Lunginflammation – symtom, orsaker och effektiv behandling

Lunginflammation, eller pneumoni, är en infektion i lungvävnaden som orsakar inflammation och vätskeansamling i lungblåsorna. Tillståndet ger hosta, feber och andningsbesvär. Med rätt behandling blir de flesta friska, men lunginflammation kan vara allvarlig för riskgrupper.

Vad är lunginflammation?

Lunginflammation, medicinskt kallat pneumoni, är en infektion som orsakar inflammation i lungvävnaden. Infektionen drabbar framför allt lungblåsorna (alveolerna) där gasutbytet sker.

Vid lunginflammation fylls lungblåsorna med vätska och var, vilket försämrar syresättningen av blodet. Detta orsakar andningsbesvär och andra typiska symtom.

Lunginflammation är en vanlig sjukdom som drabbar människor i alla åldrar. I Sverige vårdas årligen omkring 30 000 till 40 000 personer på sjukhus för lunginflammation. Risken för allvarlig sjukdom ökar med åldern och vid underliggande hälsoproblem.

Med modern behandling blir de allra flesta friska, men lunginflammation är fortfarande en av de ledande dödsorsakerna globalt, särskilt bland äldre och små barn.

Vad orsakar lunginflammation?

Lunginflammation kan ha flera olika orsaker.

Bakterier

Bakteriell lunginflammation är vanligast hos vuxna. Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) är den dominerande orsaken. Haemophilus influenzae och Mycoplasma pneumoniae är andra vanliga bakterier. Legionella kan orsaka allvarlig lunginflammation.

Virus

Virusorsakad lunginflammation är vanligast hos barn och kan orsakas av influensavirus, RS-virus, coronavirus och adenovirus. Viral lunginflammation kan öka risken för sekundär bakteriell infektion.

Svamp

Svampinfektioner orsakar lunginflammation främst hos personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.

Riskfaktorer

Hög ålder, särskilt över 65 år. Kroniska lungsjukdomar som KOL och astma. Hjärtsjukdom, diabetes och njursjukdom. Nedsatt immunförsvar. Rökning. Nyligen genomgången virusinfektion. Sväljsvårigheter med risk för aspiration.

Sjukhusförvärvad lunginflammation

Lunginflammation som uppstår under sjukhusvistelse orsakas ofta av mer resistenta bakterier och kan vara svårare att behandla.

Vilka symtom ger lunginflammation?

Symtomen kan variera beroende på orsak, ålder och allmäntillstånd.

Typiska symtom

Hosta som ofta producerar slem, ibland med gulgrön eller brunaktig missfärgning. Hög feber, ofta med frossa och svettningar. Andningsbesvär med snabb och ansträngd andning. Bröstsmärta som förvärras vid djupandning eller hosta. Trötthet och allmän sjukdomskänsla.

Symtom hos äldre

Äldre personer kan ha mer atypiska symtom. Förvirring eller desorientering kan vara det mest framträdande tecknet. Febern kan vara mindre uttalad eller saknas helt. Aptitlöshet och allmän försämring är vanligt.

Symtom hos barn

Snabb andning är ofta det tydligaste tecknet. Nedfallen aptit och irritabilitet. Indragningar vid andning. Hosta och feber.

Varningssymtom

Blåaktig missfärgning av läppar eller naglar tyder på syrebrist. Förvirring eller kraftig sömnighet. Svårt att andas även i vila. Hosta med blod.

Hur diagnostiseras lunginflammation?

Diagnosen baseras på symtom, undersökning och kompletterande tester.

Klinisk undersökning

Läkaren lyssnar på lungorna med stetoskop och kan höra karakteristiska ljud som rasslingar eller dämpade andningsljud.

Lungröntgen

Röntgen bekräftar diagnosen och visar utbredningen av infektionen. Det kan också avslöja komplikationer som vätska i lungsäcken.

Blodprover

CRP visar inflammationsnivån. Blodstatus bedömer allmäntillståndet. Blododling kan identifiera bakterier vid svårare fall.

Andra undersökningar

Sputumodling kan identifiera den orsakande bakterien. Syremättnad mäts med pulsoximeter. Vid allvarlig sjukdom kan blodgasanalys visa syresättningen.

Hur behandlas lunginflammation?

Behandlingen beror på orsak och svårighetsgrad.

Bakteriell lunginflammation

Antibiotika är grundbehandlingen. Val av preparat beror på misstänkt bakterie och sjukdomens svårighetsgrad. Penicillin är ofta förstahandsvalet vid samhällsförvärvad pneumoni. Behandlingstiden är vanligtvis 5 till 7 dagar. Det är viktigt att fullfölja hela kuren även om symtomen förbättras.

Viral lunginflammation

De flesta virala lunginflammationer läker utan specifik behandling. Behandlingen fokuserar på att lindra symtom. Vid influensapneumoni kan antivirala läkemedel övervägas om de ges tidigt.

Symtomlindrande behandling

Febernedsättande och smärtstillande vid behov. Vila och rikligt med vätska. Syrgasbehandling vid låg syremättnad.

Sjukhusvård

Krävs vid allvarlig sjukdom, svåra andningsbesvär, låg syremättnad, eller om patienten inte kan äta eller dricka. På sjukhus ges intravenös antibiotika och tätare övervakning.

Förebyggande

Pneumokockvaccin rekommenderas till riskgrupper. Influensavaccin minskar risken för virusorsakad och sekundär bakteriell lunginflammation. Rökstopp förbättrar lungornas försvar.

När ska du söka vård?

Kontakta vården vid hosta med feber som inte går över, andningsbesvär eller bröstsmärta vid andning, om du tillhör en riskgrupp och misstänker lunginflammation, eller vid försämring trots pågående behandling.

Sök akut vård vid svåra andningsbesvär, blåfärgning av läppar eller naglar, förvirring eller kraftig påverkan på allmäntillståndet, eller om du hostar blod.

Vanliga frågor om lunginflammation

Är lunginflammation smittsamt?

De bakterier och virus som orsakar lunginflammation kan smitta, men det betyder inte att den som smittas utvecklar just lunginflammation.

Hur lång tid tar det att bli frisk?

Med behandling förbättras de flesta inom en vecka, men tröttheten kan kvarstå i flera veckor. Fullständig återhämtning kan ta en till två månader.

Kan lunginflammation komma tillbaka?

Ja, man kan få lunginflammation flera gånger, särskilt om man har underliggande riskfaktorer.

Behöver jag alltid antibiotika?

Antibiotika behövs vid bakteriell lunginflammation. Viral lunginflammation kräver vanligtvis inte antibiotika om det inte tillkommer bakteriell infektion.

Kan jag träna när jag haft lunginflammation?

Återgå till fysisk aktivitet gradvis och först när febern gått ner och du känner dig på bättringsvägen. Lyssna på kroppen och öka aktiviteten stegvis.