Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck

Vad är nefroskleros?

Nefroskleros är ett tillstånd där njurarnas små blodkärl, de så kallade arteriolerna, gradvis skadas. Kärlväggarna förtjockas och blir stela, vilket minskar blodflödet till njurvävnaden. Den minskade syretillförseln leder till att njurceller dör och ersätts av ärrvävnad, så kallad skleros.

Resultatet är en gradvis och irreversibel försämring av njurarnas filtreringsförmåga. Processen tar vanligen många år och märks ofta inte förrän betydande skada redan uppstått.

Typer av nefroskleros

Det finns två huvudformer av nefroskleros:

Benign nefroskleros är den vanligaste formen och utvecklas långsamt över många år hos personer med måttligt förhöjt blodtryck. Trots beteckningen "benign" kan den över tid leda till allvarlig njurskada.

Malign nefroskleros är en allvarligare form som uppstår vid kraftigt förhöjt och snabbt stigande blodtryck. Den kan orsaka akut njursvikt och kräver omedelbar behandling.

Hur vanligt är nefroskleros?

Nefroskleros är en av de ledande orsakerna till kronisk njursjukdom globalt. Tillståndet är särskilt vanligt hos personer över 60 år och hos dem med långvarig hypertoni. Risken ökar också i befolkningsgrupper med högre förekomst av högt blodtryck.

Vilka symtom ger nefroskleros?

Nefroskleros utvecklas oftast tyst och ger sällan symtom i tidiga stadier. Sjukdomen upptäcks ofta vid rutinprovtagning som visar förhöjt kreatinin eller protein i urinen, där olika njurprov kan ge en tidig bild av njurfunktionen.

Tidiga tecken

• Högt blodtryck som är svårt att kontrollera

• Lätt protein i urinen utan andra symtom

• Lätt förhöjt kreatinin vid blodprov

Symtom vid avancerad sjukdom

När njurfunktionen försämrats betydligt kan symtom uppstå:

• Trötthet och nedsatt ork

• Svullnad i ben, fötter och runt ögonen

• Andfåddhet vid ansträngning

• Illamående och aptitlöshet

• Klåda

• Blekhet på grund av anemi

• Huvudvärk vid högt blodtryck

Vid malign nefroskleros

Den allvarligare formen kan ge snabbt insättande symtom:

• Kraftig huvudvärk

• Synstörningar

• Illamående och kräkningar

• Förvirring

• Snabb försämring av njurfunktionen

Vad orsakar nefroskleros?

Högt blodtryck

Långvarigt förhöjt blodtryck är den dominerande orsaken till nefroskleros. När blodtrycket är förhöjt utsätts njurarnas kärl för konstant överbelastning. Kärlväggarna skadas och reagerar med förtjockning och ärrbildning.

Ju högre blodtryck och ju längre tid det är obehandlat, desto större är risken för njurskada. Redan måttligt förhöjt blodtryck under många år kan leda till betydande skada.

Åderförkalkning

Ateroskleros, eller åderförkalkning, drabbar blodkärl i hela kroppen inklusive njurarna. Fettavlagringar i kärlväggarna bidrar till förtjockning och nedsatt blodflöde, och mer om åderförkalkning – symtom, orsaker och förebyggande är viktigt för att förstå den bakomliggande kärlsjukdomen.

Riskfaktorer

Flera faktorer ökar risken för att utveckla nefroskleros:

• Ålder – risken ökar markant efter 60 års ålder

• Diabetes – skadar blodkärlen och förvärrar hypertonieffekten, vilket ofta följs upp med markörer som kreatinin som mått på njurfunktion

• Rökning – skadar kärlväggarna och ökar blodtrycket.

• Höga blodfetter – bidrar till åderförkalkning

• Övervikt – ökar risken för högt blodtryck och diabetes, och DEXA-undersökning av kroppssammansättning kan vara ett stöd vid viktnedgång.

• Ärftlighet – högt blodtryck och njursjukdom kan finnas i familjen

Hur diagnostiseras nefroskleros?

Diagnosen nefroskleros baseras på klinisk bild, laboratorieprover och ibland bilddiagnostik.

