Högt blodtryck – symtom, orsaker och varför behandling är viktigt

Högt blodtryck, eller hypertoni, är ett vanligt tillstånd som sällan ger symtom men kraftigt ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Genom livsstilsförändringar och vid behov läkemedel kan blodtrycket sänkas och riskerna minskas.

Vad är högt blodtryck?

Blodtrycket är det tryck som blodet utövar på kärlväggarna när hjärtat pumpar. Det mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och anges som två värden: det systoliska trycket när hjärtat drar ihop sig och det diastoliska trycket när hjärtat vilar mellan slagen.

Normalt blodtryck ligger under 140/90 mmHg. Optimalt blodtryck är omkring 120/80 mmHg. Högt blodtryck, hypertoni, definieras som ett blodtryck som vid upprepade mätningar överstiger 140/90 mmHg.

Blodtrycket varierar naturligt under dygnet och påverkas av aktivitet, stress och andra faktorer. Tillfälliga förhöjningar är normala. Det är när blodtrycket är kroniskt förhöjt som det blir ett medicinskt problem.

Högt blodtryck är mycket vanligt och förekommer hos omkring var tredje vuxen person. Risken ökar med åldern och tillståndet är vanligare hos män i yngre ålder men blir lika vanligt hos kvinnor efter menopaus.

Vad orsakar högt blodtryck?

I de allra flesta fall finns ingen specifik orsak utan högt blodtryck beror på ett samspel mellan flera faktorer.

Primär hypertoni

Omkring 90–95 procent av all hypertoni är primär, vilket innebär att ingen underliggande sjukdom kan påvisas. Det beror på en kombination av genetiska faktorer och livsstil.

Ärftlighet

Genetiska faktorer spelar en viktig roll. Om föräldrar eller syskon har högt blodtryck är risken förhöjd.

Livsstilsfaktorer

Övervikt, särskilt bukfetma, är starkt kopplat till högt blodtryck. Hög saltförbrukning ökar blodtrycket hos många. Brist på fysisk aktivitet bidrar. Hög alkoholkonsumtion höjer blodtrycket. Stress, både akut och kronisk, påverkar blodtrycket.

Sekundär hypertoni

I omkring 5–10 procent av fallen beror det höga blodtrycket på en annan sjukdom. Njursjukdomar är den vanligaste sekundära orsaken. Hormonella sjukdomar som överproduktion av aldosteron, kortisol eller sköldkörtelhormoner kan ge högt blodtryck. Förträngning av njurartärerna och sömnapné är andra möjliga orsaker.

Läkemedel och substanser

Vissa läkemedel kan höja blodtrycket, inklusive NSAID, kortison, p-piller och vissa antidepressiva. Lakrits i stora mängder och energidrycker kan också påverka blodtrycket.

Vilka symtom ger högt blodtryck?

Högt blodtryck kallas ofta den tysta mördaren eftersom det vanligtvis inte ger några symtom förrän allvarliga komplikationer uppstått.

Oftast symtomfritt

De flesta med högt blodtryck märker ingenting och tillståndet upptäcks ofta av en slump vid hälsokontroll. Det är en av anledningarna till att regelbunden blodtryckskontroll är viktig.

Möjliga symtom

I vissa fall, särskilt vid mycket högt blodtryck, kan symtom förekomma. Huvudvärk, ofta i bakhuvudet och på morgonen, beskrivs ibland. Yrsel, tinnitus och näsblödning kan förekomma. Andfåddhet och hjärtklappning kan uppstå när hjärtat är belastat.

Tecken på organpåverkan

Vid långvarigt obehandlat högt blodtryck kan organskador uppstå. Synpåverkan genom skador på näthinnan, njurpåverkan med försämrad funktion, och hjärtpåverkan med förtjockning och försämrad pumpförmåga är exempel på komplikationer.

Hypertensiv kris

Mycket högt blodtryck, över 180/120 mmHg, med symtom som svår huvudvärk, bröstsmärta, synstörningar eller andnöd är en akut situation som kräver omedelbar vård.

