Kärlkramp – symtom, orsaker och hur angina behandlas

Kärlkramp, eller angina pectoris, är en tryckande smärta i bröstet som uppstår när hjärtat inte får tillräckligt med syre. Symtomen kommer ofta vid fysisk ansträngning och lindras vid vila. Kärlkramp är ofta ett tecken på förträngda kranskärl och kräver medicinsk utredning.

Vad är kärlkramp?

Kärlkramp, medicinskt kallat angina pectoris, är en typ av bröstsmärta som uppstår när hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. Smärtan är ett tecken på att det finns en obalans mellan hjärtats syrebehov och syretillförsel.

Hjärtat försörjs med blod genom kranskärlen som löper på hjärtats utsida. Vid kärlkramp är dessa kärl vanligtvis förträngda av åderförkalkning, vilket begränsar blodflödet. I vila räcker blodflödet ofta till, men vid ökade krav på hjärtat uppstår syrebrist.

Kärlkramp är inte samma sak som hjärtinfarkt, men det är en varningssignal. Vid hjärtinfarkt är blodflödet helt blockerat och hjärtvävnad dör. Vid kärlkramp är blodflödet begränsat men inte helt avstängt, och smärtan försvinner när behovet minskar.

Det finns olika typer av kärlkramp. Stabil kärlkramp följer ett förutsägbart mönster och utlöses av kända faktorer. Instabil kärlkramp är mer oberäknelig, kommer i vila eller med ökad intensitet, och är ett allvarligare tillstånd som kräver snabb utredning.

Vad orsakar kärlkramp?

Den vanligaste orsaken till kärlkramp är åderförkalkning i kranskärlen.

Kranskärlssjukdom

Ateroskleros innebär att plack av fett, kolesterol och kalk byggs upp i kärlväggarna. Med tiden gör detta kärlen trängre och stelare, vilket begränsar blodflödet till hjärtmuskeln.

Utlösande faktorer

Fysisk ansträngning ökar hjärtats arbete och syrebehov. Känslomässig stress kan ge samma effekt. Kyla får blodkärlen att dra ihop sig. Stora måltider ökar blodflödet till magen på bekostnad av hjärtat.

Riskfaktorer för kranskärlssjukdom

Högt blodtryck belastar kärlväggarna. Höga blodfetter bidrar till plackbildning. Rökning skadar kärlen direkt. Diabetes påskyndar åderförkalkningen. Övervikt och fysisk inaktivitet ökar risken. Ärftlighet spelar roll, särskilt om nära släktingar drabbats i tidig ålder.

Kranskärlsspasm

I vissa fall kan kärlkramp orsakas av tillfällig spasm i ett kranskärl, även utan betydande åderförkalkning. Detta kallas Prinzmetals angina eller variantangina och uppstår ofta i vila, särskilt nattetid.

Vilka symtom ger kärlkramp?

Kärlkramp ger typiska symtom som är viktiga att känna igen.

Smärtans karaktär

Smärtan beskrivs ofta som tryckande, klämande eller åtstramande i bröstet. Många upplever det som att ett band dras åt runt bröstet. En del känner mer obehag eller tyngdkänsla än ren smärta.

Lokalisation och utstrålning

Smärtan sitter vanligtvis mitt i bröstet eller på vänster sida. Den kan stråla ut mot vänster arm, båda armarna, nacke, käke, axlar eller rygg.

Duration och utlösande faktorer

Attacken varar vanligtvis 2–10 minuter och försvinner vid vila eller efter att ha tagit nitroglycerin. Symtomen utlöses ofta av fysisk ansträngning, stress, kyla eller stora måltider.

Andra symtom

Andfåddhet, illamående, svettningar och yrsel kan förekomma tillsammans med bröstsmärtan. Kvinnor kan ha mer atypiska symtom med andfåddhet och trötthet utan tydlig bröstsmärta.

Instabil kärlkramp

Om smärtan kommer i vila, är kraftigare än vanligt, varar längre eller inte lindras av nitroglycerin kan det vara instabil kärlkramp. Detta är ett allvarligt tillstånd som kräver akut vård.

