Struma – förstorad sköldkörtel med olika orsaker

Struma är det medicinska begreppet för en förstorad sköldkörtel. Förstoringen kan vara jämn över hela körteln eller bestå av en eller flera knölar. Struma kan finnas utan att påverka hormonnivåerna, men ibland är det kopplat till över- eller underfunktion. Besvären varierar från osynlig förstoring till sväljbesvär och synlig svullnad på halsen.

Vad är struma?

Struma är en förstoring av sköldkörteln, oavsett orsak. Sköldkörteln sitter på halsens framsida, strax nedanför struphuvudet, och producerar hormoner som styr ämnesomsättningen.

Struma är ett symtom snarare än en sjukdom i sig och kan förekomma vid många olika tillstånd. Förstoringen kan vara så liten att den bara upptäcks vid undersökning eller så stor att den syns tydligt och ger tryckbesvär.

Typer av struma

Diffus struma innebär att hela sköldkörteln är jämnt förstorad.

Nodulär struma innebär att det finns en eller flera knölar i körteln. Multinodulär struma betyder att det finns flera knölar.

Toxisk struma betyder att struman producerar för mycket sköldkörtelhormon och ger hypertyreos.

Icke-toxisk struma innebär att hormonnivåerna är normala trots förstoringen.

Hur vanligt är struma?

Struma är vanligt förekommande, särskilt med stigande ålder. I områden med tillräckligt jodintag är autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och knölstruma de vanligaste orsakerna. Kvinnor drabbas oftare än män.

Vilka symtom ger struma?

Symtomen beror på strumarnas storlek, tillväxthastighet och eventuell påverkan på hormonnivåerna.

Lokala tryckbesvär

Vid större struma kan mekaniska symtom uppstå:

• Känsla av tryck eller klump i halsen

• Svårigheter att svälja, särskilt stora matbitar eller tabletter

• Hosta eller behov av att harkla sig

• Andningsbesvär, särskilt vid ansträngning eller när man ligger ner

• Heshet om strupen påverkas

Synlig förstoring

• Knöl eller svullnad på halsens framsida

• Asymmetri i halsens kontur

• Förstoringen kan bli mer synlig vid sväljning

Symtom vid hormonrubbning

Om struman orsakar hypertyreos (överfunktion):

• Hjärtklappning och snabb puls

• Viktnedgång

• Värmeintolerans och svettningar

• Nervositet och rastlöshet

Om struman är kopplad till hypotyreos (underfunktion):

• Trötthet och orkeslöshet

• Viktuppgång

• Köldkänslighet

• Förstoppning

Struma utan symtom

Många med struma har inga symtom alls. Förstoringen upptäcks ofta av en slump vid läkarundersökning eller bilddiagnostik av annan anledning.

Vad orsakar struma?

Jodbrist

Historiskt var jodbrist den vanligaste orsaken till struma. Jod behövs för att tillverka sköldkörtelhormon, och vid brist förstorar sig körteln för att kompensera. I Sverige, där salt berikas med jod, är detta sällsynt.

Autoimmuna sjukdomar

Hashimotos sjukdom är en autoimmun sjukdom som kan ge diffus struma i tidiga stadier innan hypotyreos utvecklas.

Graves sjukdom ger ofta diffus struma tillsammans med hypertyreos.

Knölstruma

Med stigande ålder utvecklar många knölar i sköldkörteln. De flesta knölar är godartade och funktionellt inaktiva (kalla knölar). Vissa knölar kan bli autonoma och producera hormoner utan normal reglering (varma eller heta knölar).

Inflammation

Olika former av tyreoidit kan ge tillfällig svullnad av sköldkörteln.

Sköldkörtelcancer

I sällsynta fall kan en knöl i struman vara malign. Risken är liten men motiverar utredning av knölar.

Graviditet

Sköldkörteln kan förstoras något under graviditet på grund av ökade hormonbehov.

Hur diagnostiseras struma?

Klinisk undersökning

Läkaren känner på sköldkörteln för att bedöma storlek, form, konsistens och om det finns knölar. Du får svälja under undersökningen så att körteln rör sig.

Blodprover

TSH är det viktigaste provet för att bedöma sköldkörtelfunktionen. Normalt TSH talar för icke-toxisk struma.

Fritt T4 och T3 mäts vid avvikande TSH.

Sköldkörtelantikroppar (anti-TPO) kan visa om det finns en autoimmun orsak.

Ultraljud

Ultraljud av sköldkörteln är grundläggande vid utredning av struma och kan:

• Mäta körtelns storlek exakt

• Identifiera knölar och bedöma deras egenskaper

• Skilja fasta knölar från cystor (vätskefyllda)

• Bedöma lymfkörtlar i omgivningen

Finnålspunktion

Vid misstänkta knölar görs ofta finnålspunktion för att ta cellprov och utesluta cancer. En tunn nål förs in i knölen och celler sugs ut för mikroskopisk analys.

Skintigrafi

Sköldkörtelskintigrafi kan visa om knölar är funktionellt aktiva (varma/heta) eller inaktiva (kalla). Varma knölar är nästan aldrig maligna.

Hur behandlas struma?

Behandlingen beror på orsak, symtom och om det finns hormonrubbning.

Avvaktande hållning

Vid liten struma utan symtom och med normal hormonfunktion kan uppföljning med regelbundna kontroller vara tillräckligt.

Läkemedelsbehandling

Levotyroxin kan ges för att minska TSH-stimuleringen och ibland krympa struman, särskilt vid diffus struma och normal hormonfunktion.

Tyreostatika används vid toxisk struma med hypertyreos.

Radioaktivt jod

Radioaktivt jod kan användas för att krympa struman och minska hormonnivåerna vid toxisk struma. Behandlingen leder ofta till hypotyreos som kräver hormonersättning.

Kirurgi

Operation övervägs vid:

• Stor struma med tryckbesvär

• Misstanke om cancer

• Toxisk knölstruma där annan behandling inte är lämplig

• Kosmetiska besvär

Hela eller delar av sköldkörteln avlägsnas. Efter operation behövs ofta livslång hormonersättning.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du:

• Känner en knöl eller svullnad på halsen

• Upplever sväljbesvär eller tryck i halsen

• Har symtom på sköldkörtelrubbning

• Märker att halsen blivit asymmetrisk eller att befintlig struma växt

Sök vård snabbare om du upplever:

• Snabb tillväxt av en knöl

• Heshet som inte går över

• Andningsbesvär

• Smärta i struman

Vanliga frågor om struma

Är struma farligt?

De allra flesta strumor är godartade och ofarliga. Risken för cancer är liten men motiverar utredning av knölar. Med rätt uppföljning och eventuell behandling är prognosen god.

Kan struma försvinna av sig själv?

Viss tyreoidit-relaterad svullnad kan gå tillbaka. Knölstruma brukar däremot inte krympa spontant utan behandling.

Måste struma alltid opereras?

Nej, många med struma behöver ingen operation. Kirurgi övervägs främst vid tryckbesvär, misstänkt cancer eller toxisk struma som inte svarat på annan behandling.

Kan kost påverka struma?

I områden med jodbrist kan ökat jodintag förebygga struma. I Sverige med jodberikat salt är kostfaktorer mindre betydelsefulla. Undvik extremt högt jodintag.

Hur ofta ska struma följas upp?

Det beror på typ och storlek. Mindre, stabila strumor kan följas med ett till två års intervall. Knölar som behöver övervakas kontrolleras oftare enligt läkarens rekommendation.