Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen

Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.

Vad är kronisk njursjukdom?

Kronisk njursjukdom, ofta förkortat CKD efter engelskans chronic kidney disease, är ett tillstånd där njurfunktionen är varaktigt nedsatt. Per definition ska nedsättningen ha funnits i minst tre månader för att kallas kronisk.

Njurarna är livsviktiga organ som filtrerar blodet och avlägsnar avfallsprodukter via urinen. De reglerar också vätskebalansen, blodtrycket och produktionen av hormoner som styr blodbildning och benhälsa. När njurfunktionen sviktar påverkas alla dessa funktioner.

Stadieindelning

Kronisk njursjukdom delas in i fem stadier baserat på GFR (glomerulär filtrationshastighet), ett mått på njurarnas filtreringsförmåga:

Stadium 1: Normal eller ökad GFR (över 90) men med tecken på njurskada Stadium 2: Lätt nedsatt GFR (60–89) Stadium 3: Måttligt nedsatt GFR (30–59) Stadium 4: Kraftigt nedsatt GFR (15–29) Stadium 5: Njursvikt, GFR under 15, dialys eller transplantation kan behövas

Hur vanligt är kronisk njursjukdom?

Kronisk njursjukdom är vanligare än många tror. Globalt uppskattas cirka 10 procent av befolkningen vara drabbade. I Sverige har hundratusentals personer någon grad av kronisk njursjukdom, men många är omedvetna om det eftersom tidiga stadier sällan ger symtom.

Vilka symtom ger kronisk njursjukdom?

I tidiga stadier ger kronisk njursjukdom oftast inga märkbara symtom. Sjukdomen upptäcks därför ofta av en slump vid provtagning av andra skäl. När njurfunktionen försämras ytterligare kan symtom utvecklas:

Allmänna symtom

• Trötthet och nedsatt ork

• Koncentrationssvårigheter

• Aptitlöshet och illamående

• Oavsiktlig viktminskning

Vätskebalansrelaterade symtom

• Svullnad i ben, fötter och runt ögonen

• Andfåddhet vid ansträngning eller i vila

• Skummande urin som tecken på protein i urinen

• Förändrad urinmängd, ofta ökad natturinering

Övriga symtom

• Klåda över hela kroppen

• Torr och blek hud

• Muskelkramper, särskilt i benen

• Högt blodtryck som är svårt att kontrollera

Vad orsakar kronisk njursjukdom?

De vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom är:

Diabetes

Diabetes är den främsta orsaken till kronisk njursjukdom i västvärlden. Högt blodsocker skadar de små blodkärlen i njurarna över tid, vilket försämrar deras filtreringsförmåga. God blodsockerkontroll minskar risken betydligt.

Högt blodtryck

Långvarigt högt blodtryck belastar njurarnas blodkärl och orsakar gradvis skada. Samtidigt kan njursjukdom i sig orsaka högt blodtryck, vilket skapar en ond cirkel.

Glomerulonefrit

Inflammation i njurarnas filterenheter (glomeruli) kan vara immunologiskt betingad eller uppstå efter infektioner. Tillståndet kan leda till ärrbildning och försämrad filtreringsförmåga.

Polycystisk njursjukdom

Denna ärftliga sjukdom orsakar cystbildning i njurarna som gradvis förstör normal njurvävnad.

Övriga orsaker

• Långvarig obstruktion i urinvägarna, till exempel av förstorad prostata eller njursten

• Återkommande njurbäckeninflammationer

• Långvarig användning av vissa läkemedel, särskilt NSAID-preparat

• Medfödda njuravvikelser

Hur diagnostiseras kronisk njursjukdom?

Diagnosen kronisk njursjukdom ställs genom en kombination av blodprover, urinprover och ibland bilddiagnostik.

Blodprover

Kreatinin är en restprodukt från musklernas ämnesomsättning som normalt filtreras ut av njurarna. Förhöjt kreatinin tyder på nedsatt njurfunktion.

eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet) beräknas utifrån kreatinin och ger ett mått på njurarnas filtreringsförmåga. Cystatin C kan ge ett kompletterande och ibland mer exakt mått.

Elektrolyter som kalium, natrium och fosfat kan vara rubbade vid njursjukdom.

Blodstatus visar om anemi föreligger, vilket är vanligt vid kronisk njursjukdom.

Urinprover

Albuminuri innebär att protein läcker ut i urinen, vilket är ett tidigt tecken på njurskada. Albumin-kreatinin-kvoten är ett känsligt mått.

Urinsticka kan visa blod eller protein i urinen.

Bilddiagnostik

Ultraljud av njurarna visar storlek, form och eventuella strukturella avvikelser som cystor eller stopp i urinvägarna.

Njurbiopsi

I vissa fall behövs vävnadsprov från njuren för att fastställa orsaken till njurskadan.

Hur behandlas kronisk njursjukdom?

Behandlingen syftar till att bromsa sjukdomsutvecklingen, behandla underliggande orsaker och hantera komplikationer.

Blodtrycksbehandling

God blodtryckskontroll är avgörande för att skydda njurarna. Målblodtrycket är oftast under 130/80 mmHg.

ACE-hämmare och ARB är förstahandsval eftersom de skyddar njurarna extra utöver blodtryckssänkningen. De minskar även proteinläckaget i urinen.

Blodsockerkontroll

Vid diabetes är god blodsockerkontroll central för att bromsa njurskadan. Moderna diabetesläkemedel som SGLT2-hämmare har visat sig ha extra njurskyddande effekt.

Livsstilsförändringar

• Minska saltintaget för att underlätta blodtryckskontrollen

• Rökstopp är viktigt då rökning försämrar njurfunktionen

• Regelbunden fysisk aktivitet

• Undvik övervikt

Kostråd

Vid avancerad njursjukdom kan kostanpassningar behövas:

• Begränsat proteinintag kan övervägas i vissa fall

• Minskat intag av kalium och fosfat vid förhöjda nivåer

• Vätskerestriktion vid svår njursvikt

Behandling av komplikationer

Anemibehandling med järntillskott och erytropoietinstimulerande medel kan behövas.

Benhälsa skyddas genom att balansera kalcium, fosfat och D-vitamin.

Dialys och transplantation

Vid njursvikt i slutstadiet behövs njurersättande behandling:

• Hemodialys utförs oftast på sjukhus tre gånger i veckan

• Peritonealdialys kan göras hemma dagligen

• Njurtransplantation är ofta det bästa alternativet för lämpliga patienter

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har symtom som kan tyda på njursjukdom, särskilt om du har riskfaktorer som diabetes eller högt blodtryck. Regelbunden kontroll av njurfunktionen rekommenderas för personer i riskgrupper.

Sök vård akut vid kraftig svullnad, andnöd, uttalad trötthet, förvirring eller om du plötsligt slutar kissa. Dessa symtom kan tyda på allvarligt nedsatt njurfunktion som kräver snabb behandling.

Vanliga frågor om kronisk njursjukdom

Kan man leva ett normalt liv med kronisk njursjukdom?

Ja, många lever väl med kronisk njursjukdom, särskilt om den upptäcks tidigt och behandlas. God kontroll av blodtryck och eventuell diabetes kan bromsa förloppet betydligt.

Kan njurfunktionen förbättras?

Kronisk njursjukdom är per definition bestående, men med rätt behandling kan försämringen bromsas eller i vissa fall stabiliseras. Akut försämring av njurfunktionen kan däremot ibland återhämta sig helt.

Hur ofta bör njurfunktionen kontrolleras?

Det beror på stadium och riskfaktorer. Vid etablerad kronisk njursjukdom rekommenderas kontroller några gånger per år. Personer med diabetes eller högt blodtryck bör kontrollera njurfunktionen årligen.

Vilka läkemedel ska undvikas?

NSAID-preparat som ibuprofen och naproxen bör undvikas eller användas med försiktighet. Vissa antibiotika och kontrastmedel kan också vara njurskadande. Rådgör alltid med läkare innan du tar nya läkemedel.

Är kronisk njursjukdom ärftlig?

Vissa former som polycystisk njursjukdom är ärftliga. Risken för kronisk njursjukdom i allmänhet ökar också om nära släktingar drabbats, delvis på grund av delade riskfaktorer som diabetes och högt blodtryck.