Kortisol
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Kortisol är ett livsviktigt hormon som bildas i binjurebarken och bland annat har betydelse för kroppens ämnesomsättning, blodtryck, immunfunktion och reaktion på fysisk och psykisk belastning. Kortisol varierar naturligt över dygnet och är vanligtvis högst på morgonen och lägre senare på dagen. Därför behöver ett kortisolvärde alltid bedömas utifrån bland annat tidpunkten för provtagningen, läkemedel och den medicinska frågeställningen.
Kortisol
169 kr
Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men ger inte alltid en skriftlig kommentar. Enskilda hälsomarkörer granskas individuellt, och bedöms inte tillsammans med andra prover eller hälsokontroller som köps samtidigt.
Innehåll
Sammanfattning
Kortisol är ett hormon som hjälper kroppen att reglera bland annat ämnesomsättning, blodtryck och stressrespons. Nivån varierar naturligt under dygnet, vilket gör tidpunkten för provtagningen viktig. Ett avvikande kortisolvärde kan ha flera orsaker och räcker inte ensamt för att ställa diagnos. Vid misstanke om sjukdom i binjurarna eller regleringen av kortisol kan därför ytterligare provtagning och medicinsk utredning behövas.
Vad är kortisol?
Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurebarken. Produktionen regleras genom den så kallade HPA-axeln, där hypotalamus och hypofysen i hjärnan samverkar med binjurarna.
Kortisol har flera viktiga funktioner i kroppen. Hormonet bidrar bland annat till att:
reglera tillgången till energi och blodsocker
påverka omsättningen av fett och protein
reglera immunförsvaret och inflammatoriska processer
bidra till regleringen av blodtrycket
hjälpa kroppen att anpassa sig till fysisk och psykisk belastning
Kortisol kallas ofta för ett stresshormon eftersom utsöndringen kan öka vid stress och annan belastning. Men kortisol är inte bara kopplat till stress. Hormonet är nödvändigt för kroppens normala funktion även i vila.
Vill du fördjupa dig i hur kortisol fungerar vid stress? Läs mer om kortisol och kroppens stressrespons.
Hur varierar kortisol under dygnet?
Kortisol följer en tydlig dygnsrytm. Nivån är normalt hög på morgonen och sjunker sedan under dagen för att vara låg under kvällen och natten.
Dygnsvariationen är en viktig anledning till att tidpunkten för provtagningen behöver vägas in när ett kortisolvärde bedöms. Ett värde taget på morgonen kan därför inte jämföras direkt med ett värde taget senare på dagen utan hänsyn till provtagningstid och laboratoriets referensintervall.
Även exempelvis sömn, fysisk aktivitet, akut sjukdom, stress och vissa läkemedel kan påverka kortisolnivån.
Läs mer om kortisol, dygnsrytm och varför tiden för provtagningen spelar roll.
Varför mäter man kortisol?
Kortisol kan analyseras när det finns en medicinsk frågeställning om kroppens produktion eller reglering av hormonet.
Provtagning kan exempelvis ingå i en utredning vid misstanke om binjurebarkssvikt eller andra sjukdomar som påverkar kortisolproduktionen.
Ett kortisolprov används däremot inte som ett generellt test för att avgöra hur stressad en person är. Symtom som trötthet, sömnsvårigheter och viktförändringar är vanliga och kan ha många olika orsaker. De kan därför inte i sig visa att kortisolnivån är för hög eller för låg.
Läs mer om Werlabs kortisolprov.
Kan ett kortisolprov visa om du är stressad?
Nej, ett enskilt kortisolvärde kan inte avgöra hur stressad du är.
Kortisol påverkas av många faktorer och varierar naturligt under dygnet. Ett prov behöver därför tolkas utifrån varför provet togs, vilken tid det togs och andra faktorer som kan påverka resultatet.
Psykologisk eller långvarig stress bedöms inte genom ett enskilt kortisolprov.
Vad kan ett högt kortisolvärde bero på?
Ett förhöjt kortisolvärde kan ha flera förklaringar. Kortisol kan påverkas av bland annat tidpunkt för provtagningen, akut fysisk eller psykisk belastning, sjukdom och vissa läkemedel.
Ett enskilt högt serumkortisol innebär därför inte att du har en sjukdom med överproduktion av kortisol.
Vid klinisk misstanke om Cushings syndrom, ett ovanligt tillstånd där kroppen under längre tid exponeras för för mycket kortisol, krävs särskild medicinsk utredning. Ett vanligt enstaka kortisolprov används inte ensamt för att ställa diagnosen.
Symtom och tecken vid Cushings syndrom kan bland annat omfatta förändrad fettfördelning, muskelsvaghet, skör hud och lätt att få blåmärken. Symtombilden utvecklas ofta över tid och behöver bedömas samlat av vården.
Vad kan ett lågt kortisolvärde bero på?
Ett lågt kortisolvärde behöver bedömas utifrån bland annat provtagningstid, symtom, läkemedel och andra provresultat.
Låga nivåer kan förekomma vid binjurebarkssvikt, där kroppen inte producerar tillräckligt med kortisol. Orsaken kan finnas i själva binjurarna eller i de delar av hjärnan som reglerar kortisolproduktionen.
Addisons sjukdom är en form av primär binjurebarkssvikt där binjurebarken inte producerar tillräckligt med hormoner.
Symtom vid binjurebarkssvikt kan bland annat vara:
uttalad trötthet och muskelsvaghet
lågt blodtryck eller yrsel
viktnedgång
illamående eller andra mag-tarmsymtom
Vid primär binjurebarkssvikt kan även ökad pigmentering av huden förekomma.
Ett lågt kortisolvärde räcker inte ensamt för att ställa diagnos. Vid misstanke om binjurebarkssvikt kan ytterligare provtagning och funktionstest behövas.
Hur tolkas ett kortisolvärde?
Kortisol ska inte tolkas utifrån ett enda universellt gränsvärde. Referensintervall och medicinsk bedömning påverkas bland annat av analysmetod och tidpunkten för provtagningen.
Vid tolkningen kan man behöva ta hänsyn till:
tidpunkt för provtagningen
laboratoriets referensintervall
symtom och anledningen till provtagningen
läkemedel, särskilt behandling med glukokortikoider
akut sjukdom och annan fysisk belastning
andra relevanta laboratorieprover
Beroende på frågeställningen kan ytterligare provtagning eller särskilda funktionstest behövas.
Ett kortisolvärde ska därför ses som en del av en större medicinsk bedömning och inte som ett fristående mått på stress eller allmän hälsa.
När bör du kontakta vården?
Kontakta vården om du har ihållande eller tilltagande symtom som kan tala för sjukdom och behöver medicinsk bedömning, exempelvis uttalad svaghet, återkommande yrsel eller lågt blodtryck, ofrivillig viktnedgång eller flera symtom som förekommer tillsammans.
Vid kraftig akut svaghet, förvirring, svimning eller uttalad allmänpåverkan ska du söka vård akut. Akut binjurebarkssvikt är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling.
Sammanfattning
Kortisol är ett livsviktigt hormon som bland annat påverkar kroppens ämnesomsättning, blodtryck, immunfunktion och stressrespons. Nivån varierar naturligt över dygnet och påverkas av flera faktorer.
Ett högt eller lågt kortisolvärde innebär inte automatiskt att det finns en sjukdom. Resultatet behöver bedömas utifrån tidpunkten för provtagningen, symtom, läkemedel, analysmetod och den medicinska frågeställningen. Vid misstanke om störningar i kroppens kortisolproduktion kan ytterligare provtagning och medicinsk utredning behövas.
Andra hälsomarkörer inom Hormoner
Hälsokontroller

