Tillbaka

Sömnbrist kan skada din hälsa



Att lägga sig sent en kväll är ingen fara men undvik att göra det till en vana. Den som sover för lite riskerar nämligen att drabbas av allvarlig, och i värsta fall obotlig, sjukdom.

Det har kallats för 24-timmars samhälle, vår tid alltså. När som helst på dygnet kan vi ju, med hjälp av internet, se all världens nyheter, kommunicera, se på tv-serier, spela spel, betala räkningar och läsa in oss på ett oändligt antal nya intressanta ämnen.

Sömn i vår teknologiska värld

Arne Lowden, sömn och stressforskare vid Stockholms Universitet, gick i våras ut i media och förklarade att vårt sätt att använda datorer och mobilskärmar, i synnerhet sent på kvällen, riskerar att skapa en allvarlig och utbredd sömnproblematik i samhället. Det blå ljuset från våra skärmar lurar nämligen hjärnan att tro att det är dag fortfarande, sömnhormonet melatonin utsöndras inte som det skall om vi surfar på kvällen, vi blir inte sömniga före läggdags och får svårt att somna. Att vara online innebär ju också att ständigt vara beredd på att kommunicera. Det gör att stresshormonet kortisol ökar i kroppen. Arne Lowden liknar det vid att ha jour hela tiden, kroppen håller sig alert och den så viktiga djupsömnen riskerar att utebli helt trots att vi lyckas somna.

Vi sover lite sämre alltså, men det är väl inte så farligt, eller?

Jo, störd nattsömn är faktiskt farligt. På flera sätt. Åtminstone om det pågår under en längre tid. Till att börja med stör förhöjda halter av kortisol kroppens förmåga att reglera blodsockret. Kortisol hämmar nämligen vår förmåga att producera insulin. Sedan länge har man i vetenskapliga studier sett att blodsockernivåerna påverkas negativt hos friska personer som sover för lite. Det ökar risken att drabbas av bland annat diabetes typ 2.

Förhållandet mellan sömn och diabetes

Det finns också konstaterade samband mellan blodsockernivåer och sömn som är av särskilt intresse för den som redan drabbats av diabetes. För sex år sedan publicerades en liten men uppmärksammad vetenskaplig studie som såg samband mellan sömnbrist och minskad insulinkänslighet hos diabetespatienter.

Sju personer med typ 1 diabetes deltog i studien som gick ut på att studera hur deras insulinkänslighet påverkades efter en natt med bara fyra timmars sömn, man jämförde sedan med hur värdena såg ut efter en ”vanlig” natts sömn. Alla sju deltagarna påverkades märkbart negativt efter den korta natten och forskarna skrev i sin slutsats att ”resultaten indikerar att en enda natt med begränsad sömn kan minska den insulinstimulerade känsligheten och reducera glukosupptaget med mellan 12-21%”.

Att sova ordentligt är sannolikt viktigt för de individer som har diabetes typ 1. Kanske är sömnen för de flesta av oss lika viktig som att äta rätt och regelbundet för att undvika ohälsosamma påfrestningar på kroppen.

Prioritera sömn - det vinner din hälsa på

Det är med sömn som med hälsosam mat, de flesta av oss vet vad som gäller. Trots det slarvar vi ibland. 24-timmarssamhället ställer dessutom högre krav på tillgänglighet dygnet om, både i sociala och yrkesmässiga sammanhang. Arbetsbördan har ökat för många yrkesgrupper de senaste decennierna, antalet aktiviteter och tider att passa likaså. Det är kanske inte så konstigt att många av oss ofta bortprioriterar några sömntimmar per dygn till förmån för annat som bara ”måste göras” innan veckan är slut. Men de senaste årens sömnforskning borde alltså få oss på andra tankar.

Vårt sömnbehov är förvisso högst individuellt, men det är vetenskapligt klarlagt bortom allt rimligt tvivel att den som inte sover tillräckligt gör sig själv en hälsomässig otjänst. Sömnens starka påverkan på vår så kallade glukosmetabolism är starkt vetenskapligt förankrad. Som vi tidigare nämnt minskar alltså kroppens insulinkänslighet, och glukoskänsligheten ökar, med minskad sömn. Det kan hos en i övrigt fullt frisk person leda till ett tillstånd som brukar kallas för pre-diabetiskt, alltså ett förstadium till diabetes.

