Förmaksflimmer – symtom, orsaker och varför behandling är viktigt

Vad är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer är en störning i hjärtats elektriska system där förmaken inte längre drar ihop sig koordinerat utan flimrar kaotiskt. Istället för omkring 60–100 regelbundna slag per minut kan förmaken slå med upp till 300–600 oregelbundna impulser per minut.

Normalt startar hjärtats elektriska signal i sinusknutan och sprids i ordnad följd genom förmaken till kamrarna. Vid förmaksflimmer uppstår kaotisk elektrisk aktivitet i förmaken, ofta från områden runt lungvenernas mynningar.

AV-noden, som fungerar som en grind mellan förmak och kammare, hindrar de flesta av de kaotiska impulserna från att nå kamrarna. Ändå kan pulsen bli både snabb och oregelbunden.

Förmaksflimmer förekommer i olika former. Paroxysmalt förmaksflimmer kommer i attacker som slutar spontant, vanligtvis inom 48 timmar till en vecka. Persisterande förmaksflimmer varar längre än en vecka och kräver behandling för att återställa normal rytm. Permanent förmaksflimmer är ett tillstånd där man accepterat att leva med flimret utan att försöka återställa normal rytm.

Vad orsakar förmaksflimmer?

Förmaksflimmer har ofta flera samverkande orsaker och riskfaktorer. Andra störningar i hjärtats retledningssystem, som AV-block, kan ibland förekomma samtidigt.

Högt blodtryck

Kroniskt förhöjt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn och finns hos majoriteten av personer med förmaksflimmer. Kunskap om vad som är normalt, högt och lågt blodtryck är därför central för att upptäcka och behandla hypertoni i tid. Det höga trycket belastar hjärtat och kan leda till förstoring av förmaken, vilket skapar grogrund för rytmstörningar.

Hjärtsjukdomar

Klaffsjukdomar, särskilt mitralisstenos och mitralisinsufficiens, ökar risken betydligt. Hjärtsvikt, där hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen, kranskärlssjukdom och genomgången hjärtinfarkt är andra hjärtrelaterade riskfaktorer. Medfödda hjärtfel kan också bidra.

Sköldkörtelsjukdom

Hypertyreos, överfunktion i sköldkörteln och dess hormoner, kan utlösa förmaksflimmer genom sin effekt på hjärtrytmen. Blodprov för att testa sköldkörtelfunktionen är därför en viktig del av utredningen vid nyupptäckt förmaksflimmer, och en bred genomgång av sköldkörtel och blodprov och sköldkörtelrubbning kan hjälpa till att identifiera underliggande rubbningar.

Livsstilsfaktorer

Alkoholkonsumtion, särskilt vid festdrickande, kan utlösa attacker av förmaksflimmer, och att sätta ett hälsomål om att dricka mindre alkohol kan därför vara en viktig förebyggande åtgärd. Kunskap om hur alkohol påverkar blodvärden och hälsorisker kan också motivera till mer hållbara vanor. Övervikt och fetma ökar risken betydligt. Övervikt och fetma – orsaker, symtom och behandling är därför viktigt att förstå i samband med hjärt-kärlrisk. Sömnapné är en underdiagnostiserad riskfaktor. Hos kvinnor kan fas i livet, till exempel klimakteriepaket: hormon- och sköldkörtelprov för kvinnor, också påverka både hjärtrytm och symtom, och att dricka mindre alkohol för att förbättra hälsan är ofta en viktig del i helheten. Koffein och stress kan trigga attacker hos känsliga personer.

Ålder och genetik

Risken för förmaksflimmer ökar kraftigt med åldern. Ärftliga faktorer spelar roll, och förmaksflimmer hos nära släktingar ökar den egna risken. Det är också nära kopplat till andra hjärt- och kärlsjukdomar – symtom och orsaker.

Andra tillstånd

Lungsjukdomar som KOL och lunginflammation kan utlösa flimmer. Infektioner med feber, diabetes och njursjukdom är andra associerade tillstånd. Hormonella tillstånd som PCOS kan också påverka den kardiovaskulära risken.

Vilka symtom ger förmaksflimmer?

Symtomen vid förmaksflimmer varierar stort mellan olika personer. Vissa har uttalade besvär med uttalad hjärtklappning med snabb eller oregelbunden puls medan andra inte märker något alls.

Hjärtklappning

Det vanligaste symtomet är en känsla av att hjärtat slår snabbt, hårt eller oregelbundet. Många beskriver det som att hjärtat hoppar eller rusar. Känslan kan vara obehaglig och skrämmande.

