Sköldkörtel

Vad är sköldkörteln?

Sköldkörteln är en hormonproducerande körtel som sitter framtill på halsen, strax nedanför struphuvudet. Trots sin lilla storlek påverkar den nästan alla kroppens organ genom att producera hormoner som reglerar ämnesomsättningen.

Sköldkörteln producerar huvudsakligen hormonerna:

• Tyroxin (T4)

• Trijodtyronin (T3)

Hormonerna transporteras via blodet och hjälper kroppen att styra hur snabbt cellerna använder energi.

Vad gör sköldkörteln?

Sköldkörtelhormoner påverkar många av kroppens viktigaste funktioner.

De bidrar bland annat till att reglera:

• ämnesomsättningen

• energinivån

• kroppstemperaturen

• hjärtfrekvensen

• matsmältningen

• musklernas funktion

• hjärnans funktion

• fertilitet och menstruationscykeln

• barns tillväxt och utveckling

Eftersom hormonerna påverkar så många organ kan även små förändringar i sköldkörtelfunktionen ge symtom från flera olika delar av kroppen.

Hur regleras sköldkörteln?

Sköldkörteln styrs av ett samspel mellan hjärnan och hormonsystemet.

Processen fungerar förenklat så här:

1. Hypofysen i hjärnan producerar hormonet TSH.

2. TSH stimulerar sköldkörteln att bilda hormonerna T4 och T3.

3. När nivåerna av T4 och T3 blir tillräckligt höga minskar hypofysen sin produktion av TSH.

Denna återkoppling gör att kroppen normalt håller hormonnivåerna inom ett snävt intervall.

Läs mer om hur detta mäts på våra sidor om TSH, fritt T4 och fritt T3.

Vanliga sköldkörtelsjukdomar

Flera olika sjukdomar kan påverka sköldkörtelns funktion, inklusive olika former av sköldkörtelinflammation (tyreoidit). De skiljer sig åt både när det gäller orsaker, symtom och behandling.

Hypotyreos (underfunktion)

Vid hypotyreos producerar sköldkörteln för lite hormoner, vilket gör att kroppens ämnesomsättning går långsammare.

Vanliga symtom är bland annat trötthet, frusenhet, viktuppgång och torr hud.

Läs mer om hypotyreos →

Hypertyreos (överfunktion)

Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket hormoner, vilket gör att ämnesomsättningen ökar.

Vanliga symtom är hjärtklappning, viktnedgång, svettningar och oro.

Läs mer om hypertyreos →

Hashimotos sjukdom

Hashimotos sjukdom är den vanligaste orsaken till hypotyreos i Sverige. Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret gradvis angriper sköldkörteln.

Läs mer om Hashimotos sjukdom →

Graves sjukdom

Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos och innebär att immunförsvaret stimulerar sköldkörteln att producera för mycket hormon.

Läs mer om Graves sjukdom →

Vanliga symtom vid sköldkörtelrubbningar

Sköldkörtelhormoner påverkar nästan hela kroppen. Därför kan både underfunktion och överfunktion ge många olika symtom, som dessutom utvecklas gradvis och lätt kan förväxlas med andra tillstånd.

Vanliga symtom vid hypotyreos (underfunktion)

När sköldkörteln producerar för lite hormoner går kroppens ämnesomsättning långsammare. Vanliga symtom är:

• Trötthet och orkeslöshet

• Frusenhet

• Oförklarlig viktuppgång

• Torr hud

• Håravfall

• Förstoppning

• Låg puls

• Nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter

Läs mer om orsaker, symtom och behandling på vår sida om hypotyreos och hur de skiljer sig från hypertyreos (överaktiv sköldkörtel).

Vanliga symtom vid hypertyreos (överfunktion)

När sköldkörteln producerar för mycket hormoner ökar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är:

• Hjärtklappning

• Hög puls

• Viktnedgång trots normal aptit

• Svettningar

• Värmekänslighet

• Oro och rastlöshet

• Muskelsvaghet

• Sömnsvårigheter

Läs mer om orsaker, symtom och behandling på vår sida om hypertyreos.

Vem har ökad risk för sköldkörtelsjukdom?

Sköldkörtelsjukdom kan drabba vem som helst, men vissa grupper har högre risk, särskilt kvinnor med sköldkörtelsymtom.

Risken är högre om du:

• är kvinna, särskilt i klimakteriet då hormonbalansen förändras

• har nära släktingar med sköldkörtelsjukdom

• har en autoimmun sjukdom, till exempel Graves sjukdom med överaktiv sköldkörtel

• nyligen varit gravid

• är i klimakteriet

• blir äldre

Om flera riskfaktorer finns samtidigt kan det vara motiverat att diskutera provtagning med vården eller följa sina värden över tid.

Hur undersöks sköldkörteln?

Sköldkörteln undersöks framför allt med blodprover som visar hur hormonsystemet fungerar, och olika sköldkörteltester via blodprov kan ge en tydlig bild av hormonbalansen.

De vanligaste analyserna är, och det är viktigt att förstå hur du tolkar dina sköldkörtelprover steg för steg:

• TSH – används oftast som första analys.

• Fritt T4 – visar nivån av tyroxin.

• Fritt T3 – används främst vid misstanke om överfunktion.

• TPO-antikroppar – kan ge stöd för autoimmun hypotyreos.

• TRAK– används vid misstanke om Graves sjukdom.

Vilka prover som analyseras beror på symtom, tidigare sjukdomar och den medicinska frågeställningen.

Fördjupad information finns på respektive markörsida, och ett samlat sköldkörtelprov som visar hur sköldkörteln mår kan ge en bra översikt.

När kan det vara aktuellt att kontrollera sköldkörteln?

Blodprov kan vara aktuellt om du har symtom eller riskfaktorer som talar för en sköldkörtelrubbning.

Exempel är:

• långvarig trötthet

• oförklarlig viktuppgång eller viktnedgång

• hjärtklappning

• frusenhet eller värmekänslighet

• håravfall

• menstruationsrubbningar

• fertilitetsproblem

• autoimmun sjukdom eller hormonella tillstånd som PCOS där blodprover kan behövas

• nära släkting med sköldkörtelsjukdom

Blodprover används också för att följa upp personer som redan behandlas för en sköldkörtelsjukdom, och större paket som Sköldkörtelprov Stor kan vara aktuella vid behov.

Hur behandlas sköldkörtelsjukdomar?

Behandlingen beror på vilken sjukdom som ligger bakom.

Hypotyreos behandlas vanligtvis med sköldkörtelhormon i tablettform, medan hypertyreos kan behandlas med läkemedel, radiojod eller operation.

Behandlingen är individuell och följs upp med regelbundna blodprover.

Läs mer på våra sidor om hypotyreos och hypertyreos.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Werlabs erbjuder flera blodprov som kan ge information om sköldkörtelns funktion.

Beroende på vilket test du väljer kan analyser som TSH, fritt T4, fritt T3 och sköldkörtelantikroppar ingå. Resultaten ger en översikt över sköldkörtelns hormonproduktion och kan bidra till att upptäcka avvikelser eller följa redan kända förändringar över tid.

Blodprover kan inte ensamma ställa en diagnos, men de är en viktig del av den medicinska bedömningen tillsammans med symtom och sjukdomshistoria.