Kortisol

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Kortisol är ett livsviktigt hormon som bildas i binjurebarken och bland annat har betydelse för kroppens ämnesomsättning, blodtryck, immunfunktion och reaktion på fysisk och psykisk belastning. Kortisol varierar naturligt över dygnet och är vanligtvis högst på morgonen och lägre senare på dagen. Därför behöver ett kortisolvärde alltid bedömas utifrån bland annat tidpunkten för provtagningen, läkemedel och den medicinska frågeställningen.

Kortisol

169 kr

Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men ger inte alltid en skriftlig kommentar. Enskilda hälsomarkörer granskas individuellt, och bedöms inte tillsammans med andra prover eller hälsokontroller som köps samtidigt.

Innehåll

Sammanfattning

Kortisol är ett hormon som hjälper kroppen att reglera bland annat ämnesomsättning, blodtryck och stressrespons. Nivån varierar naturligt under dygnet, vilket gör tidpunkten för provtagningen viktig. Ett avvikande kortisolvärde kan ha flera orsaker och räcker inte ensamt för att ställa diagnos. Vid misstanke om sjukdom i binjurarna eller regleringen av kortisol kan därför ytterligare provtagning och medicinsk utredning behövas.

Vad är kortisol?

Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurebarken. Produktionen regleras genom den så kallade HPA-axeln, där hypotalamus och hypofysen i hjärnan samverkar med binjurarna.

Kortisol har flera viktiga funktioner i kroppen. Hormonet bidrar bland annat till att:

  • reglera tillgången till energi och blodsocker

  • påverka omsättningen av fett och protein

  • reglera immunförsvaret och inflammatoriska processer

  • bidra till regleringen av blodtrycket

  • hjälpa kroppen att anpassa sig till fysisk och psykisk belastning

Kortisol kallas ofta för ett stresshormon eftersom utsöndringen kan öka vid stress och annan belastning. Men kortisol är inte bara kopplat till stress. Hormonet är nödvändigt för kroppens normala funktion även i vila.

Vill du fördjupa dig i hur kortisol fungerar vid stress? Läs mer om kortisol och kroppens stressrespons.

Hur varierar kortisol under dygnet?

Kortisol följer en tydlig dygnsrytm. Nivån är normalt hög på morgonen och sjunker sedan under dagen för att vara låg under kvällen och natten.

Dygnsvariationen är en viktig anledning till att tidpunkten för provtagningen behöver vägas in när ett kortisolvärde bedöms. Ett värde taget på morgonen kan därför inte jämföras direkt med ett värde taget senare på dagen utan hänsyn till provtagningstid och laboratoriets referensintervall.

Även exempelvis sömn, fysisk aktivitet, akut sjukdom, stress och vissa läkemedel kan påverka kortisolnivån.

Läs mer om kortisol, dygnsrytm och varför tiden för provtagningen spelar roll.

Varför mäter man kortisol?

Kortisol kan analyseras när det finns en medicinsk frågeställning om kroppens produktion eller reglering av hormonet.

Provtagning kan exempelvis ingå i en utredning vid misstanke om binjurebarkssvikt eller andra sjukdomar som påverkar kortisolproduktionen.

Ett kortisolprov används däremot inte som ett generellt test för att avgöra hur stressad en person är. Symtom som trötthet, sömnsvårigheter och viktförändringar är vanliga och kan ha många olika orsaker. De kan därför inte i sig visa att kortisolnivån är för hög eller för låg.

Läs mer om Werlabs kortisolprov.

Kan ett kortisolprov visa om du är stressad?

Nej, ett enskilt kortisolvärde kan inte avgöra hur stressad du är.

Kortisol påverkas av många faktorer och varierar naturligt under dygnet. Ett prov behöver därför tolkas utifrån varför provet togs, vilken tid det togs och andra faktorer som kan påverka resultatet.

Psykologisk eller långvarig stress bedöms inte genom ett enskilt kortisolprov.

Vad kan ett högt kortisolvärde bero på?

