Körtelfeber – symtom, orsaker och hur du blir frisk

Körtelfeber är en virussjukdom som främst drabbar ungdomar och unga vuxna. Den ger extrem trötthet, svår halsont och svullna lymfkörtlar. Sjukdomen läker av sig själv men återhämtningen kan ta flera veckor till månader.

Vad är körtelfeber?

Körtelfeber, medicinskt kallat infektiös mononukleos, är en virusinfektion som orsakas av Epstein-Barr-virus (EBV). Viruset tillhör herpesvirusfamiljen och förblir vilande i kroppen efter infektionen.

Sjukdomen kallas ibland "kissing disease" eftersom den ofta sprids genom saliv, till exempel vid kyssande. De flesta smittas någon gång i livet och omkring 90 till 95 procent av vuxna har antikroppar mot viruset.

Barn som smittas får ofta lindriga symtom eller inga symtom alls. Tonåringar och unga vuxna drabbas hårdare, med mer uttalade symtom och längre sjukdomsförlopp.

Efter genomgången infektion blir viruset vilande i kroppen och de flesta utvecklar livslång immunitet mot att få körtelfeber igen.

Vad orsakar körtelfeber?

Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-virus som sprids mellan människor.

Smittvägar

Saliv är den främsta smittvägen, därav namnet "kissing disease". Delning av glas, bestick eller tandborstar kan överföra virus. Dropp- och kontaktsmitta vid hosta eller nysningar. I sällsynta fall kan blodsmitta förekomma.

Inkubationstid

Inkubationstiden är lång, vanligtvis 4 till 6 veckor från smitta till symtom. Hos barn kan den vara kortare.

Smittsamhet

Viruset utsöndras i saliv under akut sjukdom och kan fortsätta utsöndras periodvis i månader eller år. Smittsamheten är dock störst under akut sjukdom.

Vilka drabbas

Tonåringar och unga vuxna mellan 15 och 25 år får oftast symtom. Barn smittas ofta tidigt i livet utan att märka det. De som inte smittats som barn har högre risk att få uttalade symtom om de smittas som tonåringar eller vuxna.

Vilka symtom ger körtelfeber?

Symtomen kan variera i svårighetsgrad och kommer ofta gradvis.

Huvudsymtom

Extrem trötthet som kan vara förlamande och bestå i veckor. Svår halsont med svullna, ibland belagda, halsmandlar. Svullna lymfkörtlar, särskilt på halsen och i nacken men även i armhålor och ljumskar. Feber som kan vara hög och pågå i en till två veckor.

Andra vanliga symtom

Huvudvärk och muskelvärk. Minskad aptit och illamående. Nattsvettningar. Lätt utslag kan förekomma. Svullnad kring ögonen.

Förstorade organ

Mjälten kan bli förstorad hos upp till hälften av de drabbade, vilket kan ge obehag i övre vänstra delen av buken. Levern kan bli förstorad och ge lindrig gulfärgning av hud och ögonvitor samt förhöjda leverprover.

Komplikationer

Mjältbristning är en ovanlig men allvarlig komplikation. Risken är störst de första veckorna och anledningen till att undvika kontaktsport. Kraftig svullnad i halsen kan i sällsynta fall påverka andningen. Neurologiska komplikationer är sällsynta.

Hur diagnostiseras körtelfeber?

Diagnosen baseras på symtom och blodprover.

Klinisk bedömning

Typiska symtom med halsont, svullna lymfkörtlar, trötthet och feber hos ungdom eller ung vuxen ger stark misstanke.

Blodprover

Monospot eller Paul-Bunnell-test påvisar heterofila antikroppar och ger snabbt svar. Specifika antikroppar mot EBV kan mätas och visar om infektionen är aktuell eller genomgången. Blodstatus visar ofta förhöjda vita blodkroppar med typiskt utseende (aktiverade lymfocyter). Leverprover kan vara förhöjda.

Andra undersökningar

Ultraljud av buken kan bedöma mjältens och leverns storlek vid behov.

Hur behandlas körtelfeber?

Det finns ingen specifik behandling mot EBV. Behandlingen är symtomlindrande.

Egenvård

Vila är viktigt men behöver inte vara strikt sängläge. Drick mycket vätska. Ät det du orkar, gärna mjuk föda om halsen är svår. Undvik alkohol under sjukdomstiden för att inte belasta levern.

Symtomlindring

Smärtstillande och febernedsättande som paracetamol lindrar halsont och sänker feber. Ibuprofen kan användas men med försiktighet vid leverpåverkan. Halstabletter och varma drycker kan lindra halsont.

Viktiga restriktioner

Undvik kontaktsport och tunga lyft i minst 4 till 6 veckor på grund av risk för mjältbristning. Undvik alkohol tills levervärdena normaliserats.

Kortison

Vid kraftig svullnad i halsen som påverkar andningen kan kortison användas under kort tid.

När ska du söka vård?

Kontakta vården vid misstanke om körtelfeber för att bekräfta diagnosen, vid svåra symtom som gör det svårt att äta eller dricka, om du tidigare haft körtelfeber och nu får liknande symtom, eller vid långvarig trötthet som inte förbättras.

Sök akut vård vid andningsbesvär på grund av svullen hals, plötslig svår smärta i vänster sida av buken som kan tyda på mjältproblem, eller kraftig försämring av allmäntillståndet.

Vanliga frågor om körtelfeber

Hur länge är man sjuk i körtelfeber?

Den akuta fasen varar vanligtvis 2 till 4 veckor. Tröttheten kan dock bestå i flera månader. De flesta är helt återställda inom 3 till 6 månader.

Kan man få körtelfeber flera gånger?

Nej, efter genomgången infektion utvecklas livslång immunitet. Viruset kan reaktiveras men ger då vanligtvis inte symtom.

Är körtelfeber farligt?

För de allra flesta är körtelfeber ofarligt men obehagligt. Komplikationer är ovanliga. Mjältbristning är sällsynt men allvarligt.

Måste jag stanna hemma från skola eller arbete?

Du kan återgå när du känner dig tillräckligt pigg, men undvik att överanstränga dig. Lyssna på kroppen och vila vid behov.

Varför kallas det körtelfeber?

Namnet kommer av att lymfkörtlarna (tidigare kallade körtlar) svullnar påtagligt och att feber är ett framträdande symtom.