Vad är kreatin och hur påverkar det dina blodvärden?

Vad är kreatin?

Kreatin är ett naturligt ämne som bildas i kroppen från aminosyrorna glycin, arginin och metionin. Det produceras främst i levern, njurarna och bukspottkörteln och transporteras sedan till musklerna, där cirka 95 procent lagras.

Kreatin finns även i kosten, framför allt i:

• Rött kött

• Fisk

• Skaldjur

I musklerna omvandlas kreatin till kreatinfosfat, som fungerar som en snabb energireserv. När du utför kortvarig och intensiv fysisk aktivitet – som sprint, styrketräning eller explosiva rörelser – används kreatinfosfat för att snabbt återskapa ATP (adenosintrifosfat), kroppens primära energivaluta.

Varför tar man kreatintillskott?

Kreatintillskott används främst för att:

• Öka muskelstyrka

• Förbättra explosiv prestation

• Öka muskelvolym

• Stödja återhämtning

Den mest studerade formen är kreatinmonohydrat, som har vetenskaplig evidens bakom sig.

Forskning visar att kreatin kan förbättra prestationsförmågan vid högintensiv träning och bidra till ökad muskelmassa, särskilt i kombination med styrketräning. Effekten är mest uttalad hos personer som har lägre kreatinnivåer från början, till exempel vegetarianer.

Hur påverkar kreatin blodvärden?

Den vanligaste frågan kring kreatintillskott handlar om kreatinin – det blodvärde som används för att bedöma njurfunktion.

Vad är kreatinin?

Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatin. I musklerna omvandlas kreatin kontinuerligt till kreatinin i en relativt stabil takt. Kreatinin transporteras sedan via blodet till njurarna, där det filtreras ut och utsöndras i urinen.

Eftersom kreatinin normalt ska rensas bort effektivt av njurarna används det som en markör för njurfunktion. Om njurarna filtrerar sämre stiger kreatinin i blodet. Därför ingår kreatinin nästan alltid i rutinmässiga blodprover, och används för att beräkna eGFR (uppskattad glomerulär filtrationshastighet).

Ett förhöjt kreatininvärde kan alltså tyda på nedsatt njurfunktion – men det är inte den enda möjliga förklaringen.

Kreatin och kreatinin – vad är skillnaden?

Det är viktigt att skilja på:

• Kreatin – det ämne som lagras i musklerna och som du eventuellt tar som kosttillskott.

• Kreatinin – den nedbrytningsprodukt som mäts i blodprov och används som njurmarkör.

När du tar kreatintillskott ökar kroppens totala kreatinlager, särskilt i musklerna. Eftersom kreatinin bildas från kreatin kommer en liten andel av det extra kreatinet att omvandlas till kreatinin. Det kan göra att blodvärdet kreatinin stiger något.

Detta är en fysiologisk effekt – inte nödvändigtvis ett tecken på att njurarna fungerar sämre.

Varför kan kreatinin bli förhöjt utan njurskada?

Kreatinin påverkas inte bara av njurfunktion utan även av:

• Muskelmassa (mer muskler → mer kreatinin)

• Intag av kreatintillskott

• Intensiv träning

• Kost (särskilt köttintag före provtagning)

Hos en person som tränar mycket och tar kreatin kan kreatinin därför ligga i övre referensintervallet – eller något över – utan att njurfunktionen är nedsatt.

Det är därför viktigt att alltid tolka kreatinin i sitt sammanhang. Om du använder kreatintillskott bör du informera vårdpersonal eller provtagningsenhet inför blodprov.

Vid osäkerhet kan kompletterande tester, exempelvis cystatin C, ge en mer oberoende bedömning av njurfunktionen eftersom det inte påverkas lika mycket av muskelmassa eller kreatintillskott.

Kan kreatin ge falskt förhöjt kreatinin?

Ja, det kan det.

Hos personer som tar kreatintillskott kan kreatinin stiga utan att njurfunktionen är nedsatt. Detta beror på:

• Ökad total kreatinmängd i kroppen

• Ökad muskelmassa

• Högre omsättning i muskler

Därför är det viktigt att informera om att du använder kreatin inför blodprov.

