Blodpropp – symtom, orsaker och varför snabb behandling är viktig

En blodpropp, eller trombos, uppstår när blodet koagulerar inuti ett blodkärl och blockerar blodflödet. Blodproppar i benen är vanligast, men allvarligast är när en propp lossnar och fastnar i lungorna. Snabb diagnos och behandling med blodförtunnande läkemedel är avgörande.

Vad är en blodpropp?

En blodpropp, medicinskt kallat trombos, är en klump av koagulerat blod som bildas inuti ett blodkärl. Normalt är koagulation en livsviktig process som stoppar blödningar vid skador, men när den sker inuti ett kärl utan skada blir det ett problem.

Den vanligaste typen är djup ventrombos (DVT) där en blodpropp bildas i en djup ven, oftast i benet. Proppen hindrar blodet från att rinna tillbaka mot hjärtat och orsakar svullnad och smärta.

En fruktad komplikation är lungemboli, där en propp eller del av en propp lossnar, transporteras med blodet och fastnar i lungartärerna. Detta kan vara livshotande eftersom det hindrar blodflödet genom lungorna och syresättningen av blodet.

Blodproppar kan också bildas i hjärtats artärer och orsaka hjärtinfarkt, eller i hjärnans kärl och orsaka stroke. Ytliga venösa blodproppar i hudens ytliga vener är vanligtvis mindre allvarliga.

Vad orsakar blodpropp?

Tre huvudfaktorer ökar risken för blodpropp, enligt Virchows triad: skada på kärlväggen, långsamt blodflöde och ökad koagulationsbenägenhet.

Stillasittande och immobilisering

Långvarigt stillasittande, som vid långa flygresor eller sängläge efter operation, gör att blodet rör sig långsammare i benen. Detta ökar risken för propp betydligt. Gipsbehandling och rörelsebegränsning efter skada har samma effekt.

Kirurgi och trauma

Operationer, särskilt ortopediska ingrepp som höft- och knäproteser, ökar koagulationsbenägenheten som en del av kroppens läkningsprocess. Samtidig immobilisering förstärker risken. Skador och frakturer aktiverar också koagulationen.

Hormonella faktorer

P-piller och annan hormonbehandling med östrogen ökar blodets koagulationsförmåga. Risken är störst under det första året av användning. Graviditet och tiden efter förlossning innebär också förhöjd risk.

Cancer och sjukdom

Vissa cancerformer ökar risken för blodpropp markant genom att påverka koagulationen. Inflammatoriska tarmsjukdomar, hjärtsvikt och nefrotiskt syndrom är andra tillstånd med ökad risk.

Ärftliga faktorer

Genetiska mutationer som faktor V Leiden och protrombinmutation gör blodet mer benäget att koagulera. Brist på naturliga koagulationshämmare som protein C och protein S är andra ärftliga riskfaktorer.

Livsstilsfaktorer

Övervikt, rökning och hög ålder ökar risken. Tidigare blodpropp är en stark riskfaktor för nya proppar.

Vilka symtom ger blodpropp?

Symtomen varierar beroende på var i kroppen blodproppen sitter.

Djup ventrombos i benet

Svullnad i ena benet eller vaden är det vanligaste tecknet. Benet kan kännas tungt, ömt och varmt. Huden kan bli rödaktig eller blåaktig. Smärtan förvärras ofta vid gång eller när foten böjs uppåt. Ibland är symtomen lindriga eller saknas helt.

Lungemboli

Plötslig andnöd är det vanligaste symtomet. Bröstsmärta som förvärras vid djup inandning kan förekomma. Hosta, ibland med blodig upphostning, är vanligt. Hjärtklappning, yrsel och svimningskänsla kan uppstå vid större proppar. Kraftig kallsvettighet och ångest är varningstecken.

Stroke

Blodpropp i hjärnan ger plötsliga neurologiska symtom. Svaghet eller domning i ena sidan av kroppen, talsvårigheter, synstörningar och förvirring är klassiska tecken. Plötslig svår huvudvärk kan förekomma.

Hjärtinfarkt

Blodpropp i hjärtats kranskärl ger tryckande bröstsmärta som kan stråla ut mot arm, käke eller rygg. Andfåddhet, illamående och kallsvettighet är vanliga symtom.