Blodtrycksmätning

Förhöjt blodtryck är ofta det första fyndet. Upprepade mätningar eller 24-timmars blodtrycksmätning ger en tillförlitlig bild.

Blodprover

Kreatinin och eGFR visar njurarnas filtreringsförmåga. Förhöjt kreatinin och sänkt eGFR tyder på nedsatt njurfunktion.

Cystatin C kan ge ett kompletterande mått på njurfunktionen, och blodprov för Cystatin C och andra njurmarkörer ger en fördjupad bedömning av njurarnas hälsa.

Elektrolyter som kalium och natrium kontrolleras för att upptäcka rubbningar, där eGFR (cystatin C) och andra njurrelaterade tester kan ingå i en bredare utredning.

Blodstatus visar om anemi föreligger.

Blodfetter kontrolleras som del i kardiovaskulär riskbedömning, och en genomgång av kolesterol, blodtryck och hjärt–kärlrisk kan vara värdefull för att bedöma den samlade risken.

Urinprover

Albumin eller protein i urinen är ett tecken på njurskada och kan finnas även tidigt i förloppet, och det är viktigt att förstå hur njurprover tolkas när sådana avvikelser upptäcks.

Urinsticka kan visa protein och ibland blod.

Bilddiagnostik

Ultraljud av njurarna kan visa förändringar typiska för nefroskleros, som ingår i utredningen av olika njursjukdomar och njurhälsa:

• Minskad njurstorlek

• Oregelbunden kontur

• Ökad ekorik vävnad som tecken på ärrbildning

Njurbiopsi

Vävnadsprov från njuren behövs sällan för diagnos men kan vara aktuellt om orsaken till njurskadan är oklar eller om andra behandlingsbara tillstånd misstänks.

Hur behandlas nefroskleros?

Det finns ingen behandling som kan läka redan uppkommen skada, men förloppet kan bromsas genom att aggressivt behandla riskfaktorer och därmed minska risken för att utveckla avancerad njursvikt med allvarliga symtom.

Blodtrycksbehandling

Blodtryckskontroll är den viktigaste behandlingen. Målet är vanligen ett blodtryck under 130/80 mmHg, men det individualiseras baserat på ålder och andra faktorer.

ACE-hämmare och ARB-preparat är förstahandsval eftersom de har extra njurskyddande effekt utöver blodtryckssänkningen, vilket är centralt vid behandling av högt blodtryck och dess följdsjukdomar.

Kalciumantagonister och diuretika används ofta som tillägg.

Ofta behövs flera läkemedel i kombination för att nå målblodtrycket.

Livsstilsförändringar

• Minskat saltintag underlättar blodtryckskontrollen, eftersom högt saltintag och blodtryck hänger nära samman

• Rökstopp är avgörande för att skydda kärlen, och kroppen kan återhämta sig betydligt efter rökstopp enligt dokumenterade tidslinjer

• Regelbunden fysisk aktivitet sänker blodtrycket, och tillräcklig fysisk aktivitet för att hålla sig frisk har även många andra positiva hälsoeffekter

• Viktminskning vid övervikt

• Begränsat alkoholintag

Behandling av andra riskfaktorer

Blodfettssänkande läkemedel (statiner) rekommenderas ofta för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, som en del i att skydda hjärtat och förebygga hjärt–kärlsjukdom.

God diabeteskontroll är avgörande om diabetes föreligger, liksom regelbunden uppföljning av eGFR (medel) för att bedöma njurfunktionen.

Behandling av komplikationer

• Anemibehandling vid behov

• Kostanpassning vid avancerad njursvikt

• Dialys eller njurtransplantation vid terminal njursvikt

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har högt blodtryck som är svårt att kontrollera, särskilt om du också har diabetes eller andra riskfaktorer. Regelbunden kontroll av njurfunktionen rekommenderas för alla med hypertoni.

Sök vård akut vid symtom som kraftig huvudvärk kombinerat med synstörningar, illamående eller förvirring. Detta kan vara tecken på malign hypertoni som kräver omedelbar behandling.

Symtom som uttalad trötthet, svullnad eller andningsbesvär bör också utredas eftersom de kan tyda på försämrad njurfunktion.