Diabetes typ 2 – symtom, orsaker och hur du behandlar sjukdomen

Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och innebär att kroppen inte kan använda insulin effektivt. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och kan ge diffusa symtom som trötthet och ökad törst. Med livsstilsförändringar och vid behov läkemedel kan blodsockret kontrolleras och risken för komplikationer minskas.

Vad är diabetes typ 2?

Diabetes typ 2 är ett kroniskt tillstånd där kroppens celler har utvecklat resistens mot insulin samtidigt som bukspottkörtelns förmåga att producera insulin inte räcker för att kompensera. Detta leder till att blodsockret blir förhöjt.

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp glukos från blodet och använda det som energi. Vid insulinresistens svarar cellerna sämre på insulin, vilket gör att mer insulin krävs för samma effekt. Till slut orkar bukspottkörteln inte producera tillräckligt och blodsockret stiger.

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och utgör cirka 90 procent av alla fall. I Sverige har uppskattningsvis 500 000 personer diagnosen, och lika många beräknas ha sjukdomen utan att veta om det.

Sjukdomen kallades tidigare åldersdiabetes eftersom den främst drabbade äldre, men idag ses den även hos yngre vuxna och till och med barn, ofta i samband med övervikt.

Varför får man diabetes typ 2?

Typ 2-diabetes utvecklas genom ett samspel mellan genetiska faktorer och livsstil. Flera riskfaktorer ökar sannolikheten att drabbas.

Övervikt och bukfetma

Övervikt, särskilt fett runt magen, är den starkaste riskfaktorn. Bukfetma ökar insulinresistensen markant. Redan måttlig viktnedgång kan förbättra blodsockerkontrollen betydligt.

Fysisk inaktivitet

Brist på motion minskar musklernas förmåga att ta upp glukos och ökar insulinresistensen. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar insulinkänsligheten och hjälper till att hålla vikten.

Ohälsosamma matvanor

En kost rik på snabba kolhydrater, socker och mättat fett ökar risken. Stora portioner och oregelbundna måltider belastar blodsockerregleringen.

Ärftlighet

Genetiska faktorer spelar stor roll. Om en förälder har typ 2-diabetes är risken för barnet omkring 40 procent. Om båda föräldrarna har sjukdomen är risken ännu högre.

Ålder och andra faktorer

Risken ökar med stigande ålder, särskilt efter 45 år. Tidigare graviditetsdiabetes ökar risken. Högt blodtryck och höga blodfetter är också riskfaktorer. Vissa etniska grupper har förhöjd risk.

Vilka symtom ger diabetes typ 2?

Symtomen på typ 2-diabetes utvecklas ofta långsamt under månader till år. Många har sjukdomen länge utan att märka tydliga symtom.

Tidiga tecken

Onormal trötthet som inte förklaras av sömnbrist eller annan orsak är vanligt. Ökad törst och muntorrhet uppstår när kroppen försöker späda ut blodsockret. Frekvent urinering, även nattetid, beror på att njurarna försöker göra sig av med glukos. Dimsyn kan uppstå när blodsockret påverkar ögats lins.

Symtom vid längre sjukdomsduration

Återkommande infektioner, särskilt urinvägsinfektioner och svampinfektioner i underlivet, är vanliga. Sår som läker långsamt beror på försämrad cirkulation. Domningar och stickningar i händer och fötter kan vara tecken på nervpåverkan. Klåda, särskilt i underlivet, förekommer ofta.

Könsskillnader

Kvinnor kan uppleva återkommande svampinfektioner, torrhet i underlivet och menstruationsrubbningar. Män kan drabbas av erektionsproblem och minskad sexlust.

Hur diagnostiseras diabetes typ 2?

Diagnosen ställs genom blodprover som mäter blodsockernivåer. Ofta upptäcks sjukdomen vid rutinmässiga hälsokontroller.

Fasteglukos

Blodsocker mätt efter minst åtta timmars fasta. Värden på 7,0 mmol/L eller högre vid två olika tillfällen talar för diabetes. Värden mellan 6,1 och 6,9 mmol/L kallas förhöjt fasteglukos och innebär ökad risk.

HbA1c

Långtidsblodsocker visar genomsnittlig blodsockernivå de senaste två till tre månaderna. Värden på 48 mmol/mol eller högre tyder på diabetes. Värden mellan 42 och 47 mmol/mol kallas prediabetes.

Glukosbelastning

Ett test där blodsockret mäts före och två timmar efter intag av en sockerlösning. Används vid gränsfall eller för att diagnostisera graviditetsdiabetes.

Hur behandlas diabetes typ 2?

Behandlingen av typ 2-diabetes har som mål att sänka blodsockret, förebygga komplikationer och förbättra livskvaliteten.

Livsstilsförändringar

Kostomläggning med fokus på fiberrika livsmedel, grönsaker, fullkorn och begränsade mängder snabba kolhydrater är grundläggande. Regelbunden fysisk aktivitet, minst 150 minuter i veckan, förbättrar insulinkänsligheten. Viktnedgång vid övervikt kan dramatiskt förbättra blodsockerkontrollen och ibland göra läkemedel överflödiga. Rökstopp är viktigt då rökning ökar risken för komplikationer.

Läkemedelsbehandling

Metformin är förstahandsval och förbättrar insulinkänsligheten samt minskar leverns glukosproduktion. SGLT2-hämmare ökar utsöndringen av glukos via urinen och har gynnsamma effekter på hjärta och njurar. GLP-1-agonister stimulerar insulinfrisättning och minskar aptiten. Insulin kan behövas när andra behandlingar inte räcker.

Uppföljning

Regelbunden kontroll av HbA1c, vanligtvis var tredje till sjätte månad, visar hur väl blodsockret kontrolleras. Årliga kontroller av ögon, fötter, njurfunktion och blodfetter rekommenderas för att upptäcka komplikationer tidigt.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har symtom som kan tyda på diabetes, särskilt om du har riskfaktorer som övervikt, ärftlighet eller tidigare graviditetsdiabetes.

Om du redan har diabetes och upplever svårigheter att kontrollera blodsockret eller nya symtom bör du kontakta ditt vårdteam.

Sök vård akut vid tecken på allvarliga komplikationer som kraftig törst, stora urinmängder, illamående och förvirring.

Vanliga frågor om diabetes typ 2

Kan man bli av med diabetes typ 2?

Vid tidig diagnos kan kraftiga livsstilsförändringar och viktnedgång i vissa fall normalisera blodsockret utan läkemedel. Sjukdomen betraktas dock som kronisk och risken för återfall finns kvar.

Är diabetes typ 2 ärftligt?

Ja, ärftlighet spelar stor roll. Om en förälder har typ 2-diabetes är risken för barnet betydligt förhöjd. Livsstilen avgör dock ofta om sjukdomen bryter ut.

Måste man ta insulin vid typ 2-diabetes?

Inte alltid. Många klarar sig med livsstilsförändringar och tabletter. Insulin kan bli aktuellt om annan behandling inte räcker för att kontrollera blodsockret.

Kan man förebygga diabetes typ 2?

Ja, hälsosamma levnadsvanor minskar risken betydligt. Normal vikt, regelbunden motion och balanserad kost är de viktigaste förebyggande åtgärderna.

Hur vet jag om jag har diabetes typ 2?

Ett blodprov som mäter fasteglukos eller HbA1c kan visa om du har diabetes. Om du har symtom eller riskfaktorer är det klokt att testa dig.

Vilka komplikationer kan diabetes typ 2 ge?

Obehandlad diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, njurskador, synnedsättning, nervskador och fotsår. God blodsockerkontroll minskar risken betydligt.