Bra att veta om blodtryck

Att ha högt blodtryck är dåligt får vi ofta höra, men vad menas egentligen med att blodtrycket är högt? Och vad räknas som lågt blodtryck och är det också ”dåligt”? Här hittar du översiktlig information om blodtryck och konkreta tips på vad du kan göra om ditt blodtryck inte är optimalt.

Hur mäts blodtryck?

När hjärtat pumpar ut blod i kroppen uppstår ett tryck i våra blodådror. Man brukar tala om två olika typer av blodtryck:

Det systoliska, eller övre, blodtrycket som uppstår när hjärtat pumpar ut blod
Det diastoliska, eller undre, blodtrycket som finns i blodkärlen mellan slagen

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, förkortat mm Hg.

När du gör en blodtrycksmätning kommer du alltid att få två siffror. Den första visar det systoliska blodtrycket och den andra det diastoliska blodtrycket, till exempel 115/75.

Vad anses vara ett normalt blodtryck?

Vad som anses vara normalt blodtryck skiljer sig beroende på ålder, kön och till viss mån även etnicitet. De senaste europeiska riktlinjerna från European Society of Hypertension och European Society of Cardiology ser ut så här (hypertoni är ett annat ord för högt blodtryck):

Optimalt: < 120 / 80 mm Hg

Normalt: 120-129 / 80-84 mm Hg

Normalt till högt: 130-139 / 85-89 mm Hg

Mild hypertoni: 140-159 / 90-99 mm Hg

Moderat hypertoni: 160-179 / 100-109 mm Hg

Svår hypertoni: ≥ 180 / ≥110 mm Hg

Bland äldre kan ibland det systoliska blodtrycket vara högt, >140 mm Hg, medan det diastoliska är normalt. Detta kallas för isolerad systolisk hypertoni.

Vad räknas som högt blodtryck?

Som högt blodtryck anses värden över 140/90. Vid sådana mätresultat behöver du uppsöka vård, även om du inte har några symtom.

Värden som ligger mellan 130-139 / 85-90 räknas som normalt till högt. Om du befinner dig i det här spannet finns det goda skäl att mäta ditt blodtryck med jämna mellanrum, eftersom det finns en risk att ditt blodtryck blir ännu högre.

Högt blodtryck är ingen sjukdom men däremot kan det öka risken för många olika sjukdomstillstånd såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och demens. Ett högt blodtryck är också kopplat till typ-2 diabetes.

Högt blodtryck försvårar hjärtats arbete och med tiden blir kärlväggarna hårdare och mindre elastiska. Hjärtväggen kan bli tjockare och stelare och pumpförmågan försämras. De små kärlen i njurarna kan skadas vilket försämrar njurarnas funktion. Även de små kärlen i hjärnan kan ta skada.

Ett högt blodtryck ger ofta inga specifika symptom, annat än till exempel huvudvärk och trötthet, som dock kan ha många andra orsaker. Det enda sättet att ta reda på sitt blodtryck är därför att mäta det.

Du kan sänka ditt blodtryck genom olika typer av livsstilsförändringar. Effektiva åtgärder är till exempel att minska alkoholintaget, stressa mindre, gå ner i vikt, röra på sig mer och att äta en näringsrik och hälsosam kost. Konkreta tips hittar du i slutet av artikeln.

Vad räknas som lågt blodtryck?

Till lågt blodtryck räknas värden på 90/60, men det innebär inte att blodtrycket är för lågt, eller dåligt på något sätt. Det beror helt enkelt på om man har symtom eller inte.

Precis som vid högt blodtryck ger inte alltid lågt blodtryck några symtom. Ibland kan man dock drabbas av blodtrycksfall, då trycket plötsligt minskar och hjärnan inte får tillräckligt med blod, till exempel om man reser sig snabbt. Då kan man känna sig yr och svag, bli lite illamående eller kallsvettig.

Ett lågt blodtryck innebär inte att man har ökad risk för sjukdom, annat än för äldre personer där blodtrycksfall kan vara tecken på hjärt-kärlsjukdom. Det kan bero på att man inte har druckit tillräckligt, att man har brist på salter eller har varit sängliggande länge.

För att undvika besvär med lågt blodtryck kan man se till att undvika alkohol, dricka tillräckligt med vatten och att röra på sig. Man kan också se till att resa sig upp långsamt så att man inte drabbas av plötsligt blodtrycksfall.

En fördel med flera mätningar

Det är normalt att blodtrycket varierar. Till exempel ökar blodtrycket vid stress och fysisk aktivitet.

Blodtrycket kan även variera beroende på den miljö vi vistas i. En del människor drabbas till exempel av så kallad vitrockshypertoni. Hypertoni är ett annat ord för högt blodtryck. Med andra ord får personerna tillfälligt högre blodtryck när de befinner sig i en klinisk miljö och träffar en läkare.

Exakt varför detta sker är inte helt klarlagt men troligtvis uppfattas själva situationen och läkaren som hotfull. Samma sak händer inte om det till exempel är en familjemedlem som mäter. Även sjuksköterskor kan orsaka vitrockshypertoni, men det är inte lika vanligt.

Det här kan du göra för att sänka blodtrycket

Kost: En hälsosam och näringsrik kost kan se ut på många olika sätt. Du behöver inte följa en extrem diet för att påtagligt förbättra hälsan och ditt blodtryck. Här kan du få inspiration.
Fysisk aktivitet: All rörelse räknas. Fysisk aktivitet behöver inte se ut på något särskilt sätt, den bästa är den som blir av. Här hittar du förslag på fysisk aktivitet som är enkel att inlemma i vardagen.
Stress: Att få bort all stress i livet är kanske omöjligt men du kan minska stressens skadeverkningar. Så här gör du.