Leukocytos – orsaker, symtom och vad höga vita blodkroppar betyder

Publicerad: 2025-12-17

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Leukocytos innebär att antalet vita blodkroppar i blodet är förhöjt. Det är oftast en naturlig reaktion på infektion, inflammation eller stress. Ibland kan det signalera underliggande sjukdom som kräver vidare utredning.

Sammanfattning

Leukocytos definieras som ett förhöjt antal vita blodkroppar i blodet, över det normala referensintervallet. Det är oftast ett fynd som upptäcks vid rutinblodprov. Vanliga orsaker inkluderar infektioner, inflammatoriska tillstånd, stress och vissa läkemedel. I sig självt ger leukocytos sällan symtom utan eventuella besvär beror på den underliggande orsaken. Utredning omfattar att identifiera orsaken, vilket avgör om och vilken behandling som behövs.

Vad är leukocytos?

Leukocytos är ett medicinskt tillstånd som innebär ett förhöjt antal vita blodkroppar (leukocyter) i blodet. Vita blodkroppar är en central del av immunförsvaret och hjälper kroppen att bekämpa infektioner och andra hot.

Det normala antalet vita blodkroppar hos vuxna ligger mellan 3,5 och 8,8 x 10⁹/L (kan variera något mellan laboratorier). Vid leukocytos överskrids dessa värden.

Leukocytos är inte en sjukdom i sig utan ett laboratoriesvar som indikerar att något pågår i kroppen. Det kan vara en helt normal reaktion på infektion eller stress, men kan ibland vara tecken på en allvarligare underliggande sjukdom.

Det finns olika typer av vita blodkroppar och beroende på vilken typ som är förhöjd kan man få ledtrådar om orsaken. Neutrofili (höga neutrofiler) ses ofta vid bakterieinfektioner medan lymfocytos (höga lymfocyter) är vanligare vid virusinfektioner.

Vad orsakar leukocytos?

Det finns många orsaker till leukocytos, från helt ofarliga till mer allvarliga tillstånd.

Infektioner

Infektioner är den vanligaste orsaken till leukocytos. När kroppen bekämpar bakterier, virus eller andra smittämnen ökar produktionen av vita blodkroppar. Bakteriella infektioner ger ofta neutrofili medan virusinfektioner kan ge lymfocytos.

Inflammation

Kroniska inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom och vaskulit kan ge ihållande leukocytos.

Stress

Fysisk eller emotionell stress kan ge tillfällig leukocytos. Intensiv träning, akut trauma, operation och stark ångest kan alla höja vita blodkroppar.

Läkemedel

Flera läkemedel kan orsaka leukocytos. Kortikosteroider är en vanlig orsak. Adrenalin och vissa andra läkemedel kan också påverka nivåerna.

Allergiska reaktioner

Allergier kan ge förhöjda eosinofiler, en typ av vita blodkroppar.

Rökning

Kronisk rökning kan ge måttlig leukocytos.

Benmärgssjukdomar

I mer sällsynta fall kan leukocytos bero på sjukdomar i benmärgen där vita blodkroppar produceras. Leukemi och andra myeloproliferativa sjukdomar kan ge kraftigt förhöjda värden.

Vilka symtom ger leukocytos?

Leukocytos i sig ger vanligtvis inga symtom. Eventuella symtom beror på den underliggande orsaken.

Symtom vid infektion

Feber och frossa. Trötthet och sjukdomskänsla. Lokala symtom beroende på infektionens plats.

Symtom vid inflammation

Led- eller muskelvärk. Trötthet. Allmän sjukdomskänsla.

Symtom som kan tyda på allvarligare orsak

Oavsiktlig viktnedgång utan känd anledning. Nattsvettningar. Lätt att få blåmärken eller blödningar. Upprepade infektioner. Förstorade lymfkörtlar.

Hur diagnostiseras leukocytos?

Leukocytos upptäcks genom blodprov och kräver sedan utredning av orsaken.

Grundläggande blodprov

Ett komplett blodstatus (Hb, LPK, TPK) visar totala antalet vita blodkroppar.

Differentialräkning

En differentialräkning av vita blodkroppar visar fördelningen av de olika celltyperna. Detta ger värdefull information om den troliga orsaken.

Kompletterande prover

CRP och SR mäter inflammation. Blodkemi med lever- och njurfunktion. Specifika infektionsprover vid misstanke.