Kvinna Plus
Vår största och mest omfattande hälsokontroll som ger en djup medicinsk bedömning för dig som är kvinna. Samtal med barnmorska specialiserad på klimakteriet ingår för dig som är 40-60 år.
Pris
3 995 kr
Medlemspris

Man Plus
Vår största och mest omfattande hälsokontroll som ger en djup medicinsk bedömning för dig som är man.
Pris
3 995 kr
Medlemspris
Artiklar (Hormoner)

Kortisol och stress - så fungerar kroppens stressrespons
Läs mer

Fritt testosteron – vad är det och vad betyder värdet?
Läs mer

Så påverkar sommarvanor dina hormoner
Läs mer

Östrogen - ett fascinerande hormon med många viktiga funktioner
Läs mer

Hypofysen - kroppens viktigaste hormonbildande körtel
Läs mer

Koffein och menscykeln – så påverkar kaffe din hormonbalans
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Hormoner)
Högt testosteron – vanliga symtom och orsaker hos kvinnor och män
Testosteron förknippas ofta med män, men hormonet är viktigt hos både kvinnor och män. Det påverkar bland annat muskelmassa, energi, sexlust, humör och kroppens ämnesomsättning. När testosteronnivåerna blir för höga kan det ibland leda till symtom som påverkar både kroppen och välmåendet. För vissa upptäcks förhöjda nivåer i samband med blodprov, medan andra söker vård på grund av tydliga förändringar i hud, hår eller menstruationsmönster. Att förstå orsakerna bakom högt testosteron kan göra det lättare att avgöra när vidare utredning behövs.
Läs mer
Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet
Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.
Läs mer
Testosteronbrist hos män – symtom, orsaker och behandling
Testosteronbrist hos män innebär att kroppen har otillräcklig testosteronproduktion i kombination med symtom eller tecken som är förenliga med bristen. Tillståndet kallas även manlig hypogonadism. Ett enskilt lågt testosteronvärde räcker däremot inte för att ställa diagnosen. Vid misstänkt testosteronbrist behövs en samlad medicinsk bedömning där symtom, upprepade testosteronprov och ibland andra hormonprover vägs samman.
Läs mer
Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling
Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.
Läs mer