Höga blodfetter – orsaker, risker och hur du sänker dem
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Höga blodfetter innebär förhöjda nivåer av kolesterol eller triglycerider i blodet. Tillståndet ger sällan symtom men ökar risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke. Med livsstilsförändringar och ibland läkemedel kan blodfetterna sänkas och riskerna minskas.
Sammanfattning
Höga blodfetter, eller hyperlipidemi, innebär att nivåerna av kolesterol eller triglycerider i blodet är förhöjda. LDL-kolesterol kallas det onda kolesterolet eftersom det bidrar till plackbildning i kärlen, medan HDL-kolesterol är skyddande. Höga blodfetter ger vanligtvis inga symtom utan upptäcks genom blodprov. Riskfaktorer inkluderar ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, övervikt, rökning och ärftlighet. Behandlingen omfattar livsstilsförändringar och vid behov kolesterolsänkande läkemedel som statiner.
Vad är höga blodfetter?
Blodfetter är en samlingsbeteckning för kolesterol och triglycerider som transporteras i blodet. Dessa fettämnen är livsviktiga för cellernas funktion, hormonproduktion och energilagring, men i för höga nivåer kan de orsaka problem.
Kolesterol transporteras i blodet bundet till proteiner i form av lipoproteiner. LDL, lågdensitetslipoprotein, för kolesterol till kroppens vävnader och kan vid höga nivåer avsätta kolesterol i kärlväggarna. HDL, högdensitetslipoprotein, transporterar kolesterol tillbaka till levern för nedbrytning och verkar därför skyddande.
Triglycerider är en annan typ av fett som fungerar som energireserv. Höga triglycerider är ofta kopplat till övervikt, diabetes och hög alkoholkonsumtion.
Höga blodfetter är en viktig riskfaktor för åderförkalkning, där plack byggs upp i kärlväggarna och gradvis förtränger kärlen. Detta ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och perifer kärlsjukdom.
Varför får man höga blodfetter?
Blodfettnivåerna påverkas av både livsstilsfaktorer och genetik.
Kost
En kost rik på mättade fetter och transfetter höjer LDL-kolesterol. Mättade fetter finns framför allt i animaliska produkter som fett kött, ost och smör. Transfetter finns i vissa bearbetade livsmedel. Högt sockerintag och raffinerade kolhydrater kan höja triglyceriderna.
Fysisk inaktivitet
Brist på motion bidrar till förhöjda blodfetter och lågt HDL. Regelbunden fysisk aktivitet höjer HDL-kolesterolet och hjälper till att hålla vikten.
Övervikt
Övervikt, särskilt bukfetma, är starkt kopplat till höga triglycerider, lågt HDL och ofta även förhöjt LDL.
Rökning
Rökning sänker det skyddande HDL-kolesterolet och skadar kärlväggarna, vilket förvärrar effekterna av höga blodfetter.
Genetik
Ärftliga faktorer spelar stor roll för blodfettnivåerna. Familjär hyperkolesterolemi är ett ärftligt tillstånd som ger mycket höga kolesterolnivåer redan i ung ålder och kraftigt ökad risk för tidig hjärt-kärlsjukdom.
Andra sjukdomar
Diabetes, hypotyreos, njursjukdom och leversjukdom kan alla påverka blodfetterna negativt.
Vilka symtom ger höga blodfetter?
Höga blodfetter ger i sig inga symtom. Tillståndet är tyst och upptäcks vanligtvis först vid blodprovskontroll eller när komplikationer redan uppstått.
Tecken på långvarig fettstörning
Vid mycket höga kolesterolnivåer under lång tid kan vissa tecken utvecklas. Xantelasma är gulaktiga fettinlagringar i huden runt ögonen. Xantom är fettknölar som kan uppstå på senor, särskilt akillessenan, eller i huden. Arcus lipoides är en gråvit ring runt hornhinnan.
Symtom vid komplikationer
När åderförkalkning utvecklats kan symtom uppstå beroende på vilka kärl som drabbats. Kärlkramp vid fysisk ansträngning tyder på förträngda kranskärl. Smärta i benen vid gång kan bero på perifer kärlsjukdom. Stroke ger plötsliga neurologiska symtom.
Hur diagnostiseras höga blodfetter?
Diagnosen ställs genom blodprov som mäter blodfetterna.
Lipidprofil
Ett fastande blodprov mäter totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider. Dessa värden ger en helhetsbild av blodfetterna.
Målvärden
Målvärdena för blodfetter varierar beroende på den totala risken för hjärt-kärlsjukdom. Personer med hög risk, till exempel de som redan haft hjärtinfarkt eller stroke, behöver lägre LDL-nivåer än friska personer utan riskfaktorer.
Riskbedömning
Förutom blodfetterna vägs andra riskfaktorer in: ålder, kön, rökning, blodtryck, diabetes och ärftlighet. Den samlade risken avgör hur aggressivt blodfetterna behöver behandlas.
