Hur mycket vatten behöver du dricka per dag för att må bra?

Varför är vatten viktigt för kroppen?

Vatten är kroppens viktigaste näringsämne. Ungefär 60% av en vuxen människas kroppsvikt består av vatten. Det fungerar som transportmedel för syre och näringsämnen, hjälper till att reglera kroppstemperaturen, smörjer leder och stöder hudens elasticitet. Dessutom är vatten avgörande för njurarnas förmåga att filtrera bort slaggprodukter. Även en liten vätskebrist kan snabbt påverka koncentration, humör och fysisk prestationsförmåga.

Hur mycket vatten rekommenderas per dag?

Enligt Nordiska Näringsrekommendationerna (2023) behöver kvinnor i genomsnitt 2–2,5 liter vätska per dag och män 2,5–3 liter. Detta inkluderar både dryck och vätska i maten. Ungefär 20–30% av vätskan får vi i oss via maten, särskilt genom frukt, grönsaker och soppor. Behovet kan dock variera stort mellan individer beroende på aktivitet, ålder och miljö.

Vattenintag och olika livssituationer

Ålder

Äldre personer har ofta en nedsatt törstförmåga och riskerar därför lättare vätskebrist. Barn har däremot högre vattenhalt i kroppen och kan snabbare påverkas av vätskeförlust.

Kön

Kvinnor har generellt en något lägre andel kroppsvatten än män. Graviditet och amning ökar behovet ytterligare.

Träning och fysisk aktivitet

Vid fysisk aktivitet ökar behovet markant. Vid intensiv träning i varmt klimat kan man behöva flera liter extra vätska. Vätske- och elektrolytförlust via svett gör att sportdryck ibland kan vara ett bättre alternativ än vatten enbart.

Klimat och miljö

I varmt väder eller torr inomhusmiljö förlorar kroppen mer vätska. Likaså vid höga höjder, där andningen ökar.

Sjukdom och mediciner

Feber, diarré, kräkningar och vissa mediciner (t.ex. diuretika) ökar vätskebehovet. Då behöver man dricka mer än normalt.

Tecken på vätskebrist – tidiga och sena signaler

Tidiga tecken: törst, torr mun, huvudvärk, trötthet och mörkare urin.
Allvarligare tecken: yrsel, snabb puls, lågt blodtryck och nedsatt medvetandegrad. Långvarig vätskebrist kan leda till njurskador och påverka hjärnans funktion.

Kan man dricka för mycket vatten?

Ja, även om det är ovanligt. Överdrivet intag kan leda till hyponatremi – vattenförgiftning – där kroppens natriumnivåer späs ut. Det kan ge illamående, huvudvärk, förvirring och i extrema fall kramper. Detta sker framför allt vid extremt höga intag i kombination med svettförluster, t.ex. under långdistanslopp.

Vatten och hälsa: kognition, energi och prestation

Redan måttlig vätskebrist (cirka 2% av kroppsvikten) kan påverka kognitiv förmåga, humör och fysisk prestation. Studier visar att mild uttorkning kan ge sämre koncentration, ökad trötthet och lägre reaktionsförmåga. För idrottare kan även små vätskeförluster påverka syreupptagning, muskeluthållighet och återhämtning.

Vatten och njurar – kroppens reningsverk

Njurarna filtrerar dagligen flera hundra liter vätska. Rätt vätskebalans minskar risken för njursten och hjälper kroppen att reglera blodtrycket. Bristande vätsketillförsel kan över tid belasta njurarna och försämra deras funktion.

Praktiska tips för att hålla vätskebalansen

• Anpassa intaget efter aktivitet, väder och hälsotillstånd.

• Ät vattenrika livsmedel som frukt och grönsaker.

• Använd urinfärgen som riktmärke – ljusgul indikerar bra vätskebalans.

• Ha en vattenflaska nära till hands på jobbet och under träning.

FAQ – vanliga frågor om vattenintag

Kan kaffe och te räknas som vätska?
Ja, kaffe och te bidrar till vätskeintaget. De är inte så vätskedrivande som man tidigare trott.

Hur mycket ska man dricka vid träning?
Vid träning längre än en timme kan det behövas 0,5–1 liter extra vätska per timme, särskilt i varmt klimat.

Behöver man dricka mer på vintern?
Ja, torr inomhusluft kan öka vätskeförlusten även under kalla månader.