Hypertyreos – när sköldkörteln producerar för mycket hormoner

Hypertyreos innebär att sköldkörteln är överaktiv och producerar för mycket hormoner, vilket leder till ökad ämnesomsättning. Typiska symtom är hjärtklappning, viktnedgång, svettningar och nervositet. Tillståndet kan ha flera orsaker och behandlas effektivt med läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi.

Vad är hypertyreos?

Hypertyreos är ett tillstånd där sköldkörteln producerar och frisätter för mycket sköldkörtelhormon, vilket leder till en överdriven ämnesomsättning. Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som påverkar nästan alla kroppens vävnader och organ.

När nivåerna av dessa hormoner är för höga accelereras kroppens processer. Hjärtat slår snabbare, ämnesomsättningen ökar och nervsystemet blir överaktivt.

Skillnaden mellan hypertyreos och tyreotoxikos

Tyreotoxikos är den medicinska termen för tillståndet med för höga halter sköldkörtelhormon i blodet, oavsett orsak. Hypertyreos används specifikt när orsaken är att sköldkörteln själv överproducerar hormoner. Tyreotoxikos kan också uppstå vid sköldkörtelinflammation där lagrade hormoner läcker ut, utan att det finns någon överproduktion.

Hur vanligt är hypertyreos?

Hypertyreos drabbar ungefär 1–2 procent av kvinnor och är betydligt ovanligare hos män. Tillståndet kan uppstå i alla åldrar men är vanligast mellan 20 och 50 år. Graves sjukdom är den dominerande orsaken och står för majoriteten av alla fall.

Vilka symtom ger hypertyreos?

Symtomen utvecklas ofta gradvis och kan variera i intensitet. Kroppen befinner sig i ett tillstånd av konstant hyperaktivitet.

Hjärta och cirkulation

• Hjärtklappning och snabb puls

• Oregelbunden hjärtrytm (förmaksflimmer)

• Ökad blodtrycksamplitud

Ämnesomsättning

• Viktnedgång trots normal eller ökad aptit

• Värmeintolerans och ökad svettning

• Ökad törst och urinering

• Lös avföring eller diarré

Nervsystem och psyke

• Nervositet och rastlöshet

• Ångest och irritabilitet

• Darrningar i händerna

• Sömnsvårigheter

• Koncentrationssvårigheter

Muskulatur

• Muskelsvaghet, särskilt i lår och överarmar

• Trötthet trots rastlösheten

Hud, hår och ögon

• Varm och fuktig hud

• Tunnare hår och håravfall

• Ögonbesvär vid Graves sjukdom (utstående ögon, svullnad, dubbelseende)

Övriga symtom

• Förstorad sköldkörtel (struma)

• Oregelbunden eller utebliven menstruation

Vad orsakar hypertyreos?

Graves sjukdom

Den vanligaste orsaken är Graves sjukdom, en autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar som stimulerar sköldkörteln till överproduktion. Sjukdomen är ärftlig och vanligare hos kvinnor.

Toxisk knölstruma

En eller flera knölar i sköldkörteln kan bli autonoma och producera hormoner utan normal reglering. Detta kallas toxiskt adenom (en knöl) eller toxisk multinodulär struma (flera knölar) och är vanligare hos äldre.

Tyreoidit

Inflammation i sköldkörteln kan orsaka att lagrade hormoner läcker ut i blodet och ger tillfällig tyreotoxikos. Detta kan ske efter:

• Virusinfektioner (subakut tyreoidit)

• Förlossning (postpartum tyreoidit)

• Vissa läkemedel

Andra orsaker

• Överdosering av sköldkörtelhormon

• Jodöverskott, till exempel från kontrastmedel

• Hypofystumör som producerar TSH (sällsynt)

Hur diagnostiseras hypertyreos?

Diagnosen ställs genom blodprover och ibland kompletterande undersökningar för att fastställa orsaken.

Blodprover

TSH är det viktigaste screeningprovet. Vid hypertyreos är TSH lågt eller omätbart eftersom de höga hormonnivåerna hämmar hypofysens TSH-produktion.