Ett förhöjt kortisolvärde kan ha flera förklaringar. Kortisol kan påverkas av bland annat tidpunkt för provtagningen, akut fysisk eller psykisk belastning, sjukdom och vissa läkemedel.

Ett enskilt högt serumkortisol innebär därför inte att du har en sjukdom med överproduktion av kortisol.

Vid klinisk misstanke om Cushings syndrom, ett ovanligt tillstånd där kroppen under längre tid exponeras för för mycket kortisol, krävs särskild medicinsk utredning. Ett vanligt enstaka kortisolprov används inte ensamt för att ställa diagnosen.

Symtom och tecken vid Cushings syndrom kan bland annat omfatta förändrad fettfördelning, muskelsvaghet, skör hud och lätt att få blåmärken. Symtombilden utvecklas ofta över tid och behöver bedömas samlat av vården.

Vad kan ett lågt kortisolvärde bero på?

Ett lågt kortisolvärde behöver bedömas utifrån bland annat provtagningstid, symtom, läkemedel och andra provresultat.

Låga nivåer kan förekomma vid binjurebarkssvikt, där kroppen inte producerar tillräckligt med kortisol. Orsaken kan finnas i själva binjurarna eller i de delar av hjärnan som reglerar kortisolproduktionen.

Addisons sjukdom är en form av primär binjurebarkssvikt där binjurebarken inte producerar tillräckligt med hormoner.

Symtom vid binjurebarkssvikt kan bland annat vara:

  • uttalad trötthet och muskelsvaghet

  • lågt blodtryck eller yrsel

  • viktnedgång

  • illamående eller andra mag-tarmsymtom

Vid primär binjurebarkssvikt kan även ökad pigmentering av huden förekomma.

Ett lågt kortisolvärde räcker inte ensamt för att ställa diagnos. Vid misstanke om binjurebarkssvikt kan ytterligare provtagning och funktionstest behövas.

Hur tolkas ett kortisolvärde?

Kortisol ska inte tolkas utifrån ett enda universellt gränsvärde. Referensintervall och medicinsk bedömning påverkas bland annat av analysmetod och tidpunkten för provtagningen.

Vid tolkningen kan man behöva ta hänsyn till:

  • tidpunkt för provtagningen

  • laboratoriets referensintervall

  • symtom och anledningen till provtagningen

  • läkemedel, särskilt behandling med glukokortikoider

  • akut sjukdom och annan fysisk belastning

  • andra relevanta laboratorieprover

Beroende på frågeställningen kan ytterligare provtagning eller särskilda funktionstest behövas.

Ett kortisolvärde ska därför ses som en del av en större medicinsk bedömning och inte som ett fristående mått på stress eller allmän hälsa.

När bör du kontakta vården?

Kontakta vården om du har ihållande eller tilltagande symtom som kan tala för sjukdom och behöver medicinsk bedömning, exempelvis uttalad svaghet, återkommande yrsel eller lågt blodtryck, ofrivillig viktnedgång eller flera symtom som förekommer tillsammans.

Vid kraftig akut svaghet, förvirring, svimning eller uttalad allmänpåverkan ska du söka vård akut. Akut binjurebarkssvikt är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling.

Sammanfattning

Kortisol är ett livsviktigt hormon som bland annat påverkar kroppens ämnesomsättning, blodtryck, immunfunktion och stressrespons. Nivån varierar naturligt över dygnet och påverkas av flera faktorer.

Ett högt eller lågt kortisolvärde innebär inte automatiskt att det finns en sjukdom. Resultatet behöver bedömas utifrån tidpunkten för provtagningen, symtom, läkemedel, analysmetod och den medicinska frågeställningen. Vid misstanke om störningar i kroppens kortisolproduktion kan ytterligare provtagning och medicinsk utredning behövas.

