Hjärtsvikt – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte längre kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Vanliga symtom är andfåddhet, trötthet och svullna ben. Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god livskvalitet.

Vad är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov av syre och näring. Det är inte ett plötsligt stopp utan en gradvis försämring av hjärtats funktion.

Hjärtat består av fyra kammare, två förmak och två kammare. Vid hjärtsvikt kan problemet sitta i vänster kammare, höger kammare eller båda. Vänstersidig hjärtsvikt är vanligast och leder till vätskeansamling i lungorna. Högersidig hjärtsvikt ger svullnad i ben och buk.

Det finns två huvudtyper av hjärtsvikt baserat på hur hjärtat är påverkat. Vid systolisk hjärtsvikt kan hjärtat inte dra ihop sig tillräckligt kraftigt och pumpar ut för lite blod. Vid diastolisk hjärtsvikt är hjärtat stelt och kan inte slappna av ordentligt för att fyllas med blod mellan slagen.

Hjärtsvikt kan utvecklas gradvis över år eller uppstå akut, till exempel i samband med hjärtinfarkt. Tillståndet är vanligare hos äldre och risken ökar kraftigt efter 65 års ålder.

Vad orsakar hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är ofta slutresultatet av andra hjärt-kärlsjukdomar som gradvis försvagat hjärtmuskeln.

Kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt

Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är skador på hjärtmuskeln efter en eller flera hjärtinfarkter. Den döda vävnaden ersätts av ärrvävnad som inte kan dra ihop sig, vilket minskar hjärtats pumpkraft.

Högt blodtryck

Långvarigt högt blodtryck tvingar hjärtat att arbeta hårdare för att pumpa blodet mot det ökade motståndet. Med tiden kan detta leda till att hjärtmuskeln förtjockas och blir stelare, vilket försämrar fyllnaden.

Klaffsjukdomar

Skadade hjärtklaffar som inte stänger eller öppnar sig ordentligt ökar belastningen på hjärtat. Både förträngda och läckande klaffar kan med tiden leda till hjärtsvikt.

Hjärtmuskelsjukdomar

Kardiomyopatier är sjukdomar som direkt påverkar hjärtmuskeln utan att kranskärlen är drabbade. De kan vara ärftliga, orsakade av virusinfektioner, alkohol eller okänd orsak.

Hjärtrytmstörningar

Långvarigt snabb eller oregelbunden hjärtrytm kan trötta ut hjärtmuskeln och leda till försämrad pumpförmåga.

Vilka symtom ger hjärtsvikt?

Symtomen vid hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis och kan skilja sig något mellan kvinnor och män.

Andfåddhet

Det vanligaste symtomet är andnöd, initialt vid ansträngning men senare även i vila. Andfåddhet när man ligger ner, så kallad ortopné, är typiskt. Många sover bättre med extra kuddar eller vaknar mitt i natten av andnöd.

Trötthet och orkeslöshet

Nedsatt ork och onormal trötthet beror på att musklerna inte får tillräckligt med syrerikt blod. Enkla aktiviteter som tidigare var oproblematiska kan bli ansträngande.

Svullnad

Vätskeansamling i kroppen, ödem, är vanligt vid hjärtsvikt. Det syns oftast först i fötter, anklar och underben. Vätska kan också samlas i buken och ge buksvullnad.

Viktuppgång

Snabb viktökning kan bero på vätskeansamling snarare än fett. Daglig vägning rekommenderas ofta för att upptäcka försämring tidigt.

Hjärtklappning

Hjärtat kan slå snabbt eller oregelbundet som kompensation för den nedsatta pumpförmågan.

Symtom hos kvinnor kontra män

Kvinnor har oftare mer subtila symtom som extrem trötthet, andfåddhet vid lättare ansträngning, illamående och depression. Männen har ofta mer klassiska symtom med uttalad andfåddhet och svullnad.

Hur diagnostiseras hjärtsvikt?

Diagnosen hjärtsvikt ställs genom en kombination av symtom, undersökningsfynd och objektiva mätningar.

