Hjärtinfarkt – symtom hos kvinnor och män samt när du ska larma
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Hjärtinfarkt uppstår när blodflödet till hjärtat blockeras och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Snabb behandling är livräddande. Symtomen kan skilja sig mellan kvinnor och män, och det är viktigt att känna igen varningssignalerna.
Sammanfattning
Hjärtinfarkt, eller hjärtattack, inträffar när en blodpropp blockerar ett kranskärl och stoppar blodtillförseln till en del av hjärtmuskeln. Utan snabb behandling dör hjärtvävnaden av syrebrist. Klassiska symtom inkluderar tryckande bröstsmärta som strålar ut mot arm, käke eller rygg, kallsvettning och andnöd. Kvinnor har oftare atypiska symtom som extrem trötthet och illamående. Riskfaktorer omfattar rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och övervikt. Vid misstanke om hjärtinfarkt ska du alltid ringa 112.
Vad är hjärtinfarkt?
Hjärtinfarkt, även kallat hjärtattack eller myokardinfarkt, är ett akut och livshotande tillstånd som uppstår när blodflödet till en del av hjärtmuskeln blockeras. Utan syre börjar hjärtvävnaden dö inom minuter.
Hjärtat försörjs med blod genom kranskärlen, artärer som löper på hjärtats utsida. Vid en hjärtinfarkt har vanligtvis ett plack, en ansamling av fett och kolesterol i kärlväggen, brustit. En blodpropp bildas på platsen och blockerar kärlet helt.
Den del av hjärtmuskeln som förlorar sin blodförsörjning skadas permanent om flödet inte återställs snabbt. Ju längre tid som går, desto mer hjärtvävnad förstörs. Därför är det avgörande att söka vård omedelbart vid symtom.
Hjärtinfarkt är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna, men överlevnaden har förbättrats kraftigt tack vare snabbare behandling och moderna metoder för att öppna blockerade kärl.
Vad orsakar hjärtinfarkt?
De allra flesta hjärtinfarkter beror på åderförkalkning, där plack byggs upp i kranskärlen under många år.
Åderförkalkning
Plack består av kolesterol, fett, kalk och inflammatoriska celler. Det byggs upp gradvis i kärlväggen och gör kärlen trängre. När ett plack brister bildas en blodpropp som kan blockera kärlet helt.
Riskfaktorer
Rökning är en av de största riskfaktorerna och skadar kärlväggarna direkt. Högt blodtryck belastar kärlen och påskyndar plackbildningen. Höga blodfetter, särskilt LDL-kolesterol, bidrar till fettinlagring i kärlväggarna.
Diabetes skadar kärl och ökar risken betydligt. Övervikt och fysisk inaktivitet påverkar flera riskfaktorer negativt. Ärftlighet spelar roll, särskilt om nära släktingar drabbats av hjärtinfarkt i yngre ålder.
Stress, ohälsosam kost och hög alkoholkonsumtion bidrar också till ökad risk.
Vilka symtom ger hjärtinfarkt?
Symtomen vid hjärtinfarkt kan variera, men det finns klassiska tecken som är viktiga att känna igen.
Klassiska symtom
Tryckande eller klämande smärta i bröstet är det vanligaste symtomet. Smärtan beskrivs ofta som att något trycker hårt mot bröstet. Den kan stråla ut mot vänster arm, båda armarna, nacke, käke eller rygg.
Kallsvettning utan ansträngning är ett varningstecken. Andnöd och en känsla av att inte få luft förekommer ofta. Illamående och kräkningar kan uppstå. Yrsel, svaghet och en överväldigande känsla av obehag är vanligt.
Symtom hos kvinnor
Kvinnor har oftare atypiska symtom som kan vara svårare att koppla till hjärtat. Extrem trötthet som inte förklaras av annat är vanligt. Andnöd utan bröstsmärta förekommer. Illamående och magbesvär kan dominera.
Smärta i övre delen av kroppen, till exempel i rygg, nacke eller käke, utan tydlig bröstsmärta är vanligare hos kvinnor. Yrsel och svimningskänsla kan förekomma.
Symtom hos män
Män har oftare de klassiska symtomen med tydlig bröstsmärta som strålar ut mot vänster arm. Kallsvettning och oregelbunden puls är vanligt. Symtomen är ofta mer uttalade och lättare att känna igen.
Tysta hjärtinfarkter
En del hjärtinfarkter ger inga eller mycket lindriga symtom och upptäcks först i efterhand. Detta är vanligare hos diabetiker och äldre.
Hur diagnostiseras hjärtinfarkt?
Vid misstanke om hjärtinfarkt görs snabb utredning för att bekräfta diagnosen och påbörja behandling.
EKG
Elektrokardiografi visar förändringar som tyder på syrebrist i hjärtmuskeln. EKG tas omedelbart vid ankomst till sjukhus eller i ambulans.
Blodprover
Troponin är ett protein som läcker ut i blodet när hjärtmuskelceller skadas. Förhöjda värden bekräftar att det pågår eller nyligen skett en hjärtinfarkt.
Kranskärlsröntgen
Angiografi med kontrastmedel visar kranskärlen och lokaliserar blockeringen. Undersökningen görs ofta i samband med behandling.
