Vitamin D (25-OH)

Vad är D-vitamin?

D-vitamin är, till skillnad från vad namnet föreslår, ett steroidhormon. D-vitaminet har en stor påverkan på vår hälsa eftersom det påverkar hundratals gener i de flesta av kroppens celler. D-vitaminet påverkar många hälsoområden i kroppen

D-vitamin påverkar kroppens förmåga att ta upp fosfor och kalcium som är nödvändiga ämnen för att skelett och tänder ska växa och fungera normalt. D-vitamin spelar också en viktig roll för immunsystemets funktion. Det är däremot oklart om D-vitamin har andra hälsobefrämjande effekter.

När vi vistas utomhus på sommaren så bygger vi upp ett lager av D-vitamin som kroppen sedan förbrukar under den mörka delen av året. Kroppen lagrar sedan D-vitamin i cirka tre månader (personlig variation förekommer) så det är inte förrän tre månader efter de soliga månaderna som vi känner av låga D-vitaminnivåer.

Varför analyserar man D-vitamin?

D-vitamin är en viktig beståndsdel i kroppens ämnesomsättning och brist på vitaminet har en roll i många sjukdomar. Risken för såväl infektionssjukdomar som vinter- och vårdepressioner, multipel skleros, cancer, diabetes, hjärtsjukdom, benskörhet, generell värk och övervikt kan öka vid D-vitaminbrist, vilket illustrerar hur allvarlig vitamin- och mineralbrist kan vara.

Hur bildas D-vitamin?

När du är ute i solen och exponeras för UV-strålning producerar kroppen D-vitamin via kolesterol som sedan skickas till lever och njurar där det ombildas till en aktiv form.

På sommaren behöver du inte vara ute långa stunder för att din kropp ska bilda tillräckligt med D-vitamin. För en person med ljus hy räcker det med cirka 15 minuters solexponering i t-shirt. Mörkhyade och äldre personer har en sämre förmåga att bilda D-vitamin via solen varför dessa kan behöva vistas i solen längre tid för att bilda tillräckligt med D-vitamin. Det är dock värt att notera att strålskyddsmyndigheten avråder från långvarig exponering av solljus.

På vintern är solen i Sverige alltför svag för att produktionen av D-vitamin ska stimuleras, vilket är ett exempel på hur årstiderna påverkar dina värden. Du kan därför då behöva få i dig D-vitamin via maten eller tillskott.

Hur får man D-vitaminbrist?

D-vitaminbrist drabbar framför allt äldre och mörkhyade människor som har en nedsatt förmåga att bilda D-vitamin från solen, vilket gör dessa grupper extra utsatta för D-vitaminbrist. Heltäckande klädsel är också en riskfaktor för D-vitaminbrist.

D-vitaminbrist kan också grundas på nedsatt omvandling av D-vitamin i huden och det är vanligt att värdena kan ligga under referensgränserna under vinterhalvåret eftersom solens strålar då inte är tillräckligt starka för att kroppen ska kunna bilda D-vitamin, något som tydligt kan ses med ett D-vitamintest i blodprov. D-vitaminbrist kan också orsakas av nedsatt binjurefunktion (hypoparathyroidism) men detta är en ovanligt sjukdom.

Hur mycket D-vitamin behöver jag?

Enligt NN2012 (Nordiska Näringsrekommendationer 2012) är genomsnittsbehovet av D-vitamin beräknat till 7,5 mikrogram per dag, och för att nå rätt nivåer är det viktigt att ta ditt D-vitamintillskott på rätt sätt. Siffran är beräknad så att behovet ska täckas för så gott som alla trots variation i ålder och hur mycket vi exponerar huden för sol, rekommenderas 10 mikrogram per dag, respektive 20 mikrogram för de över 75 år och de med liten solexponering.

Rekommenderat dagligt intag/ vitamin D3

• Spädbarn och barn under 2 år: 10 mikrogram

• Barn och vuxna under 75 år: 10 mikrogram

• Vuxna med lite eller ingen solexponering: 20 mikrogram

• Vuxna över 75 år: 20 mikrogram

Vilka livsmedel är bra källor för D-vitamin?

Bra källor till D-vitamin är framför allt fet fisk. Nedan listas D-vitamin innehåll per livsmedel. Sifforna anges i mikrogram per 100 gram livsmedel.

• Abborre, gös, och skarpsill: 20-30 µg

• Böckling, inlagd sill, lax, sardiner, sardeller, regnbågslax, öring, makrill: 10-20 µg

• Vild svamp tex kantarell, trattkantarell och karl johan: 15-60 µg

• Pinklax, röding, havsabborre, tonfisk, gädda, guldsparid, hälleflundra, strömming, braxen, sik: 5-10 µg

• Fågel tex kyckling: 1-2 µg

• Berikad fil, yoghurt och drycker tex mjölk och havredryck: 0,5-2 µg

• Kött (nöt, fläsk): 1 µg, som också kan bidra med andra fettlösliga vitaminer som A-vitamin där brist har egna symtom

• Vitamin D berikat margarin: 10 µg, och genom bredare vitamin- & mineraltest kan du få en överblick över flera näringsämnen samtidigt.

• Ägg: 2 µg

Vilken nivå av D-vitamin bör man ha?

Kroppens nivå av D-vitamin varierar naturligt under året, vilket är ett tydligt exempel på hur årstiderna påverkar dina värden. Under vinterhalvåret är den ultravioletta strålningen för svag för att kroppen ska kunna producera d-vitamin. D-vitamin lagras i kroppen så har du fått tillräckligt med soljus under sommarhalvåret så använder din kropp det d-vitamin som finns tillgängligt. Har du mindre lagrat från sommaren så ökar risken för att din d-vitaminnivå att sjunka till bristfällig nivå redan under hösten. Har du mer lagrat så klarar du dig längre.

Riktvärden för D-vitaminnivåer (25-OH Vitamin D) kan variera något mellan olika rekommendationer, men ofta används följande indelning:

• <25 nmol/L: Uttalad brist (Deficiency)

• 25-49 nmol/L: Otillräcklig nivå (Insufficiency)

• 50-74 nmol/L: Tillräcklig nivå (Sufficiency)

• 75-125 nmol/L: Optimal nivå anses av många

• >250 nmol/L: Potentiellt toxisk nivå

Kan man överdosera på D-vitamin?

Stora mängder (över 250 nmol/L) D-vitamin är giftigt och kan leda till att du får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Det är inte möjligt att överdosera D-vitamin enbart via kosten, men om man tar kosttillskott som innehåller stora mängder D-vitamin går det att överdosera. Rekommendationen för vuxna är max 100 mikrogram per dag enligt Europeiska livsmedelsverket EFSA 2012.

Vad innebär ett högt D-vitaminvärde?

Höga värden ses vid hyperparathyreoidism, vid stort intag av D-vitamin, sarkoidos och andra granulomatösa sjukdomar med ökad kalciumkoncentration, samt ofta vid graviditet. Toxiska värden (>ca 250 nmol/L) ses speciellt vid intag av vitaminkoncentrat (Afi-D2 Forte). Detta kan leda till hyperkalcemi och metastatisk förkalkning i mjukdelar. Halveringstiden anses vara 2-3 veckor, medan den terminala halveringstiden är betydligt länge.