Lågt blodtryck – symtom, orsaker och hur du kan må bättre
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Lågt blodtryck innebär att blodtrycket är lägre än normalt, vilket kan ge symtom som yrsel och svimningskänsla, särskilt vid snabba positionsförändringar. Tillståndet är oftast ofarligt men kan ibland bero på underliggande sjukdomar som behöver utredas.
Sammanfattning
Lågt blodtryck, eller hypotoni, definieras vanligtvis som ett systoliskt tryck under 90 mmHg. Många med lågt blodtryck har inga symtom alls, men en del upplever yrsel, svimningskänsla och trötthet. Symtomen är ofta mest uttalade vid snabba positionsbyten. Vanliga orsaker inkluderar vätskeförlust, läkemedel, hormonella störningar och hjärtsjukdomar. Behandlingen beror på orsaken och kan innefatta ökat vätskeintag, saltrik kost och ibland läkemedel.
Vad är lågt blodtryck?
Lågt blodtryck innebär att trycket i blodkärlen är lägre än normalt. Det finns ingen skarp gräns för vad som räknas som lågt blodtryck, men ett systoliskt tryck under 90 mmHg eller ett diastoliskt tryck under 60 mmHg brukar användas som riktvärden.
Till skillnad från högt blodtryck, som nästan alltid är skadligt, är lågt blodtryck ofta harmlöst. Många människor lever med låga värden utan några besvär alls. Lågt blodtryck blir ett problem först när det ger symtom eller är tecken på en underliggande sjukdom.
En särskild form är ortostatisk hypotoni, där blodtrycket faller när man reser sig upp från liggande eller sittande. Detta beror på att kroppen inte hinner anpassa sig tillräckligt snabbt och kan ge yrsel eller svimningskänsla.
Blodtrycket varierar naturligt under dygnet och påverkas av aktivitet, matintag, vätskestatus och kroppsläge. Vissa tillfälliga blodtrycksfall är helt normala.
Vad orsakar lågt blodtryck?
Det finns många möjliga orsaker till lågt blodtryck.
Vätskeförlust och uttorkning
Vätskeförlust genom svettning, diarré, kräkningar eller otillräckligt drickande minskar blodvolymen och sänker trycket. Uttorkning är en vanlig och behandlingsbar orsak.
Läkemedel
Flera läkemedel kan sänka blodtrycket som biverkan eller avsedd effekt. Blodtryckssänkande mediciner, diuretika, vissa antidepressiva och medel mot Parkinsons sjukdom är exempel.
Hjärtsjukdomar
Hjärtsvikt med nedsatt pumpförmåga kan ge lågt blodtryck. Rytmstörningar som mycket långsam puls (bradykardi) eller klaffsjukdomar kan också påverka.
Hormonella störningar
Binjurebarkssvikt (Addisons sjukdom) ger brist på kortisol och aldosteron, hormoner som påverkar blodtrycket. Sköldkörtelrubbningar kan också bidra.
Neurologiska sjukdomar
Parkinsons sjukdom och andra neurologiska tillstånd kan påverka det autonoma nervsystemet som reglerar blodtrycket.
Infektioner och allvarliga tillstånd
Svåra infektioner med blodförgiftning (sepsis) kan ge kraftigt blodtrycksfall. Stora blödningar och allergiska reaktioner (anafylaxi) är andra akuta orsaker.
Vilka symtom ger lågt blodtryck?
Symtomen beror på hur lågt blodtrycket är och hur snabbt det faller.
Yrsel och ostadighet
Yrsel är det vanligaste symtomet, särskilt vid snabba positionsförändringar. Känslan beskrivs ofta som att det snurrar eller att man är ostadig.
Svimningskänsla och svimning
Känslan av att vara på väg att svimma, ibland kallad presynkope, förekommer ofta. I värsta fall kan man svimma helt, vilket innebär risk för fallskador.
Trötthet och svaghet
Allmän trötthet, orkeslöshet och svaghetskänsla kan bero på att hjärnan och musklerna inte får tillräckligt med syrerikt blod.
Koncentrationssvårigheter
Nedsatt blodtillförsel till hjärnan kan ge svårigheter att koncentrera sig och dimma i huvudet.
Andra symtom
Illamående, kallsvettning, suddig syn och hjärtklappning kan förekomma vid blodtrycksfall. Dessa symtom försvinner oftast när man sätter eller lägger sig ner.
Hur diagnostiseras lågt blodtryck?
Diagnosen ställs genom blodtrycksmätning och utredning av eventuell underliggande orsak.
Blodtrycksmätning
Blodtrycket mäts i sittande och liggande läge. Vid misstanke om ortostatisk hypotoni mäts trycket också direkt efter att man rest sig och efter några minuter stående.
Utredning av orsak
Blodprover kontrollerar blodvärde, elektrolyter, njur- och sköldkörtelfunktion samt blodsockernivå. EKG visar hjärtrytmen. Ytterligare utredning kan behövas beroende på misstänkt orsak.
