Övervikt och fetma – orsaker, hälsorisker och behandling

Vad är övervikt och fetma?

Övervikt och fetma är medicinska tillstånd som innebär att kroppen har en överskottsmängd fett som kan påverka hälsan negativt.

Kroppsmasseindex, BMI, är det vanligaste måttet för att klassificera kroppsvikt. Det beräknas genom att dividera vikten i kilo med längden i meter i kvadrat. Övervikt definieras som BMI 25–29,9 och fetma som BMI 30 eller högre. Svår fetma klassificeras vid BMI 35 eller 40 och uppåt.

BMI är ett enkelt mått men har begränsningar. Det tar inte hänsyn till kroppssammansättning, så en muskulös person kan ha högt BMI utan att ha överskottsfett. Omvänt kan en person med normal BMI ha ohälsosamt mycket bukfett.

Midjemåttet är ett kompletterande mått som bättre speglar mängden bukfett, vilket är särskilt kopplat till hälsorisker. Förhöjd risk anses föreligga vid midjemått över 80 cm för kvinnor och 94 cm för män.

Vad orsakar övervikt och fetma?

Övervikt och fetma beror på ett komplext samspel mellan flera faktorer.

Energibalans

Den grundläggande förklaringen är att kroppen får i sig mer energi än den förbrukar. Överskottet lagras som fett. Men vad som styr energiintag och förbrukning är betydligt mer komplicerat.

Kostvanor

Hög konsumtion av energität mat med mycket socker, fett och bearbetade livsmedel bidrar till viktuppgång. Stora portioner och frekventa mellanmål ökar kaloriintaget. Sockersötade drycker är en ofta underskattad källa till tomma kalorier.

Fysisk inaktivitet

Stillasittande livsstil med lite rörelse minskar energiförbrukningen. Moderna arbeten och fritidsvanor innebär ofta timmar framför skärmar utan fysisk aktivitet.

Genetik

Ärftliga faktorer påverkar hur lätt kroppen lagrar fett, aptitreglering och ämnesomsättning. Vissa personer har en genetisk benägenhet att öka lättare i vikt.

Psykologiska faktorer

Stress, depression, ångest och emotionellt ätande kan bidra till övervikt. Mat används ibland som tröst eller coping-strategi.

Miljö och samhälle

Tillgänglighet av snabbmat, stora portioner, marknadsföring av ohälsosam mat och brist på säkra platser för motion påverkar vikten på samhällsnivå.

Medicinska faktorer

Vissa sjukdomar som hypotyreos och Cushings syndrom kan bidra till viktuppgång. Vissa läkemedel har viktökning som biverkan.

Vilka hälsorisker medför övervikt och fetma?

Övervikt och särskilt fetma ökar risken för många allvarliga sjukdomar.

Typ 2-diabetes

Övervikt är den viktigaste riskfaktorn för typ 2-diabetes. Fettvävnad, särskilt bukfett, påverkar insulinkänsligheten och ökar risken kraftigt.

Hjärt-kärlsjukdom

Risken för högt blodtryck, åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke ökar med vikten. Blodfetterna påverkas ofta negativt med höga triglycerider och lågt HDL.

Vissa cancerformer

Fetma ökar risken för flera cancertyper inklusive bröst-, tjocktarms-, livmoder-, njur- och bukspottkörtelcancer.

Led- och ryggbesvär

Övervikt belastar leder, särskilt knän och höfter, och ökar risken för artros. Ryggsmärtor är också vanligare.

Sömnapné

Fettansamling runt halsen ökar risken för andningsuppehåll under sömn, vilket ger dålig sömnkvalitet och trötthet.

Psykisk hälsa

Övervikt kan påverka självkänslan och öka risken för depression. Stigmatisering och diskriminering bidrar till psykiskt lidande.

Hur diagnostiseras övervikt och fetma?

Diagnosen ställs genom att mäta och väga samt bedöma hälsostatus.

BMI

Beräkning av BMI ger en första klassificering. BMI 25–29,9 är övervikt, 30 och uppåt är fetma.

Midjemått

Mätning av midjemåttet bedömer bukfetma som är särskilt kopplat till hälsorisker.

Hälsobedömning

Blodprover kontrollerar blodfetter, blodsocker och levervärden. Blodtrycket mäts. Symtom på följdsjukdomar och komplikationer utvärderas.

Utredning av orsak

Vid misstanke om underliggande sjukdom kan ytterligare utredning behövas, till exempel sköldkörtelprov.

Hur behandlas övervikt och fetma?

Behandlingen är individuell och bygger på flera komponenter.

Kostförändringar

Minska kaloriintaget genom mindre portioner och energifattigare mat. Öka intaget av grönsaker, frukt, fullkorn och magert protein. Minska socker, mättat fett och bearbetad mat. Undvik sockersötade drycker.

Ökad fysisk aktivitet

Sikta på minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka. Hitta aktiviteter du trivs med för att kunna hålla i längden. All rörelse räknas och vardagsmotion är värdefull.

Beteendeförändring

Identifiera och förändra ohälsosamma matvanor. Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa med emotionellt ätande och motivation. Stöd från dietist, terapeut eller gruppverksamhet är värdefullt.

Läkemedel

Vid BMI över 30, eller över 27 med följdsjukdomar, kan läkemedel för viktminskning övervägas som komplement till livsstilsförändringar. Effekten är måttlig och medför biverkningar.

Kirurgi

Vid svår fetma med BMI över 35–40 och misslyckade andra behandlingsförsök kan obesitaskirurgi, som gastric bypass eller gastric sleeve, vara aktuellt. Kirurgi ger ofta betydande viktminskning och förbättring av följdsjukdomar.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du vill ha stöd för viktminskning, om övervikten påverkar din hälsa eller livskvalitet, eller om du upplever symtom på följdsjukdomar som trötthet, törst, snarkning eller ledvärk.

Vanliga frågor om övervikt och fetma

Är BMI ett bra mått?

BMI är ett enkelt screeningverktyg men har begränsningar. Det tar inte hänsyn till muskelmassa eller var fettet sitter. Midjemått är ett viktigt komplement.

Hur snabbt bör man gå ner i vikt?

En måttlig takt på 0,5–1 kg per vecka är realistisk och hållbar. Snabb viktminskning är ofta svår att upprätthålla och kan ha negativa hälsoeffekter.

Kan man vara frisk trots övervikt?

Vissa överviktiga har normala blodvärden och låg risk för följdsjukdomar. Dock ökar risken för hälsoproblem med stigande vikt och tid.

Är fetma ärftligt?

Genetik spelar roll för viktbenägenhet, men livsstilen har stor betydelse. Även med genetisk sårbarhet kan hälsosamma vanor förebygga övervikt.

Fungerar bantningskurer?

Strikta dieter ger ofta snabb viktminskning som följs av återuppgång. Bestående resultat kräver långsiktiga livsstilsförändringar snarare än tillfälliga kurer.