Ofta kan kompletterande tester, såsom cystatin C, ge en mer rättvis bild av njurfunktionen eftersom det inte påverkas av muskelmassa på samma sätt.

Är kreatin farligt för njurarna?

Hos friska individer med normal njurfunktion visar forskningen att kreatintillskott i rekommenderade doser (vanligtvis 3–5 gram per dag) är säkert.

Stora genomgångar av kliniska studier har inte visat att kreatin orsakar njurskador hos friska personer.

Däremot bör personer med:

• Känd njursjukdom

• Kraftigt nedsatt njurfunktion

• Vissa kroniska sjukdomar

rådgöra med läkare innan de använder kreatintillskott.

Påverkar kreatin andra blodvärden?

Förutom kreatinin kan kreatin indirekt påverka:

• eGFR (beräknad njurfunktion), eftersom denna baseras på kreatinin

• Muskelrelaterade värden, om träningen ökar

Det finns inga starka vetenskapliga belägg för att kreatin i normala doser påverkar:

• Levervärden

• Blodfetter

• Blodsocker

Hos personer med intensiv träning kan dock träningsbelastningen i sig påverka vissa värden, exempelvis kreatinkinas (CK).

Kreatin och kognitiv funktion

Utöver fysisk prestation har kreatin studerats i relation till hjärnans energimetabolism.

Viss forskning antyder att kreatin kan:

• Stödja kognitiv funktion vid sömnbrist

• Förbättra arbetsminne hos vissa grupper

• Bidra till mental uthållighet

Effekterna är dock mindre tydliga än för fysisk prestation och kräver mer forskning.

Hur ska man tänka inför blodprov?

Om du använder kreatintillskott och ska ta blodprov är det klokt att:

• Informera om tillskottet

• Undvika att starta eller öka dosen precis före provtagning

• Diskutera eventuellt uppehåll inför test, om läkare rekommenderar det

Att pausa kreatin några dagar före provtagning kan i vissa fall minska påverkan på kreatininvärdet.

Kreatin och levnadsvanor

Kreatintillskott ersätter inte goda levnadsvanor.

För optimal hälsa är det viktigt att:

• Äta en balanserad kost

• Prioritera sömn

• Hantera stress

• Träna regelbundet

När bör man vara försiktig med kreatin?

Du bör rådgöra med läkare om du:

• Har njursjukdom

• Har förhöjda kreatininvärden utan känd orsak

• Tar läkemedel som påverkar njurarna

• Har kroniska sjukdomar som påverkar metabolismen

Hos friska vuxna 18–70 år är kreatin i rekommenderad dos generellt säkert.

Slutsats

Kreatin är ett välstuderat och effektivt kosttillskott för fysisk prestation. Det kan dock påverka blodvärdet kreatinin, vilket ibland misstolkas som nedsatt njurfunktion. För att få en korrekt tolkning av dina blodprov är det viktigt att känna till skillnaden mellan kreatin och kreatinin.

Vanliga frågor om kreatin och blodvärden

Påverkar kreatin njurarna?

Hos friska personer med normal njurfunktion visar forskningen att kreatin i rekommenderade doser inte orsakar njurskador. Personer med njursjukdom bör dock rådgöra med läkare.

Varför stiger kreatinin när man tar kreatin?

Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatin. När den totala mängden kreatin i kroppen ökar kan även kreatinin stiga, utan att det betyder att njurarna är skadade.

Ska man sluta med kreatin före blodprov?

Det kan vara klokt att informera om kreatinanvändning inför provtagning. I vissa fall kan läkare rekommendera uppehåll inför test för att få mer tillförlitliga värden.

Är kreatin säkert för alla?

De flesta friska vuxna kan använda kreatin säkert i normala doser. Personer med njurproblem eller kronisk sjukdom bör rådgöra med läkare.

Påverkar kreatin levervärden eller kolesterol?

Det finns inga starka vetenskapliga belägg för att kreatin i rekommenderade doser påverkar levervärden eller blodfetter negativt hos friska individer.

Denna artikel är avsedd för informationssyfte och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Vid osäkerhet kring blodvärden eller kosttillskott rekommenderas kontakt med hälso- och sjukvård.