Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck

Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.

Vad är nefroskleros?

Nefroskleros är ett tillstånd där njurarnas små blodkärl, de så kallade arteriolerna, gradvis skadas. Kärlväggarna förtjockas och blir stela, vilket minskar blodflödet till njurvävnaden. Den minskade syretillförseln leder till att njurceller dör och ersätts av ärrvävnad, så kallad skleros.

Resultatet är en gradvis och irreversibel försämring av njurarnas filtreringsförmåga. Processen tar vanligen många år och märks ofta inte förrän betydande skada redan uppstått.

Typer av nefroskleros

Det finns två huvudformer av nefroskleros:

Benign nefroskleros är den vanligaste formen och utvecklas långsamt över många år hos personer med måttligt förhöjt blodtryck. Trots beteckningen "benign" kan den över tid leda till allvarlig njurskada.

Malign nefroskleros är en allvarligare form som uppstår vid kraftigt förhöjt och snabbt stigande blodtryck. Den kan orsaka akut njursvikt och kräver omedelbar behandling.

Hur vanligt är nefroskleros?

Nefroskleros är en av de ledande orsakerna till kronisk njursjukdom globalt. Tillståndet är särskilt vanligt hos personer över 60 år och hos dem med långvarig hypertoni. Risken ökar också i befolkningsgrupper med högre förekomst av högt blodtryck.

Vilka symtom ger nefroskleros?

Nefroskleros utvecklas oftast tyst och ger sällan symtom i tidiga stadier. Sjukdomen upptäcks ofta vid rutinprovtagning som visar förhöjt kreatinin eller protein i urinen.

Tidiga tecken

• Högt blodtryck som är svårt att kontrollera

• Lätt protein i urinen utan andra symtom

• Lätt förhöjt kreatinin vid blodprov

Symtom vid avancerad sjukdom

När njurfunktionen försämrats betydligt kan symtom uppstå:

• Trötthet och nedsatt ork

• Svullnad i ben, fötter och runt ögonen

• Andfåddhet vid ansträngning

• Illamående och aptitlöshet

• Klåda

• Blekhet på grund av anemi

• Huvudvärk vid högt blodtryck

Vid malign nefroskleros

Den allvarligare formen kan ge snabbt insättande symtom:

• Kraftig huvudvärk

• Synstörningar

• Illamående och kräkningar

• Förvirring

• Snabb försämring av njurfunktionen

Vad orsakar nefroskleros?

Högt blodtryck

Långvarigt förhöjt blodtryck är den dominerande orsaken till nefroskleros. När blodtrycket är förhöjt utsätts njurarnas kärl för konstant överbelastning. Kärlväggarna skadas och reagerar med förtjockning och ärrbildning.

Ju högre blodtryck och ju längre tid det är obehandlat, desto större är risken för njurskada. Redan måttligt förhöjt blodtryck under många år kan leda till betydande skada.

Åderförkalkning

Ateroskleros, eller åderförkalkning, drabbar blodkärl i hela kroppen inklusive njurarna. Fettavlagringar i kärlväggarna bidrar till förtjockning och nedsatt blodflöde.

Riskfaktorer

Flera faktorer ökar risken för att utveckla nefroskleros:

• Ålder – risken ökar markant efter 60 års ålder

• Diabetes – skadar blodkärlen och förvärrar hypertonieffekten

• Rökning – skadar kärlväggarna och ökar blodtrycket

• Höga blodfetter – bidrar till åderförkalkning

• Övervikt – ökar risken för högt blodtryck och diabetes

• Ärftlighet – högt blodtryck och njursjukdom kan finnas i familjen

Hur diagnostiseras nefroskleros?

Diagnosen nefroskleros baseras på klinisk bild, laboratorieprover och ibland bilddiagnostik.

Blodtrycksmätning

Förhöjt blodtryck är ofta det första fyndet. Upprepade mätningar eller 24-timmars blodtrycksmätning ger en tillförlitlig bild.