Symtomsamband
En viktig del av utredningen är att bedöma sambandet mellan blodtrycksvärden och symtom. Låga värden utan symtom kräver sällan behandling.
Hur behandlas lågt blodtryck?
Behandlingen beror på orsaken och symtomens svårighetsgrad.
Ökat vätskeintag
Att dricka tillräckligt med vatten, 1,5–2 liter per dag, hjälper till att upprätthålla blodvolymen. Vid symtom kan ökat intag vara det enda som behövs.
Saltrik kost
Extra salt kan hjälpa till att höja blodtrycket genom att hålla kvar vätska i kroppen. Detta bör dock diskuteras med läkare, särskilt vid hjärt- eller njursjukdom.
Långsamma positionsförändringar
Att resa sig långsamt från liggande till sittande och sedan till stående ger kroppen tid att anpassa sig och minskar risken för yrsel.
Kompressionsstrumpor
Stödstrumpor som ger tryck på benen hjälper blodet att återvända till hjärtat och kan minska symtomen vid ortostatisk hypotoni.
Läkemedelsjustering
Om läkemedel orsakar lågt blodtryck kan dosminskning eller byte av preparat vara aktuellt. Detta görs alltid i samråd med läkare.
Läkemedel
I svåra fall kan blodtryckshöjande läkemedel som fludrokortison eller midodrin övervägas. Detta är ovanligt och används främst vid uttalade besvär som inte svarar på andra åtgärder.
När ska du söka vård?
Kontakta vården om du ofta upplever yrsel eller svimningskänsla vid positionsförändringar, om symtomen påverkar din vardag, eller om du misstänker att läkemedel orsakar besvär.
Sök akut vård vid svimning, särskilt upprepade gånger, vid kraftig yrsel tillsammans med bröstsmärta eller andfåddhet, vid tecken på uttorkning eller blödning, eller vid plötslig förvirring eller medvetandepåverkan.
Vanliga frågor om lågt blodtryck
Är lågt blodtryck farligt?
Lågt blodtryck i sig är sällan farligt och kan till och med vara kopplat till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Det blir ett problem först om det ger symtom eller beror på underliggande sjukdom.
Kan kaffe höja blodtrycket?
Ja, koffein kan tillfälligt höja blodtrycket. En kopp kaffe på morgonen kan hjälpa en del personer med lågt blodtryck.
Varför blir jag yr när jag reser mig?
Yrsel vid uppstigande beror på att blodtrycket tillfälligt faller när blod rinner ner mot benen. Hos de flesta anpassar sig kroppen snabbt, men vid ortostatisk hypotoni tar det längre tid.
Kan träning hjälpa vid lågt blodtryck?
Ja, regelbunden motion stärker blodcirkulationen. Undvik dock att stanna tvärt efter ansträngning och res dig långsamt efter träning på golvet.
Hur vet jag om mitt låga blodtryck behöver behandlas?
Om du har symtom som påverkar din vardag, eller om det låga blodtrycket beror på en underliggande sjukdom, kan behandling vara aktuell. Symtomfritt lågt blodtryck behöver sällan behandlas.
Fler artiklar inom Hjärta & Kärl
AV-block – symtom, orsaker och behandling av retledningsstörning
AV-block är en störning i hjärtats elektriska signalsystem där impulserna mellan förmak och kammare fördröjs eller blockeras. Tillståndet kan variera från harmlöst till allvarligt beroende på grad. Vid symtomgivande AV-block kan pacemaker vara nödvändigt för att upprätthålla en stabil hjärtrytm.
Läs mer
Blodpropp – symtom, orsaker och varför snabb behandling är viktig
En blodpropp, eller trombos, uppstår när blodet koagulerar inuti ett blodkärl och blockerar blodflödet. Blodproppar i benen är vanligast, men allvarligast är när en propp lossnar och fastnar i lungorna. Snabb diagnos och behandling med blodförtunnande läkemedel är avgörande.
Läs mer
Blåsljud på hjärtat – orsaker, symtom och vad det kan betyda
Blåsljud är ljud som läkaren hör när blodet strömmar genom hjärtat på ett avvikande sätt. Många blåsljud är ofarliga och kallas fysiologiska, medan andra kan vara tecken på hjärtklaffssjukdom eller medfödda hjärtfel. En noggrann utredning avgör om behandling behövs.
Läs mer
Bradykardi – symtom, orsaker och när långsam puls kräver behandling
Bradykardi betyder att hjärtat slår långsammare än normalt, under 50 slag per minut. För vältränade personer är detta ofta helt normalt, men för andra kan det orsaka trötthet, yrsel och svimning. Vid symtomgivande bradykardi kan pacemaker vara nödvändigt.
Läs mer
Förmaksflimmer – symtom, orsaker och varför behandling är viktigt
Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmstörning där hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta snabbt. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god livskvalitet.
Läs mer
Hjärtflimmer – symtom, orsaker och hur det behandlas
Hjärtflimmer, eller förmaksflimmer, är den vanligaste hjärtrytmstörningen och kännetecknas av snabb och oregelbunden puls. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan symtomen lindras och komplikationer förebyggas.
Läs mer