Article image

Senast uppdaterad: 2016-09-05

Granskad av: Werlabs team av läkare

Lästid: 4 minuter

Enkla tips för att må bra under klimakteriet

Vissa märker den knappt, men för andra är vägen till menopaus (tidpunkten för den sista mensen) både en mental och fysisk utmaning. Svängande hormonnivåer kan påverka ditt välmående rejält och det har visat sig att mat, motion och medvetenhet är effektiva verktyg för att lindra dina besvär.

Vad är klimakteriet?

Fasen klimakteriet kan verka förvirrande för många, då man oftast inte vet när det börjar eller slutar. Problematiken kring ordet klimakteriet är att många tror att problemen börjar när mensen försvinner och kvinnan är ca 50 år. Men klimakteriet och menopaus är inte samma sak.

Klimakteriet är inte en tidpunkt utan en period. Menopaus är inte en period utan en tidpunkt.

Få av oss är medvetna om att det är tiden INNAN mensen försvinner som kan vara den mest turbulenta. Alltså tiden innan menopaus, närmare bestämt perimenopausen. Det är då den hormonella oron börjar. De internationella begreppen perimenopaus, menopaus och postmenopaus påvisar mycket tydligare i vilken fas man befinner sig i. För att förenkla:

  • Perimenopaus - kan börja efter 35 års ålder men oftast kommer besvären när kvinnan är mellan 40-45 år. Hormonnivåerna börjar variera. Klimakteriet innebär alltså hormonella förändringar som sker i kvinnans kropp.

  • Menopaus - är dagen då mensen har uteblivit 12 månader. Vid denna tidpunkt kan man se tillbaka på hur man reagerade under perimenopausen och tänka - wow, jag var hormonellt påverkad.

  • Postmenopaus - all tid därefter när hormonerna stabiliserar sig på nästan obefintliga nivåer. I denna fas är allt bättre igen och man börjar känna sig som sig själv igen.

Förklimakteriet

Förklimakteriet är en period som kan börja några år innan perimenopausen och det är i denna period som vissa kvinnor märker av de första tecknen på hormonell obalans. Det är vanligt att man får mer oregelbundna menstruationer, humörsvängningar, sömnproblem, värmevallningar och andra typiska symptom på klimakteriet. Det är också här som de enkla tipsen nedan kan hjälpa dig att må bättre.

Hormonell oro och symtom

Sömnproblem är något många kvinnor vittnar om som det första tecknet. Nedstämdhet och känslor av apati är också vanliga mentala besvär under den här perioden, vilka delvis hänger ihop med de hormonella svängningarna som obalans i hormonerna ger upphov till, men som också är kopplat till att många kvinnor i den här åldern ofta genomgår stora förändringar i livet.

För de som har barn är det kanske dags att vinka adjö till hemmaboende söner och döttrar, en stor omställning i sig som också kan påverka deras välmående. Hur det än är kan man konstatera att om marken man står på är stabil så kommer vår motståndskraft mot ytterligare stress vara större. Och för att bli stabil måste man få ordning på sin hormonella obalans.

Torrhet i slemhinnor, viktökning, värmevallningar, inkontinens och ledvärk är exempel på ytterligare fysiska problem som kan uppstå under den här perioden, besvär som i sig kan påverka ens upplevda välmående. För den som lever tillsammans med en partner blir dessa typer av fysiska besvär påtagliga i relation till den man lever med.

Trots vetskapen om att menopaus är en åldersrelaterad och högst naturlig process kan det såklart upplevas som slitsamt inte bara för en själv utan även för relationen i stort - humörsvängningar och nedstämdhet kan gå ut över övriga familjemedlemmar. Det viktigaste i sammanhanget är att insikten om att symtomen inte är påhittade och att om man har påtagliga besvär så ska man söka hjälp.

3 tips för att lindra besvären under klimakteriet

1. Träning är effektivt

Kvinnor som tränar en eller flera gånger i veckan upplever mindre besvär såsom värmevallningar och svettningar än de som inte rör på sig regelbundet.

Mats Hammar, Professor emeritus i gynekologi och obstetrik vid Linköpings Universitet, var först i världen med att påvisa att träning förbättrade vissa symtom, framförallt värmevallningar. Hans forskning visar att regelbundet motionerande kvinnor generellt sett upplevde färre symtom. Fysisk aktivitet gör dessutom att symtom som sömnstörningar och nedstämdhet minskar.

2. Hälsosam kost

När könshormonerna blir påverkade så påverkas även andra hormoner i kroppen också. Hittills har forskning visat att svängande nivåer av östrogen påverkar även blodsockret indirekt. Med andra ord är det viktigt att äta en kost som stabiliserar hormonerna.

Något som ofta diskuteras i sammanhanget är Medelhavsdieten - en balanserad kost som påminner lite om den nordiska dieten. Mycket frukt och grönt, nötter och mandlar, baljväxter, fullkorn, vegetabilisk olja, fisk och mindre rött kött, mjölk och mejeriprodukter.

3. Fundera på hormoner

Den mest effektiva behandling som finns att tillgå vid besvärliga symtom är hormonbehandling. Behandling med hormoner görs alltid tillsammans med en läkare. Den som har haft blodpropp, bröstcancer, leversjukdom eller har oregelbundna blödningar som inte utretts av läkare bör ha en diskussion med sin behandlande läkare.

Vad kan jag göra själv?

  • Håll koll på dina hormonnivåer över tid.

  • Mät dina värden för FSH & östrogen för att få en nyanserad bild.

  • Överväg att också ta ett TSH-test för att identifiera en eventuell sköldkörtelrubbning.

  • Fysisk aktivitet kan vara en mirakelmedicin.

För att hålla koll på dina hormonvärden och få ett svar på att dina förändringar i levnadsvanor verkligen lönar sig rekommenderar vi regelbundna tester. Titta igenom vårt utbud av hälsokontroller och se vilken som passar dig bäst.