Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen

Vad är kronisk njursjukdom?

Kronisk njursjukdom, ofta förkortat CKD efter engelskans chronic kidney disease, är ett tillstånd där njurfunktionen är varaktigt nedsatt. Per definition ska nedsättningen ha funnits i minst tre månader för att kallas kronisk.

Njurarna är livsviktiga organ som filtrerar blodet och avlägsnar avfallsprodukter via urinen. De reglerar också vätskebalansen, blodtrycket och produktionen av hormoner som styr blodbildning och benhälsa. När njurfunktionen sviktar påverkas alla dessa funktioner.

Stadieindelning

Kronisk njursjukdom delas in i fem stadier baserat på eGFR (glomerulär filtrationshastighet), ett mått på njurarnas filtreringsförmåga:

Stadium 1: Normal eller ökad GFR (över 90) men med tecken på njurskada Stadium 2: Lätt nedsatt GFR (60–89) Stadium 3: Måttligt nedsatt GFR (30–59) Stadium 4: Kraftigt nedsatt GFR (15–29) Stadium 5: Njursvikt, GFR under 15, dialys eller transplantation kan behövas

Hur vanligt är kronisk njursjukdom?

Kronisk njursjukdom är vanligare än många tror. Globalt uppskattas cirka 10 procent av befolkningen vara drabbade. I Sverige har hundratusentals personer någon grad av kronisk njursjukdom, men många är omedvetna om det eftersom tidiga stadier sällan ger symtom.

Vilka symtom ger kronisk njursjukdom?

I tidiga stadier ger kronisk njursjukdom oftast inga märkbara symtom. Sjukdomen upptäcks därför ofta av en slump vid provtagning av andra skäl. När njurfunktionen försämras ytterligare kan symtom utvecklas:

Allmänna symtom

• Trötthet och nedsatt ork

• Koncentrationssvårigheter

• Aptitlöshet och illamående

• Oavsiktlig viktminskning

Vätskebalansrelaterade symtom

• Svullnad i ben, fötter och runt ögonen

• Andfåddhet vid ansträngning eller i vila

• Skummande urin som tecken på protein i urinen

• Förändrad urinmängd, ofta ökad natturinering

Övriga symtom

• Klåda över hela kroppen

• Torr och blek hud

• Muskelkramper, särskilt i benen

• Högt blodtryck som är svårt att kontrollera

Vad orsakar kronisk njursjukdom?

De vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom är, och många av dessa njurbesvär kan utvecklas långsamt och och med få symtom:

Diabetes

Diabetes är den främsta orsaken till kronisk njursjukdom i västvärlden. Högt blodsocker skadar de små blodkärlen i njurarna över tid, vilket försämrar deras filtreringsförmåga. Regelbundna blodsockertester och diabetesprov hjälper till att upptäcka och följa sjukdomen, och god blodsockerkontroll minskar risken betydligt.

Högt blodtryck

Långvarigt högt blodtryck belastar njurarnas blodkärl och orsakar gradvis skada. Samtidigt kan njursjukdom i sig orsaka högt blodtryck, vilket skapar en ond cirkel, därför är kunskap om normalt, högt och lågt blodtryck viktig.

Glomerulonefrit

Inflammation i njurarnas filterenheter (glomeruli) kan vara immunologiskt betingad eller uppstå efter infektioner. Tillståndet kan leda till ärrbildning och försämrad filtreringsförmåga.

Polycystisk njursjukdom

Denna ärftliga sjukdom orsakar cystbildning i njurarna som gradvis förstör normal njurvävnad och påverkar njurarnas funktion och roll i kroppen.

Övriga orsaker

• Långvarig obstruktion i urinvägarna, till exempel av förstorad prostata eller njursten

• Återkommande njurbäckeninflammationer

• Långvarig användning av vissa läkemedel, särskilt NSAID-preparat

• Medfödda njuravvikelser

Hur diagnostiseras kronisk njursjukdom?

Diagnosen kronisk njursjukdom ställs genom en kombination av njurprov via blodprov, urinprover och ibland bilddiagnostik.