Den onda cirkeln

Det finns också ett tydligt samband mellan sömn och aptithormonerna grelin och leptin. Sover man för lite blir man hungrigare och sötsuget ökar, något som såklart riskerar att utvecklas till en ond cirkel för den som konstant sover för lite eftersom ett överintag av sött och fett också kan störa nattsömnen. På sikt kan ett överintag av sötsaker, i synnerhet kombination med ett sömnunderskott, leda till att man utvecklar exempelvis diabetes.

På lång sikt kan sömnunderskott utvecklas till sömnbrist och leda till flera negativa hälsoeffekter. Trötthet, störningar i ämnesomsättningen, aptitförändringar, depression, sköldkörtelbesvär och hjärtproblem är några av sömnbristens mer negativa effekter som man, förutom kopplingen mellan diabetes och sömnbrist, kunnat påvisa i flera vetenskapliga studier. Viktuppgång är en annan negativ hälsoeffekt som har tydliga kopplingar till sömnbrist och i studier har man sett att viktökningen blir större i tydlig relation till hur mycket sömn man gått miste om.

Sömn kan påverka din hormonbalans

Det finns ytterligare ett hormonellt samband mellan kropp och sömn. Halterna av testosteron, könshormonet som bland annat är involverat i både män och kvinnors muskeltillväxt och delvis styr sexlust och humör, påverkas negativt av sömnbrist. Ökad stressbelastning och sämre nattsömn tros vara två av flera faktorer som ligger bakom det faktum att allt fler män drabbas av uttalad testosteronbrist.

Vi är alla unika, en regel gäller inte för alla

Vi är alla olika och har olika sömnbehov, därför går det inte att med säkerhet säga hur många timmars sömn som just du behöver. Men för den som vill lära sig mer om sömn rekommenderar vi varmt den svenske journalisten och psykologen Björn Hedensjös populärvetenskapliga bok En perfekt natt ut. I den förklarar Hedensjö ingående hur sömn fungerar och att vårt behov är högst individuellt. Ett litet fåtal av oss klarar sig faktiskt, menar Hedensjö, på bara fyra timmar per natt. Men det stora flertalet behöver sju eller åtta timmar per natt för att må som allra bäst. Att behöva nio timmar per natt - varje natt - för att må gott är inte heller ovanligt.

I Sverige anses det lite fint att ”vara uppe med tuppen”, att vara en ”sjusovare” klingar däremot inte lika tjusigt. Men Björn Hedensjö slår i sin bok fast att det synsättet är en rest från bondesamhället. Sömnmönster och sömnbehov har inte något som helst att göra med karaktär. Till sömnens försvar har han i slutet av boken författat ett litet vetenskapligt förankrat försvarstal för alla som väljer att prioritera sömn. Ett försvarstal som får avsluta denna text och som förhoppningsvis hjälper dig att sova lite mer, om du behöver det.

”Jag försöker sova ordentligt för att bli mer uppmärksam och koncentrerad, bättre på att fatta beslut, för att balansera mitt känsloliv och hålla mitt humör uppe, för optimal motorik, för att bli snygg, slippa bli förkyld och för att leva längre.”


Tester kopplade till insulinresistens
Blodsocker - vad du kan göra själv:

Om denna artikel

Informationen till artikeln är hämtat från nedan angivna källor. Artikeln är skriven för att inspirera privatpersoner att ta ökat ansvar för sin långsiktiga hälsa. Artikeln är populärvetenskaplig och skall inte ses som en vetenskapligt säkerställd rekommendation. Det kan särskilt noteras att vi inte säkerställt att det inte finns bättre eller senare forskning och rön som kan komma till en annan slutsats. Det kan även noteras att artikeln är skriven av en journalist.

Källor:
• Ny teknik din värsta sömntjuv, TT, 31 maj 2016
• En perfekt natt -varför du sover och hur du gör det bättre, Björn Hedensjö, Volante 2013.
Sleep deprivation metabolic consequences
• US National Library of Medicine Partial Sleep Restriction Decreases Insulin Sensitivity in Type 1 Diabetes
• US National Library of Medicine Impact of sleep and sleep loss on glucose homeostasis and appetite regulation
• US National Library of Medicine Sleep and obesity
• Werlabs Testosteron



Gå till 'Alla tester'


Läs vad våra användare säger om oss här.