AV-block – symtom, orsaker och behandling av retledningsstörning
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
AV-block är en störning i hjärtats elektriska signalsystem där impulserna mellan förmak och kammare fördröjs eller blockeras. Tillståndet kan variera från harmlöst till allvarligt beroende på grad. Vid symtomgivande AV-block kan pacemaker vara nödvändigt för att upprätthålla en stabil hjärtrytm.
Sammanfattning
AV-block innebär att de elektriska signalerna som styr hjärtslagen försenas eller blockeras mellan förmaken och kamrarna. Tillståndet delas in i tre grader med ökande allvarlighet. AV-block grad I ger sällan symtom medan grad III kan vara livshotande. Vanliga symtom vid symtomgivande AV-block inkluderar yrsel, trötthet, svimning och andfåddhet. Orsaker kan vara åldrande, hjärtsjukdom, läkemedel eller inflammation. Behandlingen beror på graden och symtomen, där pacemaker ofta är lösningen vid allvarliga former.
Vad är AV-block?
AV-block, eller atrioventrikulärt block, är en störning i hjärtats retledningssystem. Normalt startar hjärtats elektriska impulser i sinusknutan i höger förmak och fortleds via AV-noden till kamrarna, vilket får hjärtat att dra ihop sig koordinerat. Vid AV-block störs denna signalöverföring.
Hjärtats AV-nod fungerar som en kopplingsstation mellan förmak och kammare. Den fördröjer normalt impulsen något för att kamrarna ska hinna fyllas med blod innan de kontraherar. Vid AV-block är denna fördröjning förlängd eller så blockeras signalen helt.
Beroende på hur allvarligt blocket är delas AV-block in i tre grader. Vid grad I är fördröjningen förlängd men alla signaler går fram. Vid grad II blockeras vissa signaler. Vid grad III, även kallat totalt block, når inga signaler kamrarna som då måste förlita sig på en långsam ersättningsrytm.
AV-block kan vara medfött men uppstår oftare senare i livet. Det kan vara tillfälligt, till exempel vid läkemedelspåverkan, eller permanent vid strukturella förändringar i retledningssystemet.
Vad orsakar AV-block?
Det finns flera orsaker till att AV-block utvecklas, både strukturella förändringar i hjärtat och yttre faktorer.
Åldrande och förslitning
Den vanligaste orsaken till AV-block är åldersrelaterade förändringar i retledningssystemet. Med tiden kan fibrös vävnad ersätta normala ledningsceller, vilket försämrar signalöverföringen. Detta är särskilt vanligt hos äldre.
Hjärtsjukdomar
Hjärtinfarkt kan skada AV-noden om det drabbade området ligger nära retledningssystemet. Kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och kardiomyopati kan också påverka signalledningen. Medfödda hjärtfel är en mer sällsynt orsak.
Inflammation och infektion
Myokardit, inflammation i hjärtmuskeln, kan tillfälligt eller permanent skada AV-noden. Borrelia är en välkänd infektion som kan orsaka AV-block, ofta tillfälligt om det behandlas i tid.
Läkemedel
Vissa läkemedel kan bromsa signalöverföringen genom AV-noden. Betablockerare, kalciumflödeshämmare, digoxin och vissa antiarytmika är vanliga exempel. Läkemedelsutlöst AV-block är oftast reversibelt om dosen minskas eller läkemedlet sätts ut.
Elektrolytrubbningar
Obalans i blodets elektrolyter, särskilt kalium, kan påverka hjärtats elektriska system. Både för höga och för låga kaliumnivåer kan störa retledningen.
Vilka symtom ger AV-block?
Symtomen vid AV-block varierar beroende på graden av blockering och hur väl hjärtat kompenserar för den långsammare rytmen.
AV-block grad I
Vid första gradens AV-block är fördröjningen förlängd men alla signaler når kamrarna. Detta ger sällan några symtom och upptäcks vanligen av en slump vid EKG-undersökning. De flesta med AV-block grad I lever helt normalt utan besvär.
AV-block grad II
Vid andra gradens AV-block blockeras vissa signaler intermittent. Detta kan ge symtom som yrsel, svimningskänsla och trötthet. Hjärtklappning eller känsla av oregelbunden rytm kan förekomma. Symtomen varierar beroende på hur många signaler som blockeras.
AV-block grad III
Vid tredje gradens AV-block, totalt block, går inga signaler från förmak till kammare. Kamrarna slår då i en långsam ersättningsrytm, ofta bara 30–40 slag per minut. Symtomen är ofta uttalade med svimning, extrem trötthet, andfåddhet och yrsel. Tillståndet kan vara livshotande.
Allmänna symtom
Oavsett grad kan symtomgivande AV-block ge trötthet och orkeslöshet, yrsel och ostadighetskänsla, svimning eller nära-svimning, andfåddhet vid ansträngning, bröstsmärta i vissa fall och koncentrationssvårigheter.
Hur diagnostiseras AV-block?
Diagnosen AV-block ställs genom att registrera hjärtats elektriska aktivitet.
EKG
Ett vanligt 12-avlednings-EKG är grundläggande för diagnos. Det visar förlängd PR-tid vid grad I, periodiskt bortfall av QRS-komplex vid grad II, och fullständig dissociation mellan förmakets och kamrarnas aktivitet vid grad III.