Hur diagnostiseras kärlkramp?

Utredningen syftar till att bekräfta diagnosen och bedöma graden av kranskärlssjukdom.

Sjukhistoria

En noggrann beskrivning av symtomen är central. Läkaren frågar om smärtans karaktär, lokalisation, duration, utlösande faktorer och vad som lindrar.

Vilo-EKG

EKG i vila kan vara normalt vid stabil kärlkramp men kan visa tecken på tidigare hjärtinfarkt eller andra avvikelser.

Arbetsprov

EKG under fysisk belastning på cykel eller löpband kan avslöja syrebrist som inte syns i vila. Typiska förändringar under ansträngning tyder på kranskärlssjukdom.

Bilddiagnostik

Kranskärlsröntgen med datortomografi eller vanlig angiografi visar kranskärlens tillstånd och eventuella förträngningar. Stresseko eller myokardscintigrafi kan visa områden med nedsatt blodflöde.

Blodprover

Kolesterol, blodsocker och njurfunktion kontrolleras för att bedöma riskfaktorer. Troponin mäts för att utesluta pågående hjärtskada.

Hur behandlas kärlkramp?

Behandlingen syftar till att lindra symtom, förbättra livskvalitet och minska risken för hjärtinfarkt.

Akut symtomlindring

Nitroglycerin i form av spray eller resoribletter vidgar blodkärlen och lindrar smärtan snabbt. Preparatet tas vid anfall eller förebyggande före aktiviteter som brukar utlösa symtom.

Förebyggande läkemedel

Betablockerare sänker pulsen och blodtrycket, vilket minskar hjärtats arbete. Kalciumflödeshämmare vidgar kärlen. Långverkande nitrater förebygger anfall. Statiner sänker kolesterolet och stabiliserar plack. Trombocythämmande medel som acetylsalicylsyra minskar risken för blodpropp.

Livsstilsförändringar

Rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna. Hälsosam kost, regelbunden anpassad motion, viktminskning och stresshantering förbättrar prognosen.

Invasiva behandlingar

Ballongvidgning med stent, PCI, öppnar förträngda kranskärl. Kranskärlskirurgi med bypass skapar nya vägar för blodflödet förbi förträngningarna. Valet av behandling beror på förträngningarnas omfattning och patientens tillstånd.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har bröstsmärta eller obehag vid ansträngning som försvinner i vila, om du har känd kärlkramp och symtomen förändras, eller om du är osäker på om dina symtom kan vara hjärtrelaterade.

Ring 112 vid bröstsmärta som varar mer än 15 minuter, smärta som inte lindras av vila eller nitroglycerin, svår andfåddhet, kallsvettning eller illamående tillsammans med bröstobehag.

Vanliga frågor om kärlkramp

Är kärlkramp farligt?

Kärlkramp är en varningssignal för kranskärlssjukdom och ökar risken för hjärtinfarkt. Med rätt behandling och livsstilsförändringar kan risken minskas betydligt.

Vad är skillnaden mellan kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vid kärlkramp är blodflödet tillfälligt begränsat och smärtan försvinner vid vila. Vid hjärtinfarkt är kärlet blockerat och hjärtvävnad dör. Smärtan är ofta kraftigare och varar längre.

Kan jag träna om jag har kärlkramp?

Ja, anpassad fysisk aktivitet är viktig för hjärtats hälsa. Träningen bör anpassas efter din symtomnivå och ske enligt läkarens råd.

Hur länge verkar nitroglycerin?

Nitroglycerin spray eller resoribletter verkar inom 1–3 minuter och effekten varar cirka 30 minuter. Ta en ny dos om smärtan inte försvinner efter 5 minuter. Sök akut vård om tre doser inte hjälper.

Kan kärlkramp försvinna?

Symtomen kan minska med effektiv behandling. Med livsstilsförändringar, läkemedel och eventuellt ingrepp kan många leva symtomfria eller med betydligt mindre besvär.