Trötthet

Onormal trötthet som inte står i proportion till aktivitetsnivån är vanligt. Förmaksflimmer minskar hjärtats pumpeffektivitet vilket kan göra att man orkar mindre, men kronisk trötthet kan också bero på andra orsaker i kroppen, exempelvis sköldkörtelsymtom hos kvinnor – när du bör testa dig, och en bred genomgång av orsaker till kronisk trötthet hos i övrigt friska personer är viktig att utreda parallellt.

Andfåddhet

Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning, beror på att hjärtat inte pumpar effektivt och kroppen inte får tillräckligt med syre. Vissa upplever andnöd även i vila.

Yrsel och svimning

Oregelbunden rytm och ibland snabb puls kan ge tillfälligt blodtrycksfall med yrsel som följd. I svårare fall kan svimning förekomma.

Bröstobehag

Tryck, obehag eller smärta i bröstet kan förekomma, särskilt om förmaksflimret är kombinerat med snabb puls eller underliggande hjärtsjukdom, och sådana symtom kan också vara tecken på kärlkramp med syrebrist i hjärtmuskeln. För att förstå detta närmare kan du läsa mer om kärlkramp – symtom, orsaker och behandling.

Asymtomatiskt förmaksflimmer

Många upptäcker sitt förmaksflimmer av en slump vid rutinkontroll eller då de drabbas av stroke, med plötsliga neurologiska symtom och krav på snabb vård. En fördjupning om stroke kan tydliggöra varför snabb vård är avgörande. Detta tyst förmaksflimmer är lika allvarligt och kräver samma behandling.

Hur diagnostiseras förmaksflimmer?

Förmaksflimmer måste dokumenteras med EKG för säker diagnos.

EKG

Ett vanligt 12-avlednings-EKG visar den karakteristiska bilden med oregelbunden kammarrytm och avsaknad av normala förmaksvågor. För diagnos krävs att EKG tas under pågående flimmer.

Långtidsregistrering

Om flimret är intermittent och inte fångas på vanligt EKG kan längre registrering behövas. Holter-EKG under 24–72 timmar eller ännu längre event-registrering ökar chansen att dokumentera attacker.

Ekokardiografi

Ultraljud av hjärtat bedömer hjärtats struktur och funktion, eventuella klaffsjukdomar och förmakens storlek. Detta är viktigt för att hitta underliggande orsaker och planera behandling.

Blodprover

Sköldkörtelfunktion kontrolleras rutinmässigt, ibland med mer omfattande analyser som ett stort sköldkörtelprov via blodprov, där det också är viktigt att förstå hur du tolkar dina sköldkörtelprover steg för steg och TSH-värde och dess betydelse för sköldkörteln. Elektrolyter, njurfunktion, blodvärde och blodsocker är andra relevanta prover för att hitta bidragande faktorer, liksom utredning av möjlig sköldkörtelinflammation.

Riskbedömning

CHA2DS2-VASc-poäng beräknas för att uppskatta strokerisken och avgöra behov av blodförtunnande behandling. Faktorer som ålder, kön, högt blodtryck, diabetes och tidigare stroke vägs in.

Hur behandlas förmaksflimmer?

Behandlingen har tre huvudmål: symtomlindring, strokeförebyggande och behandling av underliggande orsaker.

Blodförtunnande behandling

Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp i förmaken som kan ge stroke. De flesta behöver blodförtunnande medicin för att minska denna risk. Direktverkande antikoagulantia (DOAK) som apixaban eller rivaroxaban är förstahandsval. Warfarin är ett alternativ.

Frekvenskontroll

Om pulsen är snabb ges läkemedel för att bromsa den till normal nivå. Betablockerare är vanligast, men kalciumflödeshämmare eller digoxin kan också användas. Målet är en vilopuls under 110 slag per minut.

Rytmkontroll

Försök att återställa och behålla normal sinusrytm kan göras med elkonvertering eller läkemedel. Antiarytmika som flekainid eller amiodaron kan hjälpa till att behålla normal rytm.

Ablation

Kateterburen ablation är en behandling där de områden i förmaken som startar flimret bränns bort eller isoleras. Behandlingen utförs via kateter genom blodkärlen och ger ofta bra resultat, särskilt vid paroxysmalt flimmer.

Livsstilsförändringar

Viktminskning hos överviktiga, måttligt alkoholintag, behandling av sömnapné och kontroll av blodtryck är viktiga åtgärder som kan minska flimmerattacker och förbättra behandlingsresultaten.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever hjärtklappning eller oregelbunden puls som inte går över, onormal trötthet eller andfåddhet, eller yrsel i samband med hjärtsymtom.

Sök akut vård vid svår bröstsmärta, kraftig andfåddhet, svimning, plötslig svaghet eller domning i ena kroppshalvan, eller talsvårigheter eftersom detta kan vara tecken på stroke.