Fritt T4 och fritt T3 är förhöjda och bekräftar diagnosen.

TRAK (TSH-receptorantikroppar) är förhöjda vid Graves sjukdom och bekräftar denna diagnos.

Anti-TPO kan vara förhöjda vid autoimmuna orsaker.

Skintigrafi

Sköldkörtelskintigrafi med radioaktivt teknetium eller jod visar hur upptaget av isotopen fördelar sig i körteln:

• Vid Graves sjukdom ses ökat upptag i hela körteln

• Vid toxiskt adenom ses ökat upptag i knölen och minskat i övrig vävnad

• Vid tyreoidit ses minskat eller inget upptag

Ultraljud

Ultraljud kan visa sköldkörtelns storlek, struktur och eventuella knölar.

Hur behandlas hypertyreos?

Behandlingen syftar till att normalisera sköldkörtelfunktionen och anpassas efter orsak, ålder och individuella faktorer.

Tyreostatika

Läkemedel som thiamazol eller propyltiouracil hämmar sköldkörtelns hormonproduktion. Behandlingen används ofta som förstahandsalternativ vid Graves sjukdom och ges vanligen i 12–18 månader. Ungefär hälften av patienterna med Graves sjukdom uppnår bestående remission.

Betablockerare

Betablockerare som propranolol ger snabb symtomlindring genom att blockera hormonernas effekt på hjärta och nervsystem. De används ofta i väntan på att tyreostatika ska få effekt.

Radioaktivt jod

Radioaktivt jod tas upp av sköldkörteln och förstör gradvis den överaktiva vävnaden. Behandlingen är effektiv och väljs ofta vid återfall efter medicinering eller vid toxisk knölstruma. Nackdelen är att de flesta blir hypotyreotiska och behöver livslång hormonersättning.

Kirurgi

Tyreoidektomi, borttagande av hela eller delar av sköldkörteln, väljs ibland vid:

• Stor struma med mekaniska besvär

• Misstanke om cancer

• Graviditetsönskan när radioaktivt jod inte är aktuellt

• Ögonpåverkan vid Graves sjukdom

Behandling vid tyreoidit

Tyreoidit med tillfällig tyreotoxikos kräver oftast ingen specifik behandling. Betablockerare ges vid behov för symtomlindring. Tillståndet läker oftast ut spontant, ibland med en övergående hypotyreosfas.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever symtom som kan tyda på hypertyreos: hjärtklappning, viktnedgång utan förklaring, ökad svettning, darrningar eller nervositet.

Sök vård akut vid:

• Kraftig hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm

• Feber kombinerat med snabb puls och förvirring (kan vara tyreotoxisk kris)

• Snabbt försämrade ögonsymtom

Vanliga frågor om hypertyreos

Kan hypertyreos botas?

Graves sjukdom kan gå i remission efter medicinering, men det finns risk för återfall. Radioaktivt jod och kirurgi är definitiva behandlingar som effektivt eliminerar överproduktionen, ofta till priset av livslång hormonersättning.

Är hypertyreos farligt?

Obehandlad hypertyreos kan leda till allvarliga komplikationer som förmaksflimmer, hjärtsvikt och benskörhet. Med behandling är prognosen god och de flesta lever normalt.

Kan jag bli gravid med hypertyreos?

Hypertyreos bör vara välkontrollerad före och under graviditet. Obehandlad sjukdom kan påverka både mor och barn. Behandlingen anpassas under graviditeten i samråd med specialist.

Hur lång tid tar det att må bättre?

Betablockerare ger snabb symtomlindring. Tyreostatika tar några veckor innan full effekt uppnås. De flesta märker tydlig förbättring inom 4–8 veckor efter behandlingsstart.

Kan kosten påverka hypertyreos?

Extremt högt jodintag bör undvikas, men normal kost är vanligen oproblematiskt. Rökstopp rekommenderas, särskilt vid ögonpåverkan vid Graves sjukdom.