Vidare utredning

Om orsaken är oklar eller om allvarlig sjukdom misstänks kan benmärgsprov, bilddiagnostik eller remiss till hematolog bli aktuellt.

Hur behandlas leukocytos?

Behandlingen riktas mot den underliggande orsaken.

Vid infektion

Bakteriella infektioner behandlas med antibiotika. Virusinfektioner läker oftast av sig själva. När infektionen läker normaliseras vita blodkroppar.

Vid inflammation

Antiinflammatoriska läkemedel eller immunmodulerande behandling beroende på grundsjukdomen.

Vid läkemedelsorsakad leukocytos

Dosanpassning eller byte av läkemedel efter samråd med läkare.

Vid stressrelaterad leukocytos

Stresshantering, vila och livsstilsförändringar. Värdena normaliseras när stressorn försvinner.

Vid misstanke om benmärgssjukdom

Utredning och behandling hos hematolog.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har fått provsvar som visar leukocytos och är osäker på vad det betyder, vid samtidiga symtom som oförklarlig trötthet, viktnedgång eller feber, eller om du har upprepade prover med förhöjda vita blodkroppar.

Sök akut vård vid tecken på allvarlig infektion med hög feber och allmänpåverkan eller vid snabb försämring av allmäntillståndet.

Vanliga frågor om leukocytos

Är leukocytos farligt?

I de flesta fall är leukocytos en ofarlig reaktion på infektion eller stress. Det beror på den underliggande orsaken. Utredning avgör om behandling behövs.

Hur snabbt normaliseras vita blodkroppar?

Det beror på orsaken. Vid akut infektion normaliseras värdena vanligtvis inom dagar till veckor efter att infektionen läkt.

Kan stress verkligen ge höga vita blodkroppar?

Ja, akut fysisk eller emotionell stress kan ge tillfällig leukocytos som normaliseras när stressen upphör.

Måste jag oroa mig för cancer?

De flesta fall av leukocytos beror på ofarliga orsaker. Benmärgssjukdomar är ovanliga men läkaren utreder vidare om det finns misstanke.

Kan jag påverka mina vita blodkroppar själv?

Rökstopp, stresshantering och en hälsosam livsstil kan påverka nivåerna positivt. Grundsjukdomar kräver dock medicinsk behandling.

Fler artiklar inom Inflammation & Infektion

Borrelia – symtom, orsaker och effektiv behandling

Borrelia är en bakteriesjukdom som sprids genom fästingbett. Det vanligaste tecknet är en ringformad hudrodnad som växer utåt. Tidig behandling med antibiotika är effektiv och förhindrar att infektionen sprids till leder och nervsystem.

Läs mer

Crohns sjukdom – symtom, orsaker och behandling

Har du återkommande buksmärtor, diarré och ofrivillig viktnedgång? Det kan vara tecken på Crohns sjukdom – en kronisk tarminflammation som går i skov. Läs om hur sjukdomen diagnostiseras och vilka behandlingar som kan ge dig kontroll över symtomen.

Läs mer

Förkylning – symtom, orsaker och hur du blir frisk snabbare

Förkylning är en ofarlig virusinfektion i övre luftvägarna som ger snuva, hosta och halsont. De flesta blir friska inom en till två veckor utan behandling. Genom att vila och lindra symtomen kan du påskynda återhämtningen.

Läs mer

Halsfluss – symtom, orsaker och effektiv behandling

Halsfluss, eller tonsillit, är en inflammation i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier. Tillståndet ger svår halsont, svullna mandlar och ofta feber. Bakteriell halsfluss orsakad av streptokocker behandlas med antibiotika medan viral halsfluss läker av sig själv.

Läs mer

Herpes – symtom, orsaker och hur infektionen behandlas

Herpes är en virussjukdom som orsakar smärtsamma blåsor på huden eller slemhinnor. Det finns två huvudtyper: munherpes och genital herpes. Viruset stannar kvar i kroppen och kan ge återkommande utbrott. Antivirala läkemedel kan lindra symtomen och minska utbrottens frekvens.

Läs mer

Influensa – symtom, orsaker och hur du blir frisk snabbare

Influensa är en smittsam virussjukdom som ger plötslig hög feber, kraftig muskelvärk och utmattning. Till skillnad från förkylning kan influensa vara allvarlig, särskilt för riskgrupper. Årlig vaccination är det bästa skyddet.

Läs mer