Järn

Vad är Järn?

Järn är en mineral som kroppen behöver som beståndsdel i hemoglobin, proteinet i röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. Järn behövs också för energi och för fungerande muskler och inre organ. Kroppen får sitt järn från vår kost. Kroppen har ett särskilt stort järnbehov under ungdomsåren, under en graviditet eller amning och efter en blodförlust.

Friska vuxna män får i sig tillräckligt med järn via maten och utvecklar sällan järnbrist. De har tillräckligt med järn i kroppen för flera års behov även om de inte skulle få i sig något mer järn alls.

Kvinnor förlorar däremot järn ur kroppen i samband med menstruation, graviditet och amning. Därför löper kvinnor en större risk än män att drabbas av järnbrist och kan behöva ta järn som kosttillskott. Kvinnor som passerat klimakteriet och vuxna män kan i vissa fall lida av järnbrist och detta sker då oftast på grund av blödningar i magen eller tarmarna, i samband med exempelvis magsår eller tarmcancer.

Varför analyserar man järn?

Med hjälp av provet kan man se om en person lider av järnbristanemi eller hemokromatos. Man kan också följa upp en behandling. Provet kan också vara en del i en allmän hälsokontroll där man undersöker nutritionstatus.

Vad innebär ett högt järnvärde?

Höga värden ses vid järntillförsel via läkemedel, upprepade blodtransfusioner, hemolytisk anemi, akut hepatit, cirros, akut leukemi, sideroblastisk anemi och nefrit.

Vad innebär ett lågt järnvärde?

Låga järnvärden ses vid järnbrist, akuta och kroniska infektioner, efter operationer, under remission av perniciös anemi, cancer, nefros.

Vilka livsmedel innehåller järn?

Järn förekommer i relativt stora mängder i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Även i kött, fisk, ägg och vegetabiliska livsmedel som till exempel fullkornsprodukter, spenat, nötter och baljväxter är goda källor till järn.

Vad är hemjärn?

Kroppens upptag av järn är lågt jämfört med många andra näringsämnen och man har betydligt lättare att ta upp järn från sk. hemjärn. Hemjärn utgör ungefär hälften av järninnehållet i kött och blodmat. Du kan även berika din mat med hemjärn genom att laga mat i en gjutjärnsgryta. Mer järn frisätts dessutom om du lagar något som innehåller syra (t.ex tomat).

Vad är icke-hemjärn?

Icke-hemjärn, utgör allt järn i vegetabiliska produkter och tas inte upp lika effektivt som hemjärn. Upptaget påverkas även i större grad av andra ämnen. Vitamin C, fisk och kött kan exempelvis förbättra upptaget av icke-hemjärn medan ämnen som polyfenoler (som finns i till exempel te, vissa örttéer, kaffe, vin) och fytinsyra (finns i spannmålskornets skaldelar) kan minska upptaget. Även högt intag av kalcium och fibrer kan ha en viss betydelse.

En person med järnbrist tar upp mer järn från maten än en person med fyllda järndepåer (ferritin). Järntillgängligheten är speciellt viktig under perioder där järndepåerna byggs upp, till exempel hos spädbarn.

Hur mycket järn behöver vi varje dag?

Det rekommenderade dagliga intaget skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Nedan visas rekommenderat dagligt intag.

• Spädbarn och barn under 6 år: 8 milligram

• Barn 6-9 år: 9 milligram

• Barn 10-13 år: 11 milligram

• Pojkar 14-17 år: 11 milligram

• Flickor 14-17 år: 15 milligram

• Kvinnor i fertil ålder: 15 milligram

• Övriga vuxna: 9 milligram