Stroke – symtom, AKUT-regeln och varför snabb vård räddar liv

Vad är stroke?

Stroke, även kallat slaganfall, är ett akut tillstånd där en del av hjärnan skadas på grund av störd blodförsörjning. Utan syre och näring börjar hjärnvävnaden dö inom minuter.

Det finns två huvudtyper av stroke. Ischemisk stroke, som utgör omkring 85 procent av alla fall, orsakas av en blodpropp som blockerar ett blodkärl i hjärnan. Hemorragisk stroke beror på en blödning i hjärnan när ett blodkärl brister.

TIA, transitorisk ischemisk attack, är en tillfällig störning av blodflödet som ger övergående strokesymtom. Symtomen försvinner vanligtvis inom minuter till timmar men TIA är en allvarlig varning för ökad risk att drabbas av en fullständig stroke.

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Snabb behandling kan dock rädda liv och minska bestående skador, vilket gör det avgörande att känna igen symtomen och larma omedelbart.

Vad orsakar stroke?

Orsakerna till stroke varierar beroende på typ.

Ischemisk stroke

En blodpropp som blockerar ett hjärnkärl kan bildas på plats genom åderförkalkning i hjärnans kärl. Den kan också bildas på annat ställe, ofta i hjärtat vid förmaksflimmer, och transporteras till hjärnan. Förträngning av halspulsådrarna är en annan vanlig källa.

Hemorragisk stroke

Hjärnblödning uppstår när ett försvagat blodkärl brister. Högt blodtryck är den viktigaste orsaken. Kärlmissbildningar och aneurysm, försvagade utbuktningar på kärlväggen, kan också brista.

Riskfaktorer

Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för båda typerna av stroke. Förmaksflimmer ökar risken för blodproppar som kan ge ischemisk stroke. Höga blodfetter bidrar till åderförkalkning. Diabetes skadar kärlen och ökar risken. Rökning skadar kärlväggarna och ökar koagulationen. Övervikt, fysisk inaktivitet och hög alkoholkonsumtion ökar risken. Ärftlighet spelar roll, särskilt om nära släktingar drabbats.

Vilka symtom ger stroke?

Symtomen vid stroke kommer plötsligt och beror på vilken del av hjärnan som drabbas.

AKUT-regeln

För att snabbt känna igen stroke används akronymen AKUT. Ansikte: Be personen le, hänger ena sidan av ansiktet? Kroppsdel: Be personen lyfta båda armarna, sjunker ena armen? Uttal: Be personen säga en enkel mening, är talet sluddrigt eller konstigt? Tid: Ring 112 omedelbart om något av detta stämmer, varje minut räknas.

Vanliga symtom

Plötslig förlamning, svaghet eller domning i ansikte, arm eller ben, oftast på ena sidan av kroppen. Plötsliga talsvårigheter med problem att tala eller förstå tal. Plötslig synförlust eller dubbelseende. Plötslig svår huvudvärk utan känd orsak. Plötslig yrsel, ostadighet eller koordinationssvårigheter.

Mindre vanliga symtom

Förvirring och minnesproblem kan förekomma. Sväljsvårigheter och illamående är möjliga symtom. Medvetandepåverkan kan uppstå vid allvarlig stroke.

Hur diagnostiseras stroke?

Vid misstanke om stroke görs snabb utredning för att bekräfta diagnosen och avgöra typ av stroke.

Datortomografi

CT-undersökning av hjärnan görs omedelbart för att skilja ischemisk stroke från blödning. Detta är avgörande eftersom behandlingen skiljer sig.

Övriga undersökningar

EKG visar om förmaksflimmer föreligger. Blodprover kontrollerar koagulation, blodsocker och andra parametrar. Ultraljud av halskärlen bedömer eventuella förträngningar. Magnetkamera kan ge mer detaljerad information om skadans utbredning.

Hur behandlas stroke?

Snabb behandling är avgörande för att minimera hjärnskadan.

Akut behandling vid ischemisk stroke

Propplösande behandling, trombolys, kan ges inom 4,5 timmar från symtomdebut och löser upp blodproppen. Trombektomi innebär att proppen mekaniskt avlägsnas via kateter och kan utföras upp till 24 timmar i utvalda fall. Ju snabbare behandling ges, desto mer hjärnvävnad kan räddas.

Behandling vid hjärnblödning

Vid blödning är propplösande behandling kontraindicerad. Behandlingen fokuserar på att sänka blodtrycket, stoppa eventuell blodförtunnande behandling och ibland kirurgisk evakuering av blödningen.

Sekundärprevention

Efter stroke inleds behandling för att förebygga ny stroke. Blodförtunnande medicin ges vid förmaksflimmer. Trombocythämmare som acetylsalicylsyra är standard vid ischemisk stroke utan förmaksflimmer. Blodtryck och blodfetter behandlas. Livsstilsförändringar rekommenderas.

Rehabilitering

Rehabilitering är en viktig del av behandlingen och kan pågå under lång tid. Fysioterapi, arbetsterapi, logopedi och neuropsykologisk rehabilitering anpassas efter individens behov.

När ska du söka vård?

Ring 112 omedelbart vid plötslig ansiktsförlamning eller snedhet, plötslig svaghet eller domning i arm eller ben, plötsliga talsvårigheter, plötslig synpåverkan, eller plötslig svår huvudvärk.

Även om symtomen försvinner ska du söka akut vård. TIA med övergående symtom är en varningssignal som kräver snabb utredning för att förebygga stroke.

Vanliga frågor om stroke

Kan man återhämta sig helt från stroke?

Återhämtningen varierar stort beroende på hur mycket av hjärnan som skadats. Många återfår betydande funktioner med rehabilitering, särskilt om behandling gavs snabbt.

Hur kan jag minska risken för stroke?

Kontrollera blodtrycket, sluta röka, håll blodfetter och blodsocker i schack, motionera regelbundet, ät hälsosamt och drick alkohol måttligt. Behandla förmaksflimmer om du har det.

Kan stroke komma tillbaka?

Ja, risken för ny stroke är förhöjd efter en första. Därför är sekundärprevention med läkemedel och livsstilsförändringar mycket viktigt.

Vad är skillnaden mellan stroke och TIA?

Vid TIA försvinner symtomen inom minuter till timmar och ger ingen bestående skada. TIA är dock en allvarlig varning och kräver omedelbar utredning för att förebygga stroke.

Hur snabbt måste behandlingen påbörjas?

Vid ischemisk stroke kan propplösande behandling ges inom 4,5 timmar. Trombektomi kan i vissa fall göras upp till 24 timmar. Ju tidigare behandling, desto bättre resultat.