Hjärtflimmer – symtom, orsaker och hur det behandlas

Hjärtflimmer, eller förmaksflimmer, är den vanligaste hjärtrytmstörningen och kännetecknas av snabb och oregelbunden puls. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan symtomen lindras och komplikationer förebyggas.

Vad är hjärtflimmer?

Hjärtflimmer, medicinskt kallat förmaksflimmer eller på engelska atrial fibrillation (AF), är den vanligaste typen av hjärtrytmstörning. Tillståndet innebär att hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta mycket snabbt istället för i normal koordinerad rytm.

Hjärtat består av fyra hålrum, två förmak och två kammare. Normalt startar den elektriska signalen i sinusknutan i höger förmak och sprids ordnat genom hjärtat. Vid hjärtflimmer uppstår kaotisk elektrisk aktivitet i förmaken med hundratals okoordinerade impulser per minut.

AV-noden fungerar som en grind och hindrar de flesta av dessa kaotiska signaler från att nå kamrarna. Ändå blir pulsen ofta både snabb och oregelbunden, vilket kan påverka hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt.

När förmaken inte drar ihop sig ordentligt kan blod bli stillastående, särskilt i vänster förmaks öra. Detta skapar risk för att blodproppar bildas. Om en propp lossnar och transporteras till hjärnan kan den orsaka stroke.

Vad orsakar hjärtflimmer?

Hjärtflimmer utvecklas ofta på grund av flera samverkande faktorer som påverkar hjärtats struktur och elektriska system.

Ålder

Risken för hjärtflimmer ökar kraftigt med stigande ålder. Efter 65 år är tillståndet betydligt vanligare och förekommer hos omkring 10 procent av personer över 80 år.

Hjärtsjukdomar

Underliggande hjärtsjukdomar är vanliga orsaker. Klaffsjukdomar, särskilt mitralisstenos och insufficiens, belastar förmaken. Hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och genomgången hjärtinfarkt ökar också risken. Medfödda hjärtfel kan bidra.

Högt blodtryck

Kroniskt förhöjt blodtryck är en av de viktigaste riskfaktorerna och finns hos majoriteten av personer med hjärtflimmer. Det höga trycket leder till förstoring av förmaken.

Sköldkörtelsjukdom

Hypertyreos, överfunktion i sköldkörteln, kan utlösa hjärtflimmer genom sin effekt på hjärtrytmen. Sköldkörtelprov tas därför rutinmässigt vid nyupptäckt flimmer.

Livsstilsfaktorer

Alkoholkonsumtion kan utlösa flimmerattacker, särskilt vid festdrickande. Övervikt och fetma ökar risken betydligt. Sömnapné är en underdiagnostiserad riskfaktor. Rökning, koffein och stress kan trigga attacker.

Andra tillstånd

Lungsjukdomar som KOL, diabetes och njursjukdom är associerade med ökad risk. Infektioner med feber kan tillfälligt utlösa flimmer.

Vilka symtom ger hjärtflimmer?

Symtomen vid hjärtflimmer varierar stort. Vissa har uttalade besvär medan andra inte märker något alls och upptäcker tillståndet av en slump.

Hjärtklappning

Det vanligaste symtomet är en känsla av att hjärtat slår snabbt, hårt eller oregelbundet. Många upplever att hjärtat hoppar eller rusar. Känslan kan komma plötsligt och vara skrämmande.

Trötthet och svaghet

Onormal trötthet som inte motsvarar aktivitetsnivån är vanligt. Hjärtflimmer minskar hjärtats pumpeffektivitet och kan göra att man orkar mindre än vanligt.

Andfåddhet

Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning, beror på att hjärtat inte pumpar effektivt. I svårare fall kan andfåddhet förekomma även i vila.

Yrsel och svimning

Oregelbunden och snabb puls kan ge tillfälligt blodtrycksfall som yttrar sig som yrsel. I vissa fall kan svimning förekomma.

Bröstobehag

Tryck, obehag eller smärta i bröstet kan förekomma, särskilt vid snabb puls eller samtidig kranskärlssjukdom.

Hur diagnostiseras hjärtflimmer?

Diagnosen kräver att hjärtflimret dokumenteras med EKG.

EKG

Ett vanligt 12-avlednings-EKG visar den karakteristiska bilden med oregelbunden kammarrytm och avsaknad av normala förmaksvågor. EKG måste tas under pågående flimmer för att ställa diagnosen.

Långtidsregistrering

Om flimret kommer och går kan längre registrering behövas. Holter-EKG under 24–72 timmar eller ännu längre event-registrering ökar möjligheten att fånga episoder.

Ekokardiografi

Ultraljud av hjärtat bedömer hjärtats struktur och funktion, eventuella klaffsjukdomar och förmakens storlek. Detta hjälper till att hitta underliggande orsaker.

Blodprover

Sköldkörtelfunktion, elektrolyter, njurfunktion och blodvärde kontrolleras för att identifiera bidragande faktorer.

Hur behandlas hjärtflimmer?

Behandlingen har tre huvudmål: lindra symtom, förebygga stroke och behandla underliggande orsaker.

Blodförtunnande behandling

De flesta med hjärtflimmer behöver blodförtunnande medicin för att minska risken för stroke. Direktverkande antikoagulantia som apixaban eller rivaroxaban är vanligast. Warfarin är ett alternativ.

Frekvenskontroll

Om pulsen är snabb ges läkemedel för att bromsa den. Betablockerare är förstahandsval. Målet är en vilopuls under 110 slag per minut.

Rytmkontroll

Försök att återställa normal rytm kan göras med elkonvertering eller läkemedel. Antiarytmika kan hjälpa till att behålla normal rytm efter konvertering.

Ablation

Kateterburen ablation innebär att områden i förmaken som startar flimret bränns bort eller isoleras. Behandlingen ger ofta bra resultat, särskilt vid attackvis flimmer.

Livsstilsförändringar

Viktminskning, måttligt alkoholintag, behandling av sömnapné och blodtryckskontroll minskar flimmerattacker och förbättrar behandlingsresultaten.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever hjärtklappning eller oregelbunden puls som inte går över, onormal trötthet eller andfåddhet, eller yrsel i samband med hjärtsymtom.

Sök akut vård vid svår bröstsmärta, kraftig andfåddhet, svimning, plötslig svaghet eller domning i ena kroppshalvan, eller talsvårigheter.

Vanliga frågor om hjärtflimmer

Är hjärtflimmer farligt?

Hjärtflimmer i sig är sällan livshotande, men det ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan dessa risker minskas betydligt.

Kan hjärtflimmer gå över av sig själv?

Attackvis hjärtflimmer kan gå över spontant. Men risken för nya attacker och komplikationer kvarstår ofta, varför behandling ändå behövs.

Måste jag ta blodförtunnande hela livet?

Det beror på din individuella strokerisk. De flesta behöver långvarig behandling. Beslutet tas tillsammans med läkare baserat på riskbedömning.

Kan jag träna med hjärtflimmer?

Ja, måttlig fysisk aktivitet rekommenderas. Träning kan minska besvären. Individuella råd ges beroende på symtom och puls.

Är kaffe dåligt vid hjärtflimmer?

Måttlig koffeinkonsumtion verkar inte öka risken för de flesta. Vissa är känsliga och kan triggas. Prova att minska om du märker samband.