Mykoplasma – symtom, orsaker och behandling av infektionen
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Mykoplasma är en bakterie som ofta orsakar luftvägsinfektioner, framför allt den milda formen av lunginflammation som kallas "walking pneumonia". Infektionen ger långvarig hosta och kan spridas i skolor och familjer. Behandling med antibiotika förkortar sjukdomsförloppet.
Sammanfattning
Mykoplasma pneumoniae är en bakterie som orsakar luftvägsinfektioner, från mild luftrörskatarr till lunginflammation. Infektionen är vanligast hos barn och unga vuxna och sprids via droppsmitta. Typiska symtom inkluderar ihållande torr hosta, lätt feber, huvudvärk och trötthet. Sjukdomen kallas ofta "walking pneumonia" eftersom man kan vara relativt opåverkad trots lunginflammation. Diagnosen ställs med blodprov eller PCR-test. Behandling med makrolidantibiotika förkortar sjukdomsförloppet.
Vad är mykoplasma?
Mykoplasma pneumoniae är en mycket liten bakterie som saknar cellvägg, vilket gör den unik bland bakterier. Denna egenskap gör också att vanliga antibiotika som penicillin inte fungerar eftersom de angriper just cellväggen.
Mycoplasma pneumoniae orsakar främst infektioner i luftvägarna, från lindrig luftrörskatarr till lunginflammation. Lunginflammation orsakad av mykoplasma kallas ofta atypisk pneumoni eller "walking pneumonia" eftersom den ofta ger mildare symtom än klassisk bakteriell lunginflammation.
Infektionen förekommer över hela världen och kan ge upphov till mindre utbrott, särskilt i miljöer där människor vistas nära varandra som skolor, internat och militärförläggningar.
Det finns även andra mykoplasmaarter som Mycoplasma genitalium, som orsakar urogenitala infektioner och sprids sexuellt.
Vad orsakar mykoplasmainfektion?
Mycoplasma pneumoniae sprids mellan människor genom droppsmitta.
Smittvägar
Droppsmitta är den främsta smittvägen och sker när en smittad person hostar eller nyser. Smitta kräver relativt nära kontakt eftersom bakterien inte överlever länge utanför kroppen. Familjer, skolklasser och andra sammanhang med nära kontakt är typiska smittmiljöer.
Inkubationstid
Inkubationstiden är lång, vanligtvis 1 till 3 veckor från smitta till symtom. Den långa inkubationstiden bidrar till att smittan kan spridas i grupper innan man förstår att det pågår ett utbrott.
Vem drabbas
Barn i skolåldern och unga vuxna drabbas oftast. Infektionen kan dock förekomma i alla åldrar. Äldre barn och vuxna får ofta mer uttalade symtom än småbarn.
Smittsamhet
En person med mykoplasmainfektion kan vara smittsam under flera veckor, även efter att symtomen börjat avta.
Vilka symtom ger mykoplasmainfektion?
Symtomen kommer gradvis och är ofta mildare än vid annan lunginflammation.
Typiska luftvägssymtom
Ihållande torr hosta som kan vara irriterande och störa sömnen. Hostan är det mest framträdande symtomet och kan pågå i flera veckor. Halsont och heshet i början av sjukdomen. Snuva kan förekomma.
Allmänsymtom
Lätt till måttlig feber, sällan hög feber. Huvudvärk är vanligt. Trötthet och allmän sjukdomskänsla. Muskelvärk kan förekomma.
Symtom vid lunginflammation
Trots att röntgen kan visa förändringar i lungorna mår många relativt bra. Detta är typiskt för mykoplasmapneumoni och anledningen till namnet "walking pneumonia". Andningen kan bli något ansträngd vid fysisk aktivitet.
Ovanliga komplikationer
Hudutslag kan förekomma. Öroninflammation, särskilt hos barn. I sällsynta fall kan neurologiska symtom, hjärtpåverkan eller ledbesvär uppstå.
Hur diagnostiseras mykoplasmainfektion?
Diagnosen kan vara svår att ställa enbart på symtom eftersom de liknar andra luftvägsinfektioner.
Klinisk bedömning
Långvarig hosta hos en i övrigt relativt opåverkad patient väcker misstanke om mykoplasma. Epidemiologisk information om utbrott i omgivningen kan stärka misstanken.
Blodprover
Serologi med antikroppsprov kan visa aktuell eller nyligen genomgången infektion. IgM-antikroppar tyder på akut infektion. Det tar dock några veckor innan antikroppar bildas.
PCR-test
PCR-test från svalg eller sputum kan påvisa mykoplasma-DNA och ger snabbare svar än serologi.
Lungröntgen
Vid misstanke om lunginflammation kan röntgen visa typiska förändringar. Fynden är ofta mer utbredda än vad symtomen antyder.
Hur behandlas mykoplasmainfektion?
Mykoplasma behandlas med specifika antibiotika.
Antibiotikaval
Makrolider som azitromycin eller erytromycin är förstahandsval. Doxycyklin är ett alternativ, särskilt hos vuxna. Behandlingen varar vanligtvis 5 till 7 dagar beroende på preparat. Penicillin fungerar inte mot mykoplasma.
Symtomlindrande behandling
Febernedsättande och smärtstillande vid behov. Vila och rikligt med vätska. Hostmedicin kan lindra besvärande hosta, särskilt nattetid.
Behandlingseffekt
Med rätt antibiotika förbättras symtomen ofta inom några dagar. Hostan kan dock kvarstå i flera veckor även efter behandling.
Utan behandling
Mykoplasmainfektion läker ofta av sig själv även utan antibiotika, men sjukdomsförloppet blir längre och risken för komplikationer kan öka.
När ska du söka vård?
Kontakta vården vid ihållande hosta som varar mer än två till tre veckor, vid andningsbesvär eller bröstsmärtor, om du misstänker lunginflammation, eller vid flera fall av likartad sjukdom i familjen eller klassen.
Sök akut vård vid svåra andningsbesvär, hög feber med kraftig allmänpåverkan, eller vid symtom som tyder på komplikationer.
Vanliga frågor om mykoplasma
Är mykoplasmainfektion farligt?
För de flesta är det en lindrig infektion som läker av sig själv eller med antibiotika. Komplikationer är ovanliga men kan förekomma.
Hur länge är man smittsam?
Smittsamheten kan kvarstå i flera veckor, även efter att symtomen börjat avta. Antibiotikabehandling minskar smittsamheten.
Varför hjälper inte vanlig penicillin?
Mykoplasma saknar cellvägg som penicillin normalt angriper. Därför krävs andra typer av antibiotika.
Kan man få mykoplasmainfektion flera gånger?
Ja, immuniteten efter genomgången infektion är inte livslång och man kan smittas igen.
Hur länge varar hostan?
Hostan är ofta det mest långvariga symtomet och kan pågå i tre till fyra veckor eller längre, även efter behandling.
Fler artiklar inom Inflammation & Infektion
Borrelia – symtom, orsaker och effektiv behandling
Borrelia är en bakteriesjukdom som sprids genom fästingbett. Det vanligaste tecknet är en ringformad hudrodnad som växer utåt. Tidig behandling med antibiotika är effektiv och förhindrar att infektionen sprids till leder och nervsystem.
Läs mer
Crohns sjukdom – symtom, orsaker och behandling
Har du återkommande buksmärtor, diarré och ofrivillig viktnedgång? Det kan vara tecken på Crohns sjukdom – en kronisk tarminflammation som går i skov. Läs om hur sjukdomen diagnostiseras och vilka behandlingar som kan ge dig kontroll över symtomen.
Läs mer
Förkylning – symtom, orsaker och hur du blir frisk snabbare
Förkylning är en ofarlig virusinfektion i övre luftvägarna som ger snuva, hosta och halsont. De flesta blir friska inom en till två veckor utan behandling. Genom att vila och lindra symtomen kan du påskynda återhämtningen.
Läs mer
Halsfluss – symtom, orsaker och effektiv behandling
Halsfluss, eller tonsillit, är en inflammation i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier. Tillståndet ger svår halsont, svullna mandlar och ofta feber. Bakteriell halsfluss orsakad av streptokocker behandlas med antibiotika medan viral halsfluss läker av sig själv.
Läs mer
Herpes – symtom, orsaker och hur infektionen behandlas
Herpes är en virussjukdom som orsakar smärtsamma blåsor på huden eller slemhinnor. Det finns två huvudtyper: munherpes och genital herpes. Viruset stannar kvar i kroppen och kan ge återkommande utbrott. Antivirala läkemedel kan lindra symtomen och minska utbrottens frekvens.
Läs mer
Influensa – symtom, orsaker och hur du blir frisk snabbare
Influensa är en smittsam virussjukdom som ger plötslig hög feber, kraftig muskelvärk och utmattning. Till skillnad från förkylning kan influensa vara allvarlig, särskilt för riskgrupper. Årlig vaccination är det bästa skyddet.
Läs mer