Förklimakteriet – symtom, ålder och hormonella förändringar

Vad är förklimakteriet?

Förklimakteriet är den övergångsperiod då äggstockarnas funktion gradvis förändras inför menopaus.

Under denna period fortsätter menstruationerna, men ägglossningen blir mindre förutsägbar och menscykeln kan förändras. Samtidigt förändras produktionen av framför allt östrogen och progesteron.

Begreppen kring klimakteriet kan ibland vara förvirrande. Menopaus är den sista menstruationen och fastställs i efterhand när mensen har uteblivit i 12 månader, förutsatt att det inte finns någon annan förklaring.

Klimakteriet används bredare om övergången kring menopaus.

Vill du förstå skillnaden mellan de olika faserna kan du läsa mer i Perimenopaus, menopaus och postmenopaus – vad är skillnaden?.

När börjar förklimakteriet?

Det finns ingen exakt ålder då förklimakteriet börjar.

För många märks förändringarna under 40-årsåldern, men tidpunkten varierar. De första förändringarna i menscykeln och andra symtom kan börja flera år före den sista menstruationen.

Det går därför inte att avgöra om någon befinner sig i förklimakteriet enbart utifrån ålder.

Åldern är däremot en viktig del av den samlade bedömningen tillsammans med menstruationsmönster och symtom.

Om du framför allt undrar vilka förändringar som kan märkas först kan du läsa De första tecknen på förklimakteriet – känner du igen dig?.

Vad händer med hormonerna under förklimakteriet?

Menscykeln regleras genom ett samspel mellan hjärnan och äggstockarna. Bland de hormoner som är involverade finns FSH, LH, östradiol och progesteron.

När äggstockarnas funktion förändras inför menopaus blir ägglossningen mindre regelbunden och hormonproduktionen mer varierande.

Östrogen

Östrogen är ett samlingsnamn för flera hormoner, där östradiol är den viktigaste formen under fertil ålder.

Under förklimakteriet kan östradiolnivåerna variera betydligt. Det är alltså inte så enkelt som att östrogen sjunker jämnt från en normal till en låg nivå.

Det är en viktig anledning till att ett enskilt östradiolvärde ofta ger begränsad information om var i övergången en person befinner sig.

Läs mer om östrogen och östradiol.

Progesteron

Progesteron produceras framför allt efter ägglossningen. När ägglossningarna blir mindre regelbundna förändras därför även progesteronproduktionen.

Det kan bidra till förändringar i menstruationscykeln och blödningsmönstret.

FSH

FSH, follikelstimulerande hormon, produceras i hypofysen och stimulerar äggstockarnas folliklar.

När äggstockarnas respons förändras stiger FSH ofta, men nivåerna kan variera under förklimakteriet. Ett enskilt FSH-värde kan därför inte ensamt avgöra om en person befinner sig i förklimakteriet.

Läs mer om FSH och vad ett FSH-prov visar.

Vilka symtom är vanliga i förklimakteriet?

Förklimakteriet kan se mycket olika ut. Vissa har få besvär, medan andra får symtom som tydligt påverkar vardagen.

Vanliga förändringar och symtom kan vara:

• förändrat eller oregelbundet menstruationsmönster

• värmevallningar

• nattsvettningar

• sömnproblem

• humörförändringar

• nedstämdhet eller oro

• koncentrationssvårigheter

• trötthet

• hjärtklappning

• minskad sexlust

• torra slemhinnor och besvär från underlivet

• led- och muskelbesvär.

Alla får inte samma symtom och besvären kan förändras under övergångens gång.

Förändrad mens är ett viktigt tecken

Förändringar i menstruationscykeln är en central del av övergången mot menopaus.

Mensen kan exempelvis komma med kortare eller längre intervall än tidigare och blödningsmönstret kan förändras. Senare under övergången kan det gå längre tid mellan menstruationerna.

Men förändrad mens beror inte alltid på förklimakteriet.

Andra gynekologiska eller medicinska orsaker kan också påverka blödningsmönstret. Nytillkomna mycket rikliga blödningar, blödningar mellan menstruationerna eller andra avvikande blödningar kan därför behöva bedömas inom vården.

Blödning efter att du har varit utan menstruation i minst 12 månader ska utredas inom vården.

Värmevallningar och nattsvettningar

Värmevallningar och svettningar är så kallade vasomotoriska symtom och är typiska besvär i samband med klimakterieövergången.

En värmevallning innebär en plötslig värmekänsla som ofta börjar i överