Graves sjukdom – autoimmun orsak till överaktiv sköldkörtel

Publicerad: 2025-12-18

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos och uppstår när immunsystemet felaktigt stimulerar sköldkörteln att producera för mycket hormoner. Sjukdomen ger symtom som hjärtklappning, viktminskning, nervositet och ibland ögonpåverkan. Med rätt behandling kan de flesta leva ett normalt liv.

Sammanfattning

Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar som stimulerar sköldkörteln till överproduktion av hormoner. Typiska symtom är viktnedgång trots god aptit, hjärtklappning, värmeintolerans och nervositet. Diagnosen ställs genom blodprover som visar lågt TSH, högt T4 och förekomst av TRAK-antikroppar. Behandlingen kan bestå av läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi.

Vad är Graves sjukdom?

Graves sjukdom är en autoimmun sköldkörtelsjukdom som leder till hypertyreos, det vill säga överproduktion av sköldkörtelhormoner. Sjukdomen är uppkallad efter den irländske läkaren Robert Graves som beskrev tillståndet på 1800-talet.

Vid Graves sjukdom producerar immunsystemet antikroppar som kallas TSH-receptorantikroppar (TRAK) eller tyreoideastimulerande immunoglobuliner (TSI). Dessa antikroppar binder till receptorer på sköldkörtelcellerna och imiterar effekten av det naturliga stimulerande hormonet TSH. Resultatet blir att sköldkörteln producerar och frisätter för mycket av hormonerna T3 och T4.

Hur vanligt är Graves sjukdom?

Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos och står för majoriteten av alla fall. Sjukdomen drabbar kvinnor betydligt oftare än män, med ett förhållande på ungefär 5-10 kvinnor per man. Den debuterar vanligen mellan 30 och 50 års ålder men kan uppstå i alla åldrar.

Vilka symtom ger Graves sjukdom?

Symtomen vid Graves sjukdom beror på den ökade mängden sköldkörtelhormoner som påverkar kroppens ämnesomsättning och många organ.

Allmänna symtom

  • Viktminskning trots normal eller ökad aptit är karakteristiskt

  • Värmeintolerans och ökad svettning

  • Hjärtklappning och snabb puls, ibland oregelbunden rytm

  • Nervositet, rastlöshet och ångest

  • Darrningar i händerna

  • Trötthet och muskelsvaghet trots rastlöshet

  • Sömnsvårigheter

Ögonsymtom

Ungefär hälften av alla med Graves sjukdom utvecklar ögonpåverkan, så kallad Graves oftalmopati eller tyreoidea-associerad oftalmopati:

  • Utstående ögon (exoftalmos)

  • Svullna och röda ögonlock

  • Torrhetskänsla och gruskänsla i ögonen

  • Ljuskänslighet

  • Dubbelseende i svårare fall

Övriga symtom

  • Lös avföring eller diarré

  • Oregelbunden eller utebliven menstruation

  • Håravfall

  • Förstorad sköldkörtel (struma)

Vad orsakar Graves sjukdom?

Den exakta orsaken till Graves sjukdom är inte helt klarlagd, men flera faktorer spelar in:

Autoimmun mekanism

Immunsystemet bildar felaktigt antikroppar mot TSH-receptorn på sköldkörtelcellerna. Varför detta sker hos vissa personer är inte helt känt.

Genetiska faktorer

Ärftlighet spelar en betydande roll. Risken är högre om nära släktingar har Graves sjukdom eller andra autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.

Utlösande faktorer

Flera faktorer kan trigga sjukdomen hos genetiskt predisponerade individer:

  • Stress och psykisk påfrestning

  • Infektioner

  • Graviditet och tiden efter förlossning

  • Rökning (ökar också risken för ögonpåverkan)

  • Högt jodintag

Kön och hormoner

Att kvinnor drabbas oftare tyder på att könshormoner påverkar risken.

Hur diagnostiseras Graves sjukdom?

Diagnosen ställs genom en kombination av sjukhistoria, klinisk undersökning och laboratorieprover.

Blodprover

TSH (tyreoideastimulerande hormon) är lågt eller omätbart eftersom sköldkörtelhormonerna hämmar hypofysens TSH-produktion via negativ feedback.

Fritt T4 och eventuellt fritt T3 är förhöjda, vilket bekräftar hypertyreos.

TRAK (TSH-receptorantikroppar) är det specifika testet för Graves sjukdom. Förhöjda nivåer bekräftar i princip diagnosen och skiljer Graves från andra orsaker till hypertyreos.

Anti-TPO (antikroppar mot tyreoperoxidas) kan också vara förhöjda men är inte specifika för Graves sjukdom.

Klinisk undersökning

Läkaren undersöker sköldkörteln för att bedöma storlek och konsistens. Vid Graves sjukdom är sköldkörteln ofta diffust förstorad och mjuk.

Ögonen undersöks för tecken på oftalmopati.

Övrig utredning

Skintigrafi kan användas om diagnosen är osäker och visar vid Graves sjukdom ett ökat och jämnt upptag i hela sköldkörteln.

Ultraljud av sköldkörteln kan visa typiska förändringar.

Hur behandlas Graves sjukdom?

Det finns tre huvudsakliga behandlingsalternativ, och valet beror på individuella faktorer som ålder, sjukdomens svårighetsgrad, graviditetsönskan och patientens preferenser.

Läkemedelsbehandling

Tyreostatika (thiamazol eller propyltiouracil) hämmar sköldkörtelns hormonproduktion. Behandlingen pågår vanligen i 12–18 månader. Ungefär hälften av patienterna uppnår bestående förbättring efter avslutad behandling, medan resten får återfall.

Betablockerare används ofta initialt för att snabbt lindra symtom som hjärtklappning och darrningar medan tyreostatika får effekt.

Radiojodbehandling

Radioaktivt jod ges som kapsel och tas upp av sköldkörteln där det successivt förstör den överaktiva vävnaden. Behandlingen är effektiv och säker men leder i de flesta fall till att sköldkörteln blir underaktiv, vilket kräver livslång behandling med sköldkörtelhormon.

Radiojodbehandling kan inte ges under graviditet eller amning.

Kirurgi

Tyreoidektomi innebär att hela eller delar av sköldkörteln avlägsnas. Detta alternativ väljs ibland vid stor struma, om läkemedelsbehandling inte tolereras eller vid graviditetsönskan. Även efter operation behövs ofta livslång hormonersättning.

Behandling av ögonsymtom

Lindriga ögonbesvär behandlas med tårersättningsmedel och genom att undvika rökning. Vid svårare oftalmopati kan kortison, strålbehandling eller kirurgi behövas. Tidig kontakt med ögonläkare är viktig.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever symtom som kan tyda på hypertyreos: hjärtklappning, viktnedgång utan förklaring, ökad svettning, nervositet eller darrningar. Ögonbesvär som svullnad, utstående ögon eller dubbelseende bör också utredas.

Sök vård akut vid kraftig hjärtklappning, bröstsmärta, andnöd eller vid snabbt försämrade ögonsymtom. Tyreotoxisk kris är ett sällsynt men allvarligt tillstånd som kräver omedelbar behandling.

Vanliga frågor om Graves sjukdom

Kan Graves sjukdom botas?

Sjukdomen kan gå i remission, särskilt med läkemedelsbehandling, men det finns risk för återfall. Radiojodbehandling och kirurgi är definitiva behandlingar men leder ofta till bestående underfunktion som kräver medicinering.

Kan jag bli gravid med Graves sjukdom?

Ja, men graviditet bör planeras när sköldkörtelfunktionen är stabil. Obehandlad hypertyreos kan påverka både mor och barn. Behandlingen anpassas under graviditeten.

Förvärras ögonbesvären av behandlingen?

Radiojodbehandling kan tillfälligt förvärra ögonsymtom, särskilt hos rökare. Ibland ges kortison i samband med behandlingen för att förebygga detta.

Hur lång tid tar det innan jag mår bättre?

Betablockerare ger snabb symtomlindring. Tyreostatika tar några veckor innan full effekt uppnås. De flesta märker tydlig förbättring inom 4–8 veckor.

Måste jag undvika vissa livsmedel?

Extremt högt jodintag bör undvikas, men normal kost inklusive fisk och mejeriprodukter är oftast oproblematiskt. Rökstopp är viktigt, särskilt vid ögonpåverkan.

Fler artiklar inom Sköldkörtel

Hashimotos sjukdom – autoimmun orsak till underaktiv sköldkörtel

Hashimotos sjukdom är den vanligaste orsaken till hypotyreos i västvärlden. Immunsystemet angriper sköldkörteln, vilket gradvis försämrar dess förmåga att producera hormoner. Symtomen utvecklas långsamt och inkluderar trötthet, viktuppgång och köldkänslighet. Med hormonersättning kan de flesta leva helt symtomfria.

Läs mer

Hyperparatyreoidism – överaktiva bisköldkörtlar som höjer kalciumet

Hyperparatyreoidism är ett tillstånd där bisköldkörtlarna producerar för mycket paratyreoideahormon, vilket leder till förhöjda kalciumnivåer i blodet. Symtomen kan vara diffusa som trötthet och koncentrationssvårigheter, eller mer specifika som njursten och benskörhet. Kirurgi är den effektivaste behandlingen.

Läs mer

Hypertyreos – när sköldkörteln producerar för mycket hormoner

Hypertyreos innebär att sköldkörteln är överaktiv och producerar för mycket hormoner, vilket leder till ökad ämnesomsättning. Typiska symtom är hjärtklappning, viktnedgång, svettningar och nervositet. Tillståndet kan ha flera orsaker och behandlas effektivt med läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi.

Läs mer

Hypotyreos – när sköldkörteln producerar för lite hormoner

Hypotyreos innebär att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner, vilket leder till sänkt ämnesomsättning. Symtomen utvecklas ofta gradvis och inkluderar trötthet, viktuppgång, köldkänslighet och mental tröghet. Med daglig hormonersättning kan de flesta leva helt symtomfria.

Läs mer

Sköldkörtelinflammation – inflammation som påverkar hormonnivåerna

Sköldkörtelinflammation, eller tyreoidit, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som orsakar inflammation i sköldkörteln. Inflammationen kan ge symtom på både över- och underfunktion i sköldkörteln, beroende på typ och fas. Vissa former läker av sig själva medan andra kräver behandling.

Läs mer

Struma – förstorad sköldkörtel med olika orsaker

Struma är det medicinska begreppet för en förstorad sköldkörtel. Förstoringen kan vara jämn över hela körteln eller bestå av en eller flera knölar. Struma kan finnas utan att påverka hormonnivåerna, men ibland är det kopplat till över- eller underfunktion. Besvären varierar från osynlig förstoring till sväljbesvär och synlig svullnad på halsen.

Läs mer