Blodbrist – när kroppen inte orkar som den ska

Vad menas med blodbrist?

Blodbrist, eller anemi, innebär att blodets förmåga att transportera syre är nedsatt. Det beror oftast på att mängden hemoglobin är för låg. Hemoglobin är ett järnhaltigt protein i de röda blodkropparna som binder syre i lungorna och transporterar det vidare till kroppens vävnader.

När kroppen inte får tillräckligt med syre påverkas många funktioner. Muskler, hjärna och hjärta måste arbeta hårdare, vilket kan ge en rad symtom som ofta utvecklas gradvis och därför lätt förbises.

Vanliga symtom vid blodbrist

Symtomen vid blodbrist kan variera i intensitet beroende på hur uttalad anemin är och hur snabbt den har utvecklats. Många upplever långvarig trötthet och orkeslöshet, även efter vila. Andra vanliga symtom är yrsel, huvudvärk, hjärtklappning och andfåddhet vid ansträngning.

Vissa märker även blek hud, kalla händer och fötter, nedsatt koncentration eller försämrad fysisk prestationsförmåga. Eftersom symtomen är ospecifika kan de ibland misstolkas som stress, sömnbrist eller åldrande.

Varför uppstår blodbrist?

Det finns flera orsaker till blodbrist. Den vanligaste är järnbrist, men anemi kan också bero på brist på andra näringsämnen, kroniska sjukdomar eller blödningar.

Järnbrist – den vanligaste orsaken: Järn behövs för att bilda hemoglobin. Vid otillräckligt järnintag, nedsatt upptag eller ökad förlust kan hemoglobinnivåerna sjunka. Järnbrist är vanligt hos kvinnor i fertil ålder på grund av menstruation, men förekommer även hos gravida, äldre och personer med mag-tarmsjukdomar.

Vitaminbrist: Brist på vitamin B12 eller folat kan också leda till blodbrist. Dessa vitaminer behövs för att bilda nya röda blodkroppar. Vid brist blir blodkropparna ofta större än normalt och fungerar sämre.

Kroniska sjukdomar och inflammation: Vid långvariga inflammatoriska tillstånd kan kroppens förmåga att använda järn försämras, trots att järndepåerna är tillräckliga. Detta kallas ibland anemi vid kronisk sjukdom.

Blödningar: Långvariga, ibland omärkta blödningar från mag-tarmkanalen eller kraftiga menstruationer kan leda till blodbrist över tid.

Hur påverkar blodbrist kroppen?

När syretillförseln till vävnaderna minskar måste hjärtat arbeta hårdare för att kompensera. Detta kan leda till hjärtklappning och i svårare fall påverka hjärtfunktionen. Musklerna blir snabbare trötta och hjärnans funktion kan påverkas, vilket ger koncentrationssvårigheter och mental trötthet.

Vid långvarig blodbrist kan även immunförsvaret påverkas, vilket gör kroppen mer mottaglig för infektioner.

Vilka blodprover används för att upptäcka blodbrist?

Blodbrist upptäcks genom blodprov. Det viktigaste provet är hemoglobin (Hb), som visar blodets syrebärande kapacitet. Men för att förstå orsaken krävs ofta fler analyser.

Vanliga prover vid misstanke om blodbrist inkluderar:

• Hemoglobin (Hb)

• Erytrocyter och blodkroppsindex (MCV, MCH)

• Ferritin, som visar kroppens järndepåer

• Järn och transferrinmättnad

• Vitamin B12 och folat

• I vissa fall inflammationsmarkörer som CRP

Genom att tolka dessa prover tillsammans går det att avgöra vilken typ av blodbrist det rör sig om och vilken behandling som är mest lämplig.

Blodbrist och vardagen

Blodbrist påverkar ofta livskvaliteten. Tröttheten kan göra det svårt att orka arbeta, träna eller delta i sociala aktiviteter. Eftersom symtomen ofta smyger sig på vänjer sig många vid att känna sig ”lite trötta hela tiden” utan att söka hjälp.

Att ta symtomen på allvar och utreda orsaken kan göra stor skillnad för hur man mår i vardagen.

När är det viktigt att utreda blodbrist?

Det är särskilt viktigt att utreda blodbrist om symtomen är långvariga, om hemoglobinet är tydligt sänkt eller om blodbristen återkommer. Hos män och kvinnor efter menopaus bör orsaken till järnbrist alltid undersökas noggrant, eftersom det kan finnas bakomliggande blödningar.

Hur kan en hälsokontroll hjälpa?

En hälsokontroll med blodprover kan upptäcka blodbrist tidigt, ibland innan tydliga symtom uppstår. Genom att följa blodvärden över tid går det att se trender och sätta in åtgärder innan tillståndet påverkar hälsan mer påtagligt.

Hos Werlabs används blodprover för att ge en tydlig bild av både blodstatus och näringsstatus. Det kan vara ett viktigt underlag i dialog med vården och för att förstå kroppens behov bättre.

Sammanfattning

Blodbrist innebär att blodets förmåga att transportera syre är nedsatt, vilket kan ge trötthet, yrsel och nedsatt ork. Den vanligaste orsaken är järnbrist, men även vitaminbrist, inflammation och blödningar kan ligga bakom. Blodprover är avgörande för att upptäcka blodbrist och förstå orsaken. Med rätt utredning och uppföljning går det ofta att behandla blodbrist effektivt och förbättra livskvaliteten.

Vanliga frågor om blodbrist

Vad är skillnaden mellan blodbrist och järnbrist?

Blodbrist beskriver lågt hemoglobin. Järnbrist är en vanlig orsak till blodbrist, men det finns även andra orsaker.

Kan man ha blodbrist utan tydliga symtom?

Ja. Mild blodbrist kan ge få eller inga symtom och upptäcks ofta först via blodprov.

Hur snabbt kan blodbrist utvecklas?

Det beror på orsaken. Vid långsam järnbrist kan det ta månader eller år, medan akut blodförlust ger snabb försämring.

Behöver man alltid behandling vid blodbrist?

Behandling beror på orsaken och graden. I vissa fall räcker kostförändringar, i andra krävs tillskott eller medicinsk behandling.

När bör jag ta blodprov för att kontrollera blodbrist?

Vid långvarig trötthet, yrsel, hjärtklappning eller om du tillhör en riskgrupp kan blodprov ge viktig vägledning.