Hur diagnostiseras högt blodtryck?

Diagnosen ställs genom upprepade blodtrycksmätningar.

Blodtrycksmätning

Blodtrycket mäts med en manschett runt överarmen. Flera mätningar vid olika tillfällen krävs för diagnos eftersom blodtrycket varierar. Mätningen ska göras i vila efter några minuters sittande.

Ambulatorisk blodtrycksmätning

24-timmars blodtrycksmätning ger en mer komplett bild av blodtrycket under dag och natt. Det hjälper till att upptäcka vitrockshypertoni, där blodtrycket är förhöjt endast vid läkarbesök.

Hemblodtrycksmätning

Mätning hemma med egen blodtrycksapparat rekommenderas ofta som komplement. Det ger fler mätvärden och kan avslöja om blodtrycket är förhöjt även utanför vårdmiljön.

Utredning

Vid konstaterat högt blodtryck görs undersökningar för att bedöma organpåverkan och hitta eventuell underliggande orsak. Blodprover kontrollerar njurfunktion, elektrolyter, blodfetter och blodsocker. Urinprov visar eventuell proteinläckage. EKG kan visa tecken på hjärtpåverkan.

Hur behandlas högt blodtryck?

Målet med behandlingen är att sänka blodtrycket och minska risken för komplikationer.

Livsstilsförändringar

Minska saltintaget till max 5–6 gram per dag genom att undvika processad mat och inte salta vid matbordet. Gå ner i vikt om du är överviktig. Motionera regelbundet, minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka. Ät mer frukt, grönsaker och fullkorn. Begränsa alkoholintaget. Sluta röka. Hantera stress med avslappning och tillräcklig sömn.

Läkemedel

Om livsstilsförändringar inte räcker, eller om blodtrycket är mycket högt eller det finns hög hjärt-kärlrisk, ges blodtryckssänkande läkemedel. Flera olika läkemedelsklasser används: ACE-hämmare och ARB påverkar blodtrycksreglerande hormoner. Kalciumflödeshämmare vidgar blodkärlen. Diuretika minskar blodvolymen. Betablockerare sänker pulsen och blodtrycket. Ofta kombineras två eller flera preparat för att nå målblodtrycket.

Målblodtryck

Målet är vanligtvis ett blodtryck under 140/90 mmHg, men individuella mål kan variera. Hos yngre och vid diabetes kan lägre mål vara aktuella.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du mätt förhöjt blodtryck vid upprepade tillfällen, om du har känt högt blodtryck och vill diskutera behandling, eller om du har symtom som kan bero på högt blodtryck.

Sök akut vård vid mycket högt blodtryck kombinerat med svår huvudvärk, bröstsmärta, synstörningar eller andnöd.

Vanliga frågor om högt blodtryck

Kan högt blodtryck botas?

Primär hypertoni kan sällan botas helt men kan kontrolleras effektivt med livsstilsförändringar och läkemedel. Sekundär hypertoni kan ibland botas genom behandling av grundorsaken.

Måste jag ta medicin hela livet?

I de flesta fall behövs livslång behandling. Dock kan goda livsstilsförändringar ibland göra att dosen kan minskas. Sluta aldrig med medicinen på egen hand.

Kan stress orsaka högt blodtryck?

Stress kan tillfälligt höja blodtrycket. Kronisk stress kan bidra till bestående högt blodtryck, delvis genom påverkan på livsstil och hälsovanor.

Hur ofta ska jag mäta blodtrycket?

Om du har känt högt blodtryck rekommenderas regelbundna mätningar hemma eller på vårdcentral. Friska vuxna bör kontrollera blodtrycket åtminstone vart femte år.

Kan jag dricka kaffe om jag har högt blodtryck?

Måttlig koffeinkonsumtion påverkar inte blodtrycket långsiktigt hos de flesta. Kaffet kan tillfälligt höja blodtrycket, så undvik kaffe strax före blodtrycksmätning.