Långtidsregistrering
Om symtomen kommer och går kan längre registrering behövas. Holter-monitorering under 24–48 timmar eller längre event-registrering kan fånga sporadiska störningar som inte syns vid rutinmässigt EKG.
Utredning av orsak
Vid konstaterat AV-block görs ofta ytterligare utredning för att hitta orsaken. Ekokardiografi bedömer hjärtats struktur och funktion. Blodprover kontrollerar sköldkörtelfunktion, elektrolyter och eventuella infektioner. Genomgång av läkemedelslista är viktig för att identifiera läkemedel som kan bidra.
Hur behandlas AV-block?
Behandlingen av AV-block beror på graden, symtomen och den underliggande orsaken.
Observation
AV-block grad I utan symtom kräver vanligtvis ingen behandling, endast regelbunden uppföljning. Asymtomatiskt grad II kan också i vissa fall endast följas med kontroller.
Läkemedelsjustering
Om läkemedel misstänks bidra till AV-block kan dosminskning eller utsättning prövas. Detta görs i samråd med läkare och kan vara tillräckligt för att återställa normal signalöverföring.
Behandling av underliggande orsak
Vid borreliainfektion ges antibiotika, vilket ofta leder till att AV-blocket försvinner. Sköldkörtelsjukdomar och elektrolytrubbningar behandlas specifikt.
Pacemaker
Vid symtomgivande AV-block grad II eller vid AV-block grad III är pacemaker ofta nödvändigt. En pacemaker är en liten elektronisk enhet som opereras in under huden och övervakar hjärtrytmen. Den ger elektriska impulser för att upprätthålla en tillräckligt snabb och regelbunden rytm.
När ska du söka vård?
Kontakta vården om du upplever upprepade episoder av yrsel eller ostadighetskänsla, onormal trötthet eller orkeslöshet, känsla av att pulsen är mycket långsam, eller misstanke om att läkemedel orsakar symtom.
Sök akut vård vid svimning eller medvetslöshet, bröstsmärta, kraftig andfåddhet eller om du känner dig allmänt mycket sjuk med hjärtsymtom.
Vanliga frågor om AV-block
Är AV-block farligt?
Det beror på graden. AV-block grad I är oftast harmlöst. Grad II kan vara betydelsefullt beroende på typ. Grad III är allvarligt och kräver ofta behandling med pacemaker.
Kan AV-block gå över av sig själv?
Ja, om orsaken är tillfällig som läkemedelspåverkan eller infektion kan AV-block vara reversibelt. Åldersrelaterade förändringar är däremot vanligtvis bestående.
Kan man leva normalt med pacemaker?
Ja, de flesta med pacemaker lever helt normala liv. Pacemakern övervakas regelbundet och batteriet byts vart 8–15 år. Vissa försiktighetsåtgärder gäller, som att undvika starka magnetfält.
Påverkar AV-block fysisk aktivitet?
Det beror på graden och symtomen. Många med lindriga former kan vara fysiskt aktiva utan begränsningar. Vid allvarligare former eller efter pacemaker ges individuella råd.
Är AV-block ärftligt?
Medfödda former av AV-block kan ha ärftliga inslag. De vanligare förvärvade formerna är i regel inte ärftliga utan beror på ålder, sjukdom eller andra faktorer.
Fler artiklar inom Hjärta & Kärl
Blodpropp – symtom, orsaker och varför snabb behandling är viktig
En blodpropp, eller trombos, uppstår när blodet koagulerar inuti ett blodkärl och blockerar blodflödet. Blodproppar i benen är vanligast, men allvarligast är när en propp lossnar och fastnar i lungorna. Snabb diagnos och behandling med blodförtunnande läkemedel är avgörande.
Läs mer
Blåsljud på hjärtat – orsaker, symtom och vad det kan betyda
Blåsljud är ljud som läkaren hör när blodet strömmar genom hjärtat på ett avvikande sätt. Många blåsljud är ofarliga och kallas fysiologiska, medan andra kan vara tecken på hjärtklaffssjukdom eller medfödda hjärtfel. En noggrann utredning avgör om behandling behövs.
Läs mer
Bradykardi – symtom, orsaker och när långsam puls kräver behandling
Bradykardi betyder att hjärtat slår långsammare än normalt, under 50 slag per minut. För vältränade personer är detta ofta helt normalt, men för andra kan det orsaka trötthet, yrsel och svimning. Vid symtomgivande bradykardi kan pacemaker vara nödvändigt.
Läs mer
Förmaksflimmer – symtom, orsaker och varför behandling är viktigt
Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmstörning där hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta snabbt. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god livskvalitet.
Läs mer
Hjärtflimmer – symtom, orsaker och hur det behandlas
Hjärtflimmer, eller förmaksflimmer, är den vanligaste hjärtrytmstörningen och kännetecknas av snabb och oregelbunden puls. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan symtomen lindras och komplikationer förebyggas.
Läs mer
Hjärtinfarkt – symtom hos kvinnor och män samt när du ska larma
Hjärtinfarkt uppstår när blodflödet till hjärtat blockeras och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Snabb behandling är livräddande. Symtomen kan skilja sig mellan kvinnor och män, och det är viktigt att känna igen varningssignalerna.
Läs mer