Hur behandlas höga blodfetter?
Behandlingen syftar till att sänka LDL-kolesterolet och minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
Kostförändringar
Minska intaget av mättat fett genom att välja magra mejeriprodukter och mager köttfärs. Öka intaget av omättade fetter från fisk, nötter, olivolja och avokado. Ät mer fibrer från frukt, grönsaker och fullkorn. Begränsa socker och raffinerade kolhydrater för att sänka triglyceriderna.
Motion
Regelbunden fysisk aktivitet, minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka, höjer HDL och sänker triglycerider. Träningen behöver inte vara intensiv för att ge effekt.
Viktminskning
Att gå ner i vikt förbättrar ofta blodfetterna betydligt. Redan en måttlig viktminskning på 5–10 procent kan ge effekt.
Rökstopp
Att sluta röka höjer HDL-kolesterolet och minskar den totala hjärt-kärlrisken.
Läkemedel
Statiner är förstahandsvalet när livsstilsförändringar inte räcker. De sänker LDL-kolesterolet effektivt och minskar risken för hjärt-kärlhändelser. Ezetimib minskar kolesterolupptaget i tarmen och kan kombineras med statiner. PCSK9-hämmare är nyare injektionsläkemedel för patienter som inte når målen med andra behandlingar. Fibrater och omega-3-fettsyror kan användas vid höga triglycerider.
När ska du söka vård?
Kontakta vården om du har en familjehistoria av hjärt-kärlsjukdom eller höga blodfetter och vill få dina värden kontrollerade, om du har kända höga blodfetter och vill diskutera behandling, eller om du upplever symtom som kan tyda på kärlsjukdom som bröstsmärta eller vadsmärta vid gång.
Vanliga frågor om höga blodfetter
Kan man äta ägg om man har högt kolesterol?
Ja, måttlig äggkonsumtion påverkar blodfetterna mycket mindre än man tidigare trott. Mättat fett från andra källor har större betydelse.
Hur snabbt kan man sänka kolesterolet?
Livsstilsförändringar kan ge mätbar effekt inom några veckor till månader. Statiner verkar snabbt och ger full effekt efter några veckors behandling.
Måste jag ta statiner hela livet?
I de flesta fall är behandlingen livslång eftersom kolesterolet stiger igen om medicinen sätts ut. Diskutera alltid med din läkare innan du ändrar medicinering.
Har statiner biverkningar?
Muskelvärk är den vanligaste biverkan men drabbar bara en liten andel. De flesta tolererar statiner bra. Fördelarna överväger riskerna för de flesta patienter.
Kan barn ha höga blodfetter?
Ja, särskilt vid ärftlig hyperkolesterolemi. Barn med misstänkt familjär hyperkolesterolemi bör utredas tidigt för att kunna få behandling som förebygger tidig hjärt-kärlsjukdom.
Fler artiklar inom Hjärta & Kärl
AV-block – symtom, orsaker och behandling av retledningsstörning
AV-block är en störning i hjärtats elektriska signalsystem där impulserna mellan förmak och kammare fördröjs eller blockeras. Tillståndet kan variera från harmlöst till allvarligt beroende på grad. Vid symtomgivande AV-block kan pacemaker vara nödvändigt för att upprätthålla en stabil hjärtrytm.
Läs mer
Blodpropp – symtom, orsaker och varför snabb behandling är viktig
En blodpropp, eller trombos, uppstår när blodet koagulerar inuti ett blodkärl och blockerar blodflödet. Blodproppar i benen är vanligast, men allvarligast är när en propp lossnar och fastnar i lungorna. Snabb diagnos och behandling med blodförtunnande läkemedel är avgörande.
Läs mer
Blåsljud på hjärtat – orsaker, symtom och vad det kan betyda
Blåsljud är ljud som läkaren hör när blodet strömmar genom hjärtat på ett avvikande sätt. Många blåsljud är ofarliga och kallas fysiologiska, medan andra kan vara tecken på hjärtklaffssjukdom eller medfödda hjärtfel. En noggrann utredning avgör om behandling behövs.
Läs mer
Bradykardi – symtom, orsaker och när långsam puls kräver behandling
Bradykardi betyder att hjärtat slår långsammare än normalt, under 50 slag per minut. För vältränade personer är detta ofta helt normalt, men för andra kan det orsaka trötthet, yrsel och svimning. Vid symtomgivande bradykardi kan pacemaker vara nödvändigt.
Läs mer
Förmaksflimmer – symtom, orsaker och varför behandling är viktigt
Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmstörning där hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta snabbt. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god livskvalitet.
Läs mer
Hjärtflimmer – symtom, orsaker och hur det behandlas
Hjärtflimmer, eller förmaksflimmer, är den vanligaste hjärtrytmstörningen och kännetecknas av snabb och oregelbunden puls. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan symtomen lindras och komplikationer förebyggas.
Läs mer