Scharlakansfeber hos vuxna – symtom, orsaker och behandling

Scharlakansfeber är en bakteriell infektion som oftast drabbar barn men kan även förekomma hos vuxna. Sjukdomen ger halsont, feber och ett karakteristiskt rött hudutslag. Behandling med antibiotika är effektiv och förebygger komplikationer.

Vad är scharlakansfeber?

Scharlakansfeber är en bakteriell infektion som orsakas av grupp A-streptokocker (Streptococcus pyogenes). Det som skiljer scharlakansfeber från vanlig streptokockhalsfluss är att bakterierna producerar ett toxin som orsakar det karakteristiska hudutslagen.

Historiskt var scharlakansfeber en fruktad barnsjukdom med hög dödlighet. I dag är sjukdomen vanligtvis lindrig och behandlas effektivt med antibiotika.

Scharlakansfeber drabbar främst barn i åldern 5 till 15 år, men vuxna kan också insjukna. Hos vuxna är symtomen ofta mildare eftersom immunförsvaret kan ha viss immunitet mot streptokocktoxinerna från tidigare infektioner.

Sjukdomen förekommer året runt men är vanligast under vinter och vår.

Vad orsakar scharlakansfeber?

Scharlakansfeber orsakas av grupp A-streptokocker som producerar specifika toxiner.

Bakterien och toxinet

Grupp A-streptokocker (GAS) orsakar primärt en halsinfektion. Vissa stammar producerar pyrogena exotoxiner som ger de typiska utslagen och andra systemiska symtom.

Smittvägar

Droppsmitta sker när en smittad person hostar, nyser eller pratar. Direktkontakt med infekterad persons saliv eller hudsekret kan överföra smitta. Indirekt smitta via kontaminerade föremål som handdukar, glas eller bestick är möjlig.

Inkubationstid

Inkubationstiden är kort, vanligtvis 2 till 4 dagar från smitta till symtom.

Smittsamhet

Smittsamheten är hög under den akuta fasen. Med antibiotikabehandling minskar smittsamheten kraftigt inom 24 timmar.

Riskfaktorer

Nära kontakt med smittade personer ökar risken. Tidigare streptokockinfektion ger inte nödvändigtvis skydd mot scharlakansfeber eftersom olika toxiner kan vara inblandade.

Vilka symtom ger scharlakansfeber hos vuxna?

Symtomen hos vuxna kan vara mildare än hos barn men följer samma mönster.

Tidiga symtom

Plötslig halsont som kan vara mycket intensiv. Hög feber, ofta över 38,5 grader. Huvudvärk och allmän sjukdomskänsla. Svullna och ömma lymfkörtlar på halsen.

Det typiska utslaget

Det karakteristiska utslaget börjar vanligtvis 1 till 2 dagar efter feberstart. Små röda prickar som känns som sandpapper vid beröring. Utslagen börjar ofta på halsen och bröstet och sprider sig till resten av kroppen. Huden i armveck och ljumskar kan bli intensivt röd. Ansiktet är rött men området runt munnen förblir blekt.

Smultrontunga

Tungan är först belagd vit med röda punkter och utvecklas sedan till en intensivt röd, knottrig yta som liknar ett smultron.

Symtom hos vuxna jämfört med barn

Vuxna har ofta mildare symtom. Febern kan vara lägre och utslaget mindre uttalat. Halsont är dock vanligtvis lika besvärligt.

Senare symtom

Fjällning av huden, särskilt på fingertoppar, handflator och fotsulor, kan förekomma 1 till 3 veckor efter insjuknandet.

Hur diagnostiseras scharlakansfeber?

Diagnosen baseras på det typiska utseendet och kan bekräftas med test.

Klinisk undersökning

Det karakteristiska utslaget tillsammans med halsont och feber ger stark misstanke. Läkaren undersöker halsen, tungan och huden.

Snabbtest för streptokocker

Ett snabbtest (Strep A) från halsen kan påvisa grupp A-streptokocker inom minuter.

Halsodling

Om snabbtestet är negativt men misstanken kvarstår kan en odling ge säkrare svar efter ett par dagar.

Hur behandlas scharlakansfeber?

Antibiotikabehandling är standard vid scharlakansfeber.

Antibiotika

Penicillin V är förstahandsval och ges vanligtvis i 10 dagar. Vid penicillinallergi används andra antibiotika som erytromycin eller klindamycin. Det är viktigt att fullfölja hela kuren även om symtomen snabbt förbättras.

Symtomlindring

Smärtstillande och febernedsättande som paracetamol eller ibuprofen lindrar halsont och sänker feber. Vila och rikligt med vätska rekommenderas. Mjuk föda kan vara lättare att svälja.

Förebyggande av komplikationer

Antibiotikabehandling förebygger allvarliga komplikationer som reumatisk feber och akut njurinflammation (post-streptokock glomerulonefrit).

Isolering

Stanna hemma minst 24 timmar efter påbörjad antibiotikabehandling för att minska smittspridning.

När ska du söka vård?

Kontakta vården vid svår halsont med feber och utslag, om du misstänker scharlakansfeber efter kontakt med smittad person, eller vid symtom som inte förbättras trots behandling.

Sök akut vård vid svårigheter att svälja eller andas, kraftig försämring av allmäntillståndet, eller vid tecken på komplikationer som svullnad i ansiktet eller mörk urin.

Vanliga frågor om scharlakansfeber

Kan man få scharlakansfeber flera gånger?

Ja, det är möjligt att insjukna fler än en gång eftersom det finns olika typer av streptokocktoxiner och immunitet mot en typ skyddar inte mot andra.

Är scharlakansfeber farligt för vuxna?

Med antibiotikabehandling är scharlakansfeber vanligtvis ofarlig. Obehandlad kan den leda till komplikationer men dessa är ovanliga.

Hur länge är man smittsam?

Utan behandling kan smittsamheten pågå i veckor. Med antibiotika minskar den kraftigt inom 24 timmar.

Ska jag stanna hemma från jobbet?

Ja, stanna hemma minst 24 timmar efter påbörjad antibiotikabehandling och tills febern gått ner.

Behöver familjemedlemmar behandlas?

Närkontakter behöver vanligtvis inte förebyggande behandling men bör vara uppmärksamma på symtom och söka vård vid behov.