BMI: Beräkna ditt BMI och få en bild av din hälsa

Vad är BMI?

BMI, som står för Body Mass Index, är ett mått som används för att beräkna om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller har fetma.

Fördelen med BMI är att måttet inkluderar både vikt och längd. Enbart en persons vikt säger inte så mycket. Personen kan ju vara mycket lång och då fördelas den höga vikten på många centimetrar. Eftersom man även tar hänsyn till längden i BMI får man ett användbart mått på en persons viktstatus.

Hur beräknas BMI?

BMI beräknas genom att kroppsvikten (kg) divideras med kroppslängden i kvadrat (m²). Resultatet delas in i fyra olika klasser:

Undervikt: BMI under 18,5

Normalvikt: BMI mellan 18,5-24,9

Övervikt: BMI mellan 25,0-29,9

Fetma: BMI på 30 eller högre

Räkneexempel: En man är 179 cm lång och väger 85 kg. Hans BMI räknas ut enligt följande:

85 / (1,79 x 1,79) = 26,5

Med ett BMI på 26,5 är mannen något överviktig.

BMI ger en god indikation på hälsostatus

BMI är inget precisionsmått. Det är inte så användbart för den som vill finkalibrera sin vikt eller fettprocent. Däremot ger BMI en god indikation vid hälsoutredningar liksom på gruppnivå.

Till exempel använder sig Folkhälsomyndigheten av BMI för att undersöka hälsan hos befolkningen i stort. Enligt deras undersökningar ökar andelen överviktiga och feta i Sverige.

Övervikt och fetma ökar risken för en rad olika sjukdomar såsom typ-2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Dessutom är det stigmatiserande och kan påverka den psykiska hälsan.

Ibland kan BMI bli missvisande

För en del personer kan BMI bli missvisande. Mannen i exemplet ovan kanske tränar hårt och har en stor andel muskler på kroppen. Det innebär att han har en ganska hög vikt i förhållande till sin längd, men vikten består av muskler och inte av fett. Mannen ligger därmed inte i riskzonen för att utveckla sjukdomar som är kopplade till en hög andel kroppsfett.

Det är värt att komma ihåg att BMI inte är utvecklat för att hjälpa kroppsbyggare och elitidrottare att maxa formen. Däremot är det ett bra mått på hälsan hos de som är stillasittande, utövar vardagsmotion eller som vill hålla sig i form med två till tre träningspass i veckan.

BMI kan också bli missvisande då det inte säger någonting om var någonstans på kroppen som fettet är fördelat. Om fettet är fördelat runt magen, vid så kallad bukfetma, så anses det innebära en betydligt större hälsorisk än om det är jämnt fördelat på kroppen.

Räkneexempel: En man är 179 cm lång och väger 65 kg. Hans BMI räknas ut enligt följande:

65 / (1,79 x 1,79) ≈ 20,3

Enligt BMI-beräkningen är mannen normalviktig och ganska så smal. Antag dock att ben och armar är mycket smala och att fettet är fördelat främst runt midjan. Det innebär att mannen har en betydande hälsorisk, trots det låga BMI-värdet.

Midjemåttet är ett bra komplement till BMI

När man använder sig av enbart BMI kan man alltså missa att fånga upp personer med betydande hälsorisk om de är normalviktiga men har fettet fördelat runt magen. Som komplement kan man därför använda sig av midjemåttet och av följande gränsvärden:

Midjemått för kvinnor (cm)

Låg risk: <79

Måttlig risk: 80-87

Hög risk: >88

Midjemått för män (cm)

Låg risk: <93

Måttlig risk: 94-101

Hög risk: >102

En variant på att kontrollera midjemåttet är att beräkna det som kallas Waist-Hip Ratio, på svenska midje-höftkvoten.

Om man dividerar midjemåttet med höftmåttet och får en kvot som är 1,0 eller högre så indikerar det en hälsorisk både för kvinnor och män. Med andra ord, om midjan är mer omfångsrik än höften så är fettet ohälsosamt fördelat på kroppen.

Ett hälsosamt förhållande mellan midjemått och höftmått anses vara 0,80 för kvinnor och 0,90 för män.

Räkneexempel: En kvinna har ett midjemått på 75 cm och höftmått på 102 cm. Med ett midjemått på 75 har kvinnan låg risk för ohälsa.

Vill man även beräkna midje-höftkvoten får man följande:

75 / 102 ≈ 0,74

Både midjemåttet i sig och midje-höftkvoten visar att kvinnan har en hälsosam fettfördelning på kroppen.

Observera att varken midjemåttet eller midje-höftkvoten kan användas för gravida.

Hur kan man använda sig av BMI rent konkret?

Antag att en kvinna har gjort en hälsokontroll som visat att hon har höga blodfett- och blodsockervärden.

Om kvinnan även har ett högt BMI-värde kan man misstänka att det är den extra vikten som åtminstone delvis har orsakat hennes höga värden.

Om kvinnan däremot har ett lågt BMI-värde så är det någonting annat som orsakat hennes höga värden. Det kan vara stress, kanske finns denna problematik i familjen eller så har hon mat- och alkoholvanor som inte är optimala.

BMI är alltså ett av många verktyg som man kan använda för att förstå en persons hälsa och som används i kombination med många andra mått.

Hälsokontroller som hjälper dig att få koll på hälsan vid förhöjt BMI

Det kan finnas många orsaker till att en person har ett för högt BMI-värde. Vi har flera olika hälsokontroller som kan hjälpa dig att ta reda på vad som gäller för just dig och hur du på bästa sätt kan optimera din hälsa.