Blodprover

Kreatinin och eGFR visar njurarnas filtreringsförmåga. Förhöjt kreatinin och sänkt eGFR tyder på nedsatt njurfunktion.

Cystatin C kan ge ett kompletterande mått på njurfunktionen.

Elektrolyter som kalium och natrium kontrolleras för att upptäcka rubbningar.

Blodstatus visar om anemi föreligger.

Blodfetter kontrolleras som del i kardiovaskulär riskbedömning.

Urinprover

Albumin eller protein i urinen är ett tecken på njurskada och kan finnas även tidigt i förloppet.

Urinsticka kan visa protein och ibland blod.

Bilddiagnostik

Ultraljud av njurarna kan visa förändringar typiska för nefroskleros:

• Minskad njurstorlek

• Oregelbunden kontur

• Ökad ekorik vävnad som tecken på ärrbildning

Njurbiopsi

Vävnadsprov från njuren behövs sällan för diagnos men kan vara aktuellt om orsaken till njurskadan är oklar eller om andra behandlingsbara tillstånd misstänks.

Hur behandlas nefroskleros?

Det finns ingen behandling som kan läka redan uppkommen skada, men förloppet kan bromsas genom att aggressivt behandla riskfaktorer.

Blodtrycksbehandling

Blodtryckskontroll är den viktigaste behandlingen. Målet är vanligen ett blodtryck under 130/80 mmHg, men det individualiseras baserat på ålder och andra faktorer.

ACE-hämmare och ARB-preparat är förstahandsval eftersom de har extra njurskyddande effekt utöver blodtryckssänkningen.

Kalciumantagonister och diuretika används ofta som tillägg.

Ofta behövs flera läkemedel i kombination för att nå målblodtrycket.

Livsstilsförändringar

• Minskat saltintag underlättar blodtryckskontrollen

• Rökstopp är avgörande för att skydda kärlen

• Regelbunden fysisk aktivitet sänker blodtrycket

• Viktminskning vid övervikt

• Begränsat alkoholintag

Behandling av andra riskfaktorer

Blodfettssänkande läkemedel (statiner) rekommenderas ofta för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

God diabeteskontroll är avgörande om diabetes föreligger.

Behandling av komplikationer

• Anemibehandling vid behov

• Kostanpassning vid avancerad njursvikt

• Dialys eller njurtransplantation vid terminal njursvikt

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har högt blodtryck som är svårt att kontrollera, särskilt om du också har diabetes eller andra riskfaktorer. Regelbunden kontroll av njurfunktionen rekommenderas för alla med hypertoni.

Sök vård akut vid symtom som kraftig huvudvärk kombinerat med synstörningar, illamående eller förvirring. Detta kan vara tecken på malign hypertoni som kräver omedelbar behandling.

Symtom som uttalad trötthet, svullnad eller andningsbesvär bör också utredas eftersom de kan tyda på försämrad njurfunktion.

Vanliga frågor om nefroskleros

Kan njurskadan läka?

Nej, redan uppkommen ärrbildning i njurarna är permanent. Däremot kan behandling bromsa ytterligare försämring och stabilisera njurfunktionen.

Hur snabbt försämras njurfunktionen?

Med god blodtryckskontroll kan försämringen ske mycket långsamt eller till och med stabiliseras. Utan behandling kan förloppet vara snabbare, särskilt vid kraftigt förhöjt blodtryck.

Leder nefroskleros alltid till dialys?

Nej, många med nefroskleros behöver aldrig dialys. Med tidig upptäckt och god behandling kan njurfunktionen bevaras tillräckligt för ett normalt liv.

Kan jag fortsätta med vanlig kost?

I tidiga stadier behövs oftast inga särskilda kostrestriktioner utöver minskat saltintag. Vid avancerad njursvikt kan begränsning av kalium, fosfat och protein bli aktuellt.

Hur ofta bör jag kontrollera njurfunktionen?

Det beror på svårighetsgraden. Vid etablerad nefroskleros rekommenderas vanligen kontroller några gånger per år. Din läkare ger individuella råd baserat på din situation.