Hur behandlas hjärtinfarkt?
Målet med behandlingen är att så snabbt som möjligt återställa blodflödet till den drabbade delen av hjärtat.
Akut behandling
Redan i ambulans ges läkemedel som vidgar kärlen, tunnar blodet och lindrar smärta. Syrgas kan ges vid behov. Tiden från symtomdebut till behandling är avgörande för hur mycket hjärtmuskel som kan räddas.
Ballongvidgning
Den vanligaste behandlingen är akut PCI, där en kateter förs in via blodkärl i handleden eller ljumsken till det blockerade kranskärlet. En ballong vidgar kärlet och en stent, ett litet metallnät, placeras för att hålla det öppet.
Propplösande behandling
Om ballongvidgning inte är tillgänglig snabbt kan propplösande läkemedel ges intravenöst för att lösa upp blodproppen.
Bypass-kirurgi
I vissa fall, särskilt vid utbredda förträngningar, kan kranskärlskirurgi med bypass vara aktuellt. Nya vägar för blodflödet skapas förbi de blockerade kärlen.
Fortsatt behandling
Efter en hjärtinfarkt påbörjas behandling för att förebygga nya proppar och skydda hjärtat. Blodförtunnande medicin, statiner, betablockerare och ACE-hämmare är vanliga läkemedel. Hjärtrehabilitering med träning och livsstilsförändring är viktigt för återhämtningen.
När ska du söka vård?
Ring 112 omedelbart vid tryck eller smärta i bröstet som varar mer än 15 minuter, smärta som strålar ut mot arm, käke, nacke eller rygg, andnöd, kallsvettningar, illamående eller yrsel tillsammans med bröstobehag, eller plötslig svår svaghet.
Vänta inte och se om symtomen går över. Ju snabbare behandlingen påbörjas, desto mer hjärtmuskel kan räddas.
Vanliga frågor om hjärtinfarkt
Kan man överleva en hjärtinfarkt?
Ja, de flesta som söker vård i tid överlever. Överlevnaden beror på hur snabbt behandlingen påbörjas och hur stor del av hjärtat som skadats.
Hur kan jag minska risken för hjärtinfarkt?
Sluta röka, håll blodtryck och kolesterol under kontroll, motionera regelbundet, ät hälsosamt och håll en normal vikt. Behandla diabetes om du har det.
Kan man få hjärtinfarkt utan bröstsmärta?
Ja, särskilt kvinnor, diabetiker och äldre kan ha atypiska symtom utan klassisk bröstsmärta. Var uppmärksam på andra varningssignaler.
Hur lång tid tar återhämtningen efter hjärtinfarkt?
Fysisk återhämtning tar vanligtvis några veckor till månader. Hjärtrehabilitering hjälper till att återfå kondition och trygghet. Många kan återgå till normala aktiviteter.
Kan man få hjärtinfarkt igen?
Ja, risken är förhöjd om du haft en tidigare hjärtinfarkt. Därför är livsstilsförändring och medicinering för sekundärprevention mycket viktigt.
Fler artiklar inom Hjärta & Kärl
AV-block – symtom, orsaker och behandling av retledningsstörning
AV-block är en störning i hjärtats elektriska signalsystem där impulserna mellan förmak och kammare fördröjs eller blockeras. Tillståndet kan variera från harmlöst till allvarligt beroende på grad. Vid symtomgivande AV-block kan pacemaker vara nödvändigt för att upprätthålla en stabil hjärtrytm.
Läs mer
Blodpropp – symtom, orsaker och varför snabb behandling är viktig
En blodpropp, eller trombos, uppstår när blodet koagulerar inuti ett blodkärl och blockerar blodflödet. Blodproppar i benen är vanligast, men allvarligast är när en propp lossnar och fastnar i lungorna. Snabb diagnos och behandling med blodförtunnande läkemedel är avgörande.
Läs mer
Blåsljud på hjärtat – orsaker, symtom och vad det kan betyda
Blåsljud är ljud som läkaren hör när blodet strömmar genom hjärtat på ett avvikande sätt. Många blåsljud är ofarliga och kallas fysiologiska, medan andra kan vara tecken på hjärtklaffssjukdom eller medfödda hjärtfel. En noggrann utredning avgör om behandling behövs.
Läs mer
Bradykardi – symtom, orsaker och när långsam puls kräver behandling
Bradykardi betyder att hjärtat slår långsammare än normalt, under 50 slag per minut. För vältränade personer är detta ofta helt normalt, men för andra kan det orsaka trötthet, yrsel och svimning. Vid symtomgivande bradykardi kan pacemaker vara nödvändigt.
Läs mer
Förmaksflimmer – symtom, orsaker och varför behandling är viktigt
Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmstörning där hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta snabbt. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god livskvalitet.
Läs mer
Hjärtflimmer – symtom, orsaker och hur det behandlas
Hjärtflimmer, eller förmaksflimmer, är den vanligaste hjärtrytmstörningen och kännetecknas av snabb och oregelbunden puls. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan symtomen lindras och komplikationer förebyggas.
Läs mer