Blodprover

Kreatinin är en restprodukt från musklernas ämnesomsättning som normalt filtreras ut av njurarna. Förhöjda eller låga kreatininnivåer tyder ofta på nedsatt njurfunktion.

eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet) beräknas utifrån kreatinin och ger ett mått på njurarnas filtreringsförmåga. eGFR (medel), som kombinerar kreatinin och cystatin C, kan ge ett kompletterande och ibland mer exakt mått.

Elektrolyter som kalium, natrium och fosfat kan vara rubbade vid njursjukdom, och det är viktigt att förstå hur njurprover och elektrolyter tolkas.

Blodstatus visar om anemi föreligger, vilket är vanligt vid kronisk njursjukdom.

Urinprover

Albuminuri innebär att protein läcker ut i urinen, vilket är ett tidigt tecken på njurskada. Albuminets nivåer i blodet och urinen ger viktig information om njurhälsa, och albumin-kreatinin-kvoten är ett känsligt mått.

Urinsticka kan visa blod eller protein i urinen, och förändringar i urinfärg och utseende kan ibland vara en första signal om sjukdom.

Bilddiagnostik

Ultraljud av njurarna visar storlek, form och eventuella strukturella avvikelser som cystor eller stopp i urinvägarna och kompletteras ofta med eGFR baserat på cystatin C för att bedöma njurfunktionen.

Njurbiopsi

I vissa fall behövs vävnadsprov från njuren för att fastställa orsaken till njurskadan.

Hur behandlas kronisk njursjukdom?

Behandlingen syftar till att bromsa sjukdomsutvecklingen, behandla underliggande orsaker och hantera komplikationer.

Blodtrycksbehandling

God blodtryckskontroll är avgörande för att skydda njurarna. Målblodtrycket är oftast under 130/80 mmHg.

ACE-hämmare och ARB är förstahandsval eftersom de skyddar njurarna extra utöver blodtryckssänkningen. De minskar även proteinläckaget i urinen.

Blodsockerkontroll

Vid diabetes är god blodsockerkontroll central för att bromsa njurskadan. Moderna diabetesläkemedel som SGLT2-hämmare har visat sig ha extra njurskyddande effekt och görs ofta i kombination med uppföljning av eGFR-värden som visar njurfunktionen.

Livsstilsförändringar

• Minska saltintaget för att underlätta blodtryckskontrollen

• Rökstopp är viktigt då rökning försämrar njurfunktionen

• Regelbunden fysisk aktivitet

• Undvik övervikt och uppmärksamma övervikt och fetma som riskfaktorer

Kostråd

Vid avancerad njursjukdom kan kostanpassningar behövas:

• Begränsat proteinintag kan övervägas i vissa fall

• Minskat intag av kalium och fosfat vid förhöjda nivåer

• Vätskerestriktion vid svår njursvikt

Behandling av komplikationer

Anemibehandling med järntillskott och erytropoietinstimulerande medel kan behövas.

Benhälsa skyddas genom att balansera kalcium, fosfat och D-vitamin.

Dialys och transplantation

Vid njursvikt i slutstadiet behövs njurersättande behandling:

• Hemodialys utförs oftast på sjukhus tre gånger i veckan

• Peritonealdialys kan göras hemma dagligen

• Njurtransplantation är ofta det bästa alternativet för lämpliga patienter

Mörk eller förändrad urin kan ibland vara ett tecken på allvarlig njur- eller leversjukdom, och mörk urin och dess orsaker bör därför tas på allvar. Kraftig svullnad, särskilt i samband med stort proteinläckage i urinen, kan tala för nefrotiskt syndrom med uttalad proteinuri.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har symtom som kan tyda på njursjukdom, särskilt om du har riskfaktorer som diabetes eller högt blodtryck. Regelbunden kontroll av njurfunktionen rekommenderas för personer i riskgrupper.

Sök vård akut vid kraftig svullnad, andnöd, uttalad trötthet, förvirring eller om du plötsligt slutar kissa. Dessa symtom kan tyda på allvarligt nedsatt njurfunktion som kräver snabb behandling.