Andra hälsomarkörer inom Hormoner

  • Testosteron

    Testosteron, manligt könshormon, har stor betydelse hos både kvinnor och män då det har effekt på många olika ställen i kroppen. De mest kända effekterna är påverkan på könsutveckling, könsdrift, muskelfunktion och muskelmassa. Hos män tillverkas hormonet framför allt i testiklarna. Produktionen genom stimuleras av hypofyshormonet luteiniserande hormon (LH) och behövs för utveckling av sekundära könskarakteristika under puberteten. Testosteron behövs också för normal spermieproduktion och har stor betydelse för längdtillväxten under puberteten. Nivåerna av testosteron varierar med åldern och är som högst i 40-årsåldern. En liten mängd testosteron bildas också i binjurarna.

  • Östrogen

    Östrogen är ett könshormon som tillverkas på flera olika platser i kroppen och har effekt på många olika organ och vävnader, både hos kvinnor och män. Hormonet har stor betydelse för vårt skelettets hållfasthet, positiv effekt på inlärning och minne, skyddande effekt på vårt hjärt-kärlsystem, kontroll av vår ämnesomsättning samt påverkar vårt immunsystem. Hos kvinnor är östrogen också betydelsefullt för utveckling och funktion av fortplantningssystemet.

    Östrogen förekommer i flera olika former i kroppen, varav de tre vanligaste är östradiol, östron och östriol. Östradiol anses vara det viktigaste av dessa och det är också detta hormon man mäter vid provtagning. Hos kvinnor tillverkas den största delen av detta hormon i äggstockarna. Mindre mängder östradiol bildas också i binjuren, i fettvävnad och hos män i testiklarna. Hos fertila kvinnor varierar dessa nivåer med menstruationscykeln. Provtagning för östradiol bör kompletterad med analys av hypofyshormonet follikelstimulerande hormon (FSH) då dessa hormoner reglerar varandra och båda varierar under menstruationscykeln.

  • FSH (Follikelstimulerande hormon)

    Follikelstimulerande hormon, eller FSH som det förkortas, har stor betydelse för vår fortplantningsförmåga och behövs för bildning av våra könsceller. Hos män behövs hormonet för produktionen av spermier. Hos kvinnor varierar FSH-nivån utifrån menstruationscykeln, men hos män är nivån istället konstant.

  • Luteiniserande hormon (LH)

    LH, luteiniserande hormon, produceras i hypofysen och spelar en avgörande roll för både kvinnor och män. Hos män stimulerar LH produktionen av testosteron i testiklarna, vilket är viktigt för spermieproduktionen och den allmänna manliga hormonbalansen. Hos fertila kvinnor har LH en central funktion vid ägglossningen och stödjer gulkroppens aktivitet, som i sin tur upprätthåller en lämplig hormonell miljö för att möjliggöra graviditet.

    Hos kvinnor stiger LH-nivåerna kraftigt strax före ägglossningen, vanligtvis runt dag 12–14 i menstruationscykeln. Efter ägglossningen sjunker nivåerna snabbt och förblir låga under resten av cykeln.

  • SHBG (Könshormonbindande globulin)

    SHBG, Sex hormone binding globulin, bildas av levern och är det viktigaste transportproteinet för könshormonerna testosteron, dihydrotestosteron och östradiol i blodet. Då könshormonerna är bundna till SHBG, vilket 97-98 procent vanligen är, kan de inte utöva någon biologisk effekt. Istället är det de 2-3 procent av hormonerna som finns i fri form i blodet som kan passera genom cellernas väggar och utöva effekt på målorganen.

  • AMH (Anti-Müllerskt Hormon)

    AMH, en förkortning av Anti Müllerian Hormone, är ett hormon som produceras i kvinnans äggstockar i de äggblåsor som finns där. Genom att mäta nivån av detta hormon i blodet kan man få en uppfattning om hur stor äggreserv en kvinna har och med det få en bild av hur långt hon har kvar till menopaus och hur stora chanser hon har att bli gravid. Mätning av AMH hos män saknar klinisk betydelse.

  • DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat)

    DHEAS är ett hormon som produceras i binjurarna och är viktigt för immunförsvaret, energinivåerna och hormonbalansen. Höga eller låga värden kan indikera hormonella obalanser eller binjureproblem. Provet används bland annat vid utredning av trötthet och hormonrelaterade symtom. Lär dig mer om varför DHEAS är viktigt, vad avvikande värden kan bero på och när du bör söka vård.

  • hCG (Humant koriongonadotropin)

    hCG (humant koriongonadotropin) är ett hormon som bekräftar graviditet och övervakar dess utveckling. Höga nivåer ses vid normal graviditet, utomkvedshavandeskap eller vissa tumörer, medan låga nivåer kan indikera tidigt graviditetsstadium eller missfall. Förstå betydelsen av hCG och när du bör söka medicinsk rådgivning för avvikande värden.

  • IGF-1 (Insulinliknande tillväxtfaktor 1)

    IGF-1 är ett protein som liknar insulin och spelar en viktig roll i tillväxten av barn och fortsätter att ha effekter i vuxen ålder. Det hjälper till att kontrollera celltillväxt och utveckling, särskilt i muskler och ben. IGF-1 produceras i levern som svar på tillväxthormon och dess nivåer kan påverkas av kost, motion och hälsotillstånd. Höga IGF-1 värden hos vuxna ger en ökning av muskelmassa eftersom hormonet hjälper till att reparera och skapa nya celler.

  • Progesteron

    Progesteron, eller gulkroppshormon, är ett steroidhormon med många viktiga funktioner för båda könen. Det utgör ett förstadium till andra könshormoner såsom testosteron och östrogen samt kortikosteroider. Som hormon är det främst känt som ett kvinnligt könshormon med betydelse för kvinnans sekundära könskarakteristika, fertilitet och för embryogenesen, men det har också en viktig roll som neurosteroid i centrala nervsystemet. Syntetiskt progesteron ingår som aktiv beståndsdel i p-piller.

  • Prolaktin

    Prolaktin är ett hormon som bildas i hypofysen i hjärnan. Dess mest välkända uppgift är att stimulera bröstens mjölkproduktion i samband med graviditet hos kvinnor. Prolaktin är dock också inblandat i kroppens omsättning av fett, reglering av kroppens vätskebalans, immunförsvar och vår psykiska hälsa.

  • Bioaktivt testosteron

    Bioaktivt testosteron är den del av testosteron som är fritt och tillgängligt för kroppen att använda. Genom att mäta bioaktivt testosteron ges en mer exakt bild av det faktiska testosteronvärden i kroppen. Det totala testosteronvärdet inkluderar både fritt testosteron och det som är bundet till proteiner. Det testosteron som är bundet till proteiner kan däremot inte användas av kroppen, vilket gör det bioaktiva testosteronet mer relevant för att bedöma den faktiska testosteronnivån i kroppen.

Sjukdomar & besvär (Hormoner)

Högt testosteron – vanliga symtom och orsaker hos kvinnor och män

Testosteron förknippas ofta med män, men hormonet är viktigt hos både kvinnor och män. Det påverkar bland annat muskelmassa, energi, sexlust, humör och kroppens ämnesomsättning. När testosteronnivåerna blir för höga kan det ibland leda till symtom som påverkar både kroppen och välmåendet. För vissa upptäcks förhöjda nivåer i samband med blodprov, medan andra söker vård på grund av tydliga förändringar i hud, hår eller menstruationsmönster. Att förstå orsakerna bakom högt testosteron kan göra det lättare att avgöra när vidare utredning behövs.

Läs mer

Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet

Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.

Läs mer

Testosteronbrist hos män – symtom, orsaker och behandling

Testosteronbrist hos män innebär att kroppen har otillräcklig testosteronproduktion i kombination med symtom eller tecken som är förenliga med bristen. Tillståndet kallas även manlig hypogonadism. Ett enskilt lågt testosteronvärde räcker däremot inte för att ställa diagnosen. Vid misstänkt testosteronbrist behövs en samlad medicinsk bedömning där symtom, upprepade testosteronprov och ibland andra hormonprover vägs samman.

Läs mer

Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling

Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök