Diabetes – symtom, diagnos, behandling och uppföljning

Vad är diabetes?

Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockret. Gemensamt för alla former av diabetes är att glukosnivåerna i blodet blir högre än normalt eftersom kroppen inte producerar tillräckligt med insulin, inte kan använda insulinet effektivt eller har en kombination av båda.

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och hjälper kroppens celler att ta upp glukos från blodet. När denna reglering inte fungerar som den ska stannar mer glukos kvar i blodet, vilket över tid kan skada blodkärl, nerver och flera organ.

Vill du veta mer om hur kroppen reglerar blodsockret kan du läsa vårt hälsoområde om blodsocker.

Vilka typer av diabetes finns?

Det finns flera olika former av diabetes. De skiljer sig åt när det gäller orsaker, behandling och sjukdomsförlopp.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Kroppen producerar då mycket lite eller inget insulin alls, vilket gör att livslång insulinbehandling behövs.

Läs mer på vår sida om typ 1-diabetes.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Vid typ 2 blir kroppens celler mindre känsliga för insulin samtidigt som insulinproduktionen ofta minskar med tiden, och många har en längre period med prediabetes som förstadium till typ 2-diabetes.

Läs mer på vår sida om typ 2-diabetes.

Prediabetes

Prediabetes innebär att blodsockret är högre än normalt men ännu inte tillräckligt högt för att uppfylla kriterierna för diabetes. Tillståndet innebär en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes men utvecklingen kan ofta bromsas eller förhindras genom förändrade levnadsvanor, vilket beskrivs närmare i vår information om prediabetes – symtom, orsaker och behandling.

Läs mer på vår sida om prediabetes.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes kan uppstå under graviditeten när kroppens behov av insulin ökar. Tillståndet går oftast tillbaka efter förlossningen men innebär en ökad risk för typ 2-diabetes senare i livet.

Vilka symtom kan diabetes ge?

Symtomen varierar mellan olika personer och utvecklas olika snabbt beroende på vilken typ av diabetes det handlar om. Typ 1-diabetes ger ofta tydliga symtom under en kortare tidsperiod, medan typ 2-diabetes kan utvecklas långsamt och under flera år utan att ge tydliga besvär.

Vanliga symtom kan vara:

• ökad törst

• täta toalettbesök

• ovanlig trötthet

• suddig syn

• ofrivillig viktnedgång

• långsam sårläkning

• återkommande infektioner

Eftersom symtomen ibland är diffusa upptäcks diabetes hos många först i samband med en hälsoundersökning eller blodprov, och tidig upptäckt av prediabetes genom riktade blodprov kan minska risken att sjukdomen utvecklas vidare.

Hur ställs diagnosen diabetes?

Diagnosen diabetes baseras på blodprov som visar hur kroppen reglerar blodsockret. Vilka analyser som används beror på den kliniska situationen och ibland behövs mer än ett prov för att bekräfta diagnosen.

De vanligaste analyserna är:

• HbA1c

• fasteglukos

• glukosbelastning (OGTT)

Varje analys ger olika information om kroppens blodsockerreglering och används i olika situationer.

Om du vill veta mer om hur proverna fungerar kan du läsa våra sidor om HbA1c, fasteglukos och glukosbelastning (OGTT) eller vår guide till glukos, HbA1c och C-peptid.

Hur behandlas diabetes?

Behandlingen anpassas efter vilken typ av diabetes det handlar om och efter varje persons individuella behov.

Behandlingen kan bestå av:

• insulin

• andra blodsockersänkande läkemedel

• medicinsk uppföljning

• förändrade levnadsvanor

• regelbundna hälsokontroller

Målet med behandlingen är att hålla blodsockret på en stabil nivå och samtidigt minska risken för både akuta och långsiktiga komplikationer.

Vilken behandling som rekommenderas varierar mellan olika typer av diabetes och kan förändras över tid beroende på hur sjukdomen utvecklas, och olika blodsockertester för att bedöma diabetesrisk kan då bli aktuella.

Hur följs diabetes upp?

Diabetes är en kronisk sjukdom som behöver följas upp regelbundet. Syftet med uppföljningen är att bedöma hur behandlingen fungerar, upptäcka eventuella förändringar i tid och minska risken för följdsjukdomar, och regelbundna kontroller av blodsockret för att förebygga typ 2-diabetes är en viktig del av detta.

Vilka kontroller som görs och hur ofta de genomförs beror på vilken typ av diabetes du har, hur länge du har haft sjukdomen och din övriga hälsa.

Vid uppföljning kan vården bland annat följa:

• HbA1c

• blodtryck

• blodfetter

• njurfunktion

• vikt

• läkemedelsbehandling

• levnadsvanor

För många personer med diabetes är regelbundna blodprov en viktig del av uppföljningen eftersom de visar hur blodsockerregleringen utvecklas över tid, och hälsokontroller med blodprov kan då fungera som ett viktigt förebyggande verktyg.

Vilka komplikationer kan diabetes leda till?

Om diabetes inte upptäcks eller behandlas kan långvarigt förhöjt blodsocker skada blodkärl och nerver i olika delar av kroppen. Risken för komplikationer påverkas bland annat av hur länge man haft sjukdomen och hur väl blodsockret är reglerat.

Tidig diagnos, regelbunden uppföljning och en väl anpassad behandling kan minska risken för många av dessa komplikationer.

Hjärt- och kärlsjukdom

Personer med diabetes har en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, exempelvis hjärtinfarkt och stroke, och även vid prediabetes med förhöjd hjärt-kärlrisk är det viktigt att upptäcka förändringar tidigt. Därför följs även andra riskfaktorer, såsom blodtryck och blodfetter, regelbundet upp.

Njurpåverkan

Diabetes kan med tiden påverka njurarnas funktion. Regelbundna kontroller av njurfunktionen kan bidra till att upptäcka tidiga förändringar och ge möjlighet till behandling eller andra åtgärder.

Ögonförändringar

Långvarigt förhöjt blodsocker kan påverka blodkärlen i näthinnan. Regelbundna ögonundersökningar är därför en viktig del av diabetesvården och kan bidra till att upptäcka förändringar innan synen påverkas.

Nervpåverkan

Diabetes kan även påverka nerverna, framför allt i fötter och underben. Det kan ge symtom som domningar, stickningar eller nedsatt känsel. Regelbundna fotundersökningar ingår därför ofta i uppföljningen.

Kan diabetes förebyggas?

Möjligheten att förebygga diabetes beror på vilken typ av diabetes det handlar om.

Typ 1-diabetes kan i dag inte förebyggas.

För många personer kan däremot risken för prediabetes och typ 2-diabetes minska genom hälsosamma levnadsvanor. Regelbunden fysisk aktivitet, en näringsrik kost med förståelse för hur socker och kolhydrater påverkar blodsockret, goda sömnvanor och rökstopp kan bidra till en bättre blodsockerreglering och minska risken att utveckla sjukdomen.

Har du redan fått diagnosen diabetes är hälsosamma levnadsvanor fortfarande en viktig del av behandlingen och kan bidra till att minska risken för följdsjukdomar, och att minska intaget av socker för att undvika dolda hälsorisker är ofta en central del.

Att leva med diabetes

En diabetesdiagnos innebär ofta att vardagen förändras, men med rätt behandling och regelbunden uppföljning kan många leva ett aktivt liv.

Behandlingen anpassas efter individuella behov och kan förändras över tid. För många handlar egenvården om att följa sina blodprov, ta ordinerade läkemedel, vara fysiskt aktiv och ha regelbunden kontakt med vården.

Kunskap om sjukdomen och en god förståelse för hur olika faktorer påverkar blodsockret kan göra det lättare att hantera diabetes i vardagen, särskilt om du har typ 1-diabetes med behov av livslång insulinbehandling och behöver följa dina värden med hjälp av hälsomarkörer som glukos och HbA1c.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Hos Werlabs kan du kontrollera flera blodmarkörer som är relevanta för blodsockerreglering, bland annat HbA1c i en riktad diabeteskontroll och fasteglukos.

Blodproverna kan ge en bild av hur blodsockret ser ut vid provtagningstillfället och över tid. För dig som har riskfaktorer för diabetes eller vill följa din metabola hälsa kan tester av blodsocker, HbA1c och diabetesrisk och andra regelbundna blodprov vara ett värdefullt komplement till övriga hälsoundersökningar.

Werlabs ställer inte diagnos eller behandlar diabetes, men resultaten kan ge ett underlag som du vid behov kan ta med till din vårdgivare för vidare bedömning, särskilt om du använder våra enskilda blodtester och hälsokontroller.