Hyperlipidemi – orsaker, risker och behandling av höga blodfetter

Hyperlipidemi innebär att nivåerna av kolesterol och triglycerider i blodet är förhöjda. Tillståndet ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom. Med livsstilsförändringar och vid behov läkemedel kan blodfetterna sänkas och riskerna minskas.

Vad är hyperlipidemi?

Hyperlipidemi är ett medicinskt tillstånd där nivåerna av fettämnen i blodet är förhöjda. Det omfattar både förhöjt kolesterol och förhöjda triglycerider, eller en kombination av båda.

Kolesterol transporteras i blodet bundet till proteiner som lipoproteiner. LDL-kolesterol, ofta kallat det onda kolesterolet, för kolesterol till vävnaderna och kan vid höga nivåer avsätta kolesterol i kärlväggarna. HDL-kolesterol, det goda kolesterolet, transporterar kolesterol tillbaka till levern för nedbrytning.

Triglycerider är en annan typ av fett som fungerar som energireserv. Höga triglycerider är ofta kopplat till metabola störningar som övervikt och diabetes.

Hyperlipidemi är en viktig riskfaktor för ateroskleros, där plack byggs upp i kärlväggarna. Detta kan leda till förträngda kärl och ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och perifer kärlsjukdom.

Vad orsakar hyperlipidemi?

Hyperlipidemi beror på en kombination av genetiska faktorer och livsstil.

Kost

En kost rik på mättade fetter höjer LDL-kolesterolet. Mättade fetter finns främst i animaliska produkter som fett kött, fulla mejeriprodukter och smör. Transfetter, som finns i vissa bearbetade livsmedel, är särskilt skadliga. Högt socker- och kolhydratintag kan höja triglyceriderna.

Fysisk inaktivitet

Brist på motion bidrar till förhöjda blodfetter och lågt HDL-kolesterol. Regelbunden fysisk aktivitet höjer HDL och sänker triglycerider.

Övervikt

Övervikt, särskilt bukfetma, är starkt kopplat till förhöjda triglycerider, lågt HDL och ofta även förhöjt LDL. Metabolt syndrom med bukfetma, högt blodtryck och insulinresistens är vanligt.

Rökning

Rökning sänker det skyddande HDL-kolesterolet och skadar kärlväggarna, vilket förstärker de negativa effekterna av höga blodfetter.

Ärftlighet

Genetiska faktorer spelar stor roll. Familjär hyperkolesterolemi är ett ärftligt tillstånd som ger mycket höga LDL-nivåer redan i ung ålder och kraftigt ökad risk för tidig hjärt-kärlsjukdom.

Andra sjukdomar

Diabetes, hypotyreos, njursjukdom och leversjukdom kan alla påverka blodfetterna negativt. Hormonella förändringar vid klimakteriet kan höja kolesterolet hos kvinnor.

Vilka symtom ger hyperlipidemi?

Hyperlipidemi är vanligtvis ett tyst tillstånd utan symtom. De flesta upptäcker sina förhöjda blodfetter först vid blodprovskontroll.

Tecken vid mycket höga nivåer

Vid långvarig uttalad hyperlipidemi kan vissa synliga tecken utvecklas. Xantelasma är gulaktiga fettinlagringar i huden runt ögonen. Xantom är fettknölar som kan uppstå på senor eller i huden. Arcus lipoides är en gråvit ring runt hornhinnan.

Symtom vid komplikationer

När åderförkalkning utvecklats kan symtom uppstå beroende på vilka kärl som drabbas. Kärlkramp vid fysisk ansträngning tyder på förträngda kranskärl. Vadsmärta vid gång kan tyda på perifer kärlsjukdom. Stroke ger plötsliga neurologiska symtom.

Akut bukspottkörtelinflammation

Mycket höga triglyceridnivåer kan utlösa akut pankreatit med svår buksmärta, illamående och kräkningar. Detta är ett akut tillstånd som kräver sjukhusvård.

Hur diagnostiseras hyperlipidemi?

Diagnosen ställs genom blodprov som mäter blodfetterna.

Lipidprofil

Ett fastande blodprov mäter totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider. Dessa värden ger en komplett bild av blodfetterna.

Målvärden

Målvärdena varierar beroende på den totala risken för hjärt-kärlsjukdom. Personer med hög risk, som de med tidigare hjärtinfarkt, behöver lägre LDL-nivåer än friska utan riskfaktorer.

Genetisk testning

Vid misstanke om familjär hyperkolesterolemi kan genetisk testning bekräfta diagnosen. Familjemedlemmar bör också utredas.

Riskbedömning

Utöver blodfetterna vägs andra riskfaktorer in för att avgöra behandlingsintensitet: ålder, kön, rökning, blodtryck, diabetes och ärftlighet.

Hur behandlas hyperlipidemi?

Behandlingen syftar till att sänka blodfetterna och minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Kostförändringar

Minska intaget av mättade fetter genom att välja magra produkter. Öka intaget av omättade fetter från fisk, nötter och olivolja. Ät mer fibrer från frukt, grönsaker och fullkorn. Begränsa socker och raffinerade kolhydrater för att sänka triglyceriderna.

Motion

Regelbunden fysisk aktivitet, minst 150 minuter måttlig motion per vecka, höjer HDL och sänker triglycerider.

Viktminskning

Viktminskning förbättrar ofta blodfetterna betydligt. Redan en måttlig viktminskning på 5–10 procent kan ge effekt.

Rökstopp

Att sluta röka höjer HDL-kolesterolet och minskar den totala hjärt-kärlrisken.

Läkemedel

Statiner är förstahandsvalet och sänker LDL-kolesterolet effektivt. Ezetimib minskar kolesterolupptaget i tarmen. PCSK9-hämmare är nyare injektionsläkemedel för patienter som inte når målen. Fibrater och omega-3 kan användas vid höga triglycerider.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du vill kontrollera dina blodfetter, särskilt om det finns hjärt-kärlsjukdom i familjen, om du har kända förhöjda blodfetter och vill diskutera behandling, eller om du upplever symtom som kan tyda på kärlsjukdom.

Vanliga frågor om hyperlipidemi

Är högt kolesterol farligt?

Ja, förhöjt LDL-kolesterol ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom. Risken beror på nivån och på övriga riskfaktorer.

Kan jag sänka kolesterolet med bara kost?

Kostförändringar kan sänka kolesterolet med 10–20 procent. Vid höga utgångsvärden eller hög risk behövs ofta läkemedel också.

Måste jag ta statiner hela livet?

I de flesta fall är behandlingen livslång eftersom kolesterolet stiger igen om medicinen sätts ut. Diskutera alltid med din läkare.

Har statiner biverkningar?

Muskelvärk är den vanligaste biverkan men drabbar bara en liten andel. Fördelarna överväger riskerna för de flesta.

Hur ofta ska blodfetterna kontrolleras?

Vid normal risk rekommenderas kontroll vart femte år från medelåldern. Vid känd hyperlipidemi eller behandling följs värdena tätare enligt läkarens anvisningar.