Hur diagnostiseras blodpropp?

Diagnosen ställs genom en kombination av klinisk bedömning, blodprover och bilddiagnostik.

Klinisk bedömning

Läkaren bedömer symtomen och riskfaktorer. Kliniska poängsystem som Wells score hjälper till att uppskatta sannolikheten för blodpropp.

D-dimer

Ett blodprov som mäter nedbrytningsprodukter från blodproppar. Normalt värde gör blodpropp osannolik, men förhöjt värde är inte specifikt och kräver vidare utredning.

Ultraljud

Doppler-ultraljud av benets vener är förstahandsundersökning vid misstänkt djup ventrombos. Undersökningen visar om blodet flödar normalt och om det finns proppar.

Datortomografi

Lungemboli diagnostiseras oftast med datortomografi av lungorna med kontrastmedel (DT-angiografi). Detta visar proppar i lungartärerna och hur omfattande embolierna är.

Övriga undersökningar

EKG och blodprover kontrollerar hjärtpåverkan. Vid stroke görs datortomografi eller magnetkamera av hjärnan. Ekokardiografi kan visa belastning på hjärtat vid lungemboli.

Hur behandlas blodpropp?

Målet med behandlingen är att förhindra att proppen växer, att den lossnar och orsakar lungemboli, och att förebygga nya proppar.

Blodförtunnande läkemedel

Antikoagulantia är grundbehandlingen. Lågmolekylärt heparin ges initialt som injektion. Därefter används tablettbehandling med warfarin eller direktverkande antikoagulantia (DOAK) som rivaroxaban eller apixaban. Behandlingstiden varierar från några månader till livslångt beroende på riskfaktorer.

Kompressionsbehandling

Kompressionsstrumpor minskar svullnad och kan lindra symtom vid djup ventrombos. De kan också förebygga post-trombotiskt syndrom, en komplikation med kronisk svullnad och hudsymtom.

Trombolys

Vid massiv lungemboli med cirkulationspåverkan kan propplösande läkemedel ges för att snabbt lösa upp proppen. Denna behandling innebär ökad blödningsrisk och används endast i allvarliga fall.

Kirurgiska ingrepp

I sällsynta fall kan proppen behöva avlägsnas kirurgiskt. Venfilter kan sättas in i nedre hålvenen för att hindra proppar från att nå lungorna om blodförtunnande behandling inte är möjlig.

Livsstilsråd

Tidig mobilisering uppmuntras efter diagnos. Tillräckligt vätskeintag och undvikande av långa stillasittande perioder är viktigt. Rökstopp och viktminskning rekommenderas.

När ska du söka vård?

Kontakta vården samma dag vid svullnad, smärta eller rodnad i ett ben, särskilt om symtomen kommer plötsligt eller du har kända riskfaktorer för blodpropp.

Ring 112 vid plötslig andnöd, bröstsmärta, blodig hosta, plötslig svaghet eller domning i ena kroppshalvan, talsvårigheter eller plötslig synnedsättning. Detta kan vara tecken på lungemboli eller stroke.

Vanliga frågor om blodpropp

Hur länge måste man äta blodförtunnande?

Behandlingstiden varierar. Efter en första propp med tydlig utlösande faktor behandlas ofta 3–6 månader. Vid återkommande proppar eller utan känd orsak kan behandlingen bli livslång.

Kan blodproppar förebyggas?

Ja, genom att röra sig regelbundet, undvika långa stillasittande perioder, använda kompressionsstrumpor vid risk och i vissa fall ta förebyggande blodförtunnande medicin efter operation.

Är det farligt att flyga efter blodpropp?

Det beror på hur länge sedan proppen upptäcktes och hur behandlingen fortskrider. Läkaren ger individuella råd. Generellt rekommenderas rörelse under flygresor och eventuellt kompressionsstrumpor.

Kan man få blodpropp igen?

Ja, risken för ny blodpropp är förhöjd hos den som haft en tidigare. Därför är förebyggande åtgärder och ibland fortsatt medicinering viktigt.

Hur vet man skillnaden på benkramper och blodpropp?

Blodpropp ger ofta svullnad, värme och rodnad utöver smärtan, medan kramper vanligtvis ger akut smärta utan dessa tecken. Vid osäkerhet bör du alltid söka vård för bedömning.