Diabetes typ 1 – symtom, orsaker och hur sjukdomen behandlas

Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom där immunsystemet förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta leder till total insulinbrist och livslångt behov av insulinbehandling. Med modern behandling kan personer med typ 1-diabetes leva ett aktivt och fullgott liv.

Vad är diabetes typ 1?

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem felaktigt angriper och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar. När dessa celler försvinner upphör insulinproduktionen helt eller nästan helt.

Insulin är ett hormon som är avgörande för att cellerna ska kunna ta upp glukos från blodet och använda det som energi. Utan insulin stiger blodsockret till farligt höga nivåer samtidigt som cellerna svälter trots att det finns gott om glukos i blodet.

Sjukdomen kallades tidigare ungdomsdiabetes eller insulinberoende diabetes eftersom den oftast debuterar före 30 års ålder. Dock kan typ 1-diabetes uppstå när som helst i livet. I Sverige lever cirka 50 000 personer med typ 1-diabetes.

Till skillnad från typ 2-diabetes är typ 1-diabetes inte kopplad till livsstilsfaktorer som övervikt eller fysisk inaktivitet. Det är en autoimmun sjukdom som inte kan förebyggas och som kräver livslång behandling.

Varför får man diabetes typ 1?

Den exakta orsaken till varför immunsystemet angriper betacellerna är inte helt klarlagd, men flera faktorer tros bidra.

Autoimmun reaktion

Vid typ 1-diabetes bildar immunsystemet antikroppar som riktas mot betacellerna. Denna destruktiva process pågår ofta under månader till år innan så många celler förstörts att symtomen uppstår. Antikroppar mot betaceller kan påvisas i blodet redan innan sjukdomen bryter ut.

Genetisk predisposition

Ärftlighet spelar roll för risken att utveckla typ 1-diabetes. Vissa genvarianter, särskilt i HLA-komplexet som styr immunförsvaret, ökar risken. Om en förälder har typ 1-diabetes är risken för barnet cirka 5–8 procent, jämfört med 0,4 procent i befolkningen generellt.

Miljöfaktorer

Virusinfektioner, särskilt enterovirus, har kopplats till ökad risk för typ 1-diabetes. Andra miljöfaktorer som studeras inkluderar tidig introduktion av komjölk, D-vitaminbrist och tarmflorans sammansättning.

Vilka symtom ger diabetes typ 1?

Symtomen på typ 1-diabetes utvecklas ofta snabbt, under dagar till veckor, och är vanligtvis tydliga när sjukdomen debuterar.

Klassiska symtom

Kraftigt ökad törst beror på att kroppen försöker kompensera för vätskeförlusterna. Frekvent urinering uppstår när njurarna försöker göra sig av med det höga blodsockret. Uttalad trötthet och energibrist beror på att cellerna inte får tillgång till glukos. Snabb och oförklarlig viktnedgång sker när kroppen bryter ned fett och muskler för energi.

Övriga tidiga symtom

Dimsyn kan uppstå när förhöjt blodsocker påverkar ögats lins. Vadkramper och muskelsvaghet är vanliga. Svampinfektioner, särskilt i underlivet, kan förekomma. Irritabilitet och humörsvängningar kan vara tidiga tecken.

Ketoacidos

Om typ 1-diabetes inte upptäcks och behandlas kan diabetisk ketoacidos utvecklas. Detta är ett allvarligt, potentiellt livshotande tillstånd där kroppen bryter ned fett i snabb takt och producerar syror kallade ketoner. Symtomen inkluderar illamående och kräkningar, buksmärta, fruktdoftande andedräkt, djup och ansträngd andning samt medvetandepåverkan. Ketoacidos kräver omedelbar sjukhusvård.

Hypoglykemi

Personer som behandlas med insulin kan drabbas av hypoglykemi, för lågt blodsocker, om insulindosen är för hög i förhållande till matintag eller fysisk aktivitet. Symtomen inkluderar svettningar, darrningar, hunger, hjärtklappning, förvirring och i svåra fall medvetslöshet.

Hur diagnostiseras diabetes typ 1?

Diagnosen typ 1-diabetes ställs genom blodprover och baseras på symtom tillsammans med förhöjda blodsockervärden.

Blodsocker

Slumpmässigt blodsocker över 11,1 mmol/L tillsammans med typiska symtom räcker ofta för diagnos. Fasteglukos över 7,0 mmol/L vid två tillfällen bekräftar diabetes.

HbA1c

Långtidsblodsocker mäter genomsnittlig blodsockernivå de senaste månaderna. Förhöjt HbA1c stödjer diagnosen men kan vara normalt vid snabb debut.

Antikroppar

Antikroppar mot betaceller, som GAD-antikroppar och IA-2-antikroppar, kan påvisas vid typ 1-diabetes och hjälper till att skilja den från typ 2-diabetes.

C-peptid

C-peptid är en markör för kroppens egen insulinproduktion. Låga nivåer talar för typ 1-diabetes.

Hur behandlas diabetes typ 1?

Behandlingen av typ 1-diabetes syftar till att ersätta det saknade insulinet och hålla blodsockret så nära normala nivåer som möjligt.

Insulinbehandling

Insulin måste tillföras utifrån eftersom kroppen inte producerar något eget. Det ges antingen som injektioner med insulinpenna flera gånger dagligen eller via insulinpump som ger kontinuerlig tillförsel. Olika insulintyper används: snabbverkande till måltider och långverkande som basinsulin.

Blodsockermätning

Regelbunden mätning av blodsockret är avgörande för att anpassa insulindoserna. Många använder kontinuerliga glukosmätare som mäter blodsockret dygnet runt och kan varna vid för höga eller låga värden. Moderna system kan koppla mätare till insulinpump för delvis automatiserad dosering.

Kost och motion

En balanserad kost med medvetenhet om kolhydratinnehåll hjälper till att matcha insulindoserna. Fysisk aktivitet sänker blodsockret och förbättrar insulinkänsligheten men kräver anpassning av insulin och eventuellt extra kolhydrater.

Utbildning och stöd

Att lära sig hantera diabetes tar tid. Diabetesteam med läkare, diabetessjuksköterska och dietist ger stöd och utbildning i egenvård.

När ska du söka vård?

Sök vård samma dag om du eller ditt barn har symtom som kraftigt ökad törst, frekvent urinering, viktnedgång och trötthet. Tidig diagnos och behandling är viktig för att undvika ketoacidos.

Sök vård akut vid tecken på ketoacidos som illamående, kräkningar, buksmärta, djup andning eller medvetandepåverkan. Ring 112 vid medvetslöshet eller svår förvirring.

Om du har typ 1-diabetes och upplever upprepade hypoglykemier eller svårigheter att kontrollera blodsockret bör du kontakta ditt diabetesteam.

Vanliga frågor om diabetes typ 1

Kan typ 1-diabetes botas?

Nej, det finns idag ingen bot. Forskning pågår kring immunterapi och transplantation av insulinproducerande celler, men livslång insulinbehandling är för närvarande nödvändig.

Är typ 1-diabetes ärftligt?

Det finns en genetisk komponent, men de flesta som insjuknar har ingen nära släkting med sjukdomen. Risken ökar om föräldrar eller syskon har typ 1-diabetes.

Kan man förebygga typ 1-diabetes?

Nej, det finns idag inget sätt att förebygga typ 1-diabetes. Sjukdomen är inte kopplad till livsstil eller kost.

Hur påverkas vardagen?

Med modern behandling kan de flesta leva ett normalt liv. Det kräver daglig uppmärksamhet på blodsocker, insulindosering och måltider, men begränsar sällan aktiviteter.

Vad är skillnaden mellan typ 1 och typ 2?

Typ 1 är en autoimmun sjukdom med total insulinbrist. Typ 2 innebär insulinresistens och otillräcklig produktion, ofta kopplad till livsstilsfaktorer.