn som är av särskilt intresse för den som redan drabbats av diabetes. För sex år sedan publicerades en liten men uppmärksammad vetenskaplig studie som såg samband mellan sömnbrist och minskad insulinkänslighet hos diabetespatienter.

Sju personer med typ 1 diabetes deltog i studien som gick ut på att studera hur deras insulinkänslighet påverkades efter en natt med bara fyra timmars sömn, man jämförde sedan med hur värdena såg ut efter en ”vanlig” natts sömn. Alla sju deltagarna påverkades märkbart negativt efter den korta natten och forskarna skrev i sin slutsats att ”resultaten indikerar att en enda natt med begränsad sömn kan minska den insulinstimulerade känsligheten och reducera glukosupptaget med mellan 12-21%”.

Att sova ordentligt är sannolikt viktigt för de individer som har diabetes typ 1. Kanske är sömnen för de flesta av oss lika viktig som att äta rätt och regelbundet för att undvika ohälsosamma påfrestningar på kroppen.

Prioritera sömn - det vinner din hälsa på

Det är med sömn som med hälsosam mat, de flesta av oss vet vad som gäller. Trots det slarvar vi ibland. 24-timmarssamhället ställer dessutom högre krav på tillgänglighet dygnet om, både i sociala och yrkesmässiga sammanhang. Arbetsbördan har ökat för många yrkesgrupper de senaste decennierna, antalet aktiviteter och tider att passa likaså. Det är kanske inte så konstigt att många av oss ofta bortprioriterar några sömntimmar per dygn till förmån för annat som bara ”måste göras” innan veckan är slut. Men de senaste årens sömnforskning borde alltså få oss på andra tankar.

Vårt sömnbehov är förvisso högst individuellt, men det är vetenskapligt klarlagt bortom allt rimligt tvivel att den som inte sover tillräckligt gör sig själv en hälsomässig otjänst. Sömnens starka påverkan på vår så kallade glukosmetabolism är starkt vetenskapligt förankrad. Som vi tidigare nämnt minskar alltså kroppens insulinkänslighet, och glukoskänsligheten ökar, med minskad sömn. Det kan hos en i övrigt fullt frisk person leda till ett tillstånd som brukar kallas för pre-diabetiskt, alltså ett förstadium till diabetes.

Den onda cirkeln

Viktuppgång är en annan negativ hälsoeffekt som har tydliga kopplingar till sömnbrist och i studier har man sett att viktökningen blir större i tydlig relation till hur mycket sömn man gått miste om. Det i sin tur ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Vi är alla unika, en regel gäller inte för alla

Vi är alla olika och har olika sömnbehov, därför går det inte att med säkerhet säga hur många timmars sömn som just du behöver. Flertalet behöver sju eller åtta timmar per natt för att må som allra bäst. Att behöva nio timmar per natt - varje natt - för att må gott är inte heller ovanligt.

I Sverige anses det lite fint att ”vara uppe med tuppen”, att vara en ”sjusovare” klingar däremot inte lika tjusigt. Sömnmönster och sömnbehov har inte något som helst att göra med karaktär.

Kort fakta om Diabetes

HbA1c, även kallat långtidssocker, speglar hur blodsockret har under de senaste 2-3 månaderna. 42-47 mmol/l så är i farozonen. 48 mmol/l eller mer indikerar att man har diabetes.
Fastande Blodsocker, är ditt nuvarande blodsockervärde så som det uppmätts i blodet vid provtagningstillfället. Mellan 6.1–7.0 mmol/l innebär att man är i riskzonen för att på sikt utveckla diabetes. När värdet är högre än 7.0 mmol/l vid mer än två tillfällen diagnostiseras man med diabetes.

Blodsocker - vad du kan göra själv:

Håll koll på dina blodsockernivåer över tid.
Mät ditt långtidssocker för att få en fördjupad bild.
Överväg att lägga om ditt kosthåll för att sänka kroppens insulinpåslag.
Träna, fysisk aktivitet och i synnerhet styrketräning har visat sig ha positiva effekter på vår insulinkänslighe.
Sov tillräckligt