Klinisk undersökning

Läkaren lyssnar på hjärta och lungor, kontrollerar svullnad i ben, leverstorlek och halsvensfyllnad. Dessa fynd kan ge misstanke om hjärtsvikt.

Blodprover

NT-proBNP eller BNP är hormoner som utsöndras när hjärtat är belastat. Förhöjda värden stärker misstanken om hjärtsvikt medan normala värden gör diagnosen osannolik.

Ekokardiografi

Ultraljud av hjärtat är den viktigaste undersökningen och visar hjärtats storlek, pumpfunktion och eventuella klaffsjukdomar. Ejektionsfraktionen, andelen blod som pumpas ut vid varje hjärtslag, är ett viktigt mått.

EKG

Elektrokardiografi kan visa tecken på tidigare hjärtinfarkt, rytmstörningar eller annan hjärtsjukdom som orsakat hjärtsvikten.

Lungröntgen

Röntgen av bröstet kan visa förstorat hjärta och vätska i lungorna.

Hur behandlas hjärtsvikt?

Behandlingen av hjärtsvikt syftar till att lindra symtom, bromsa sjukdomsutvecklingen och förlänga livet.

Läkemedel

Flera läkemedelsklasser används ofta i kombination. ACE-hämmare eller ARB minskar belastningen på hjärtat. Betablockerare sänker pulsen och förbättrar hjärtfunktionen. Diuretika hjälper kroppen att bli av med överskottsvätska. MRA minskar fibrosbildning och förbättrar prognosen. SGLT2-hämmare är nyare läkemedel som visat god effekt.

Livsstilsförändringar

Saltrestriktion minskar vätskeretention. Vätskebegränsning kan vara aktuellt vid svår hjärtsvikt. Rökstopp och måttlig alkoholkonsumtion rekommenderas. Regelbunden anpassad fysisk aktivitet förbättrar ork och livskvalitet.

Devices

CRT, hjärtsynkroniseringsterapi, är en specialpacemaker som får hjärtats kammare att dra ihop sig synkront. ICD, implanterbar defibrillator, skyddar mot plötslig hjärtdöd vid allvarliga rytmstörningar.

Kirurgi

Klaffkirurgi kan vara aktuellt vid betydande klaffsjukdom. Kranskärlskirurgi kan förbättra hjärtfunktionen om det finns behandlingsbar kranskärlssjukdom. Hjärttransplantation är ett alternativ i utvalda fall med svår hjärtsvikt.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever ökande andfåddhet vid aktiviteter som tidigare var oproblematiska, svullnad i ben och anklar som inte går över, snabb oförklarlig viktuppgång, eller onormal trötthet och minskad ork.

Sök akut vård vid plötslig svår andfåddhet, bröstsmärta, svimning eller kraftigt försämrade symtom.

Vanliga frågor om hjärtsvikt

Kan hjärtsvikt botas?

Hjärtsvikt kan sällan botas helt, men symtomen kan lindras avsevärt och sjukdomsutvecklingen bromsas med rätt behandling. I vissa fall, som vid klaffsjukdom, kan operation förbättra hjärtfunktionen betydligt.

Hur lång är livslängden vid hjärtsvikt?

Prognosen varierar kraftigt beroende på orsak, svårighetsgrad och hur väl behandlingen fungerar. Med modern behandling lever många länge med god livskvalitet.

Kan jag träna om jag har hjärtsvikt?

Ja, anpassad fysisk träning rekommenderas och förbättrar både ork och livskvalitet. Hjärtrehabilitering med övervakad träning är värdefullt.

Varför är det viktigt att väga sig varje dag?

Snabb viktuppgång kan vara ett tidigt tecken på vätskeretention och försämring. Genom att upptäcka detta tidigt kan dosen av vätskedrivande justeras innan symtomen blir svåra.

Får jag dricka alkohol vid hjärtsvikt?

Måttlig alkoholkonsumtion är oftast tillåten, men alkohol kan försämra hjärtfunktionen. Om hjärtsvikten orsakats av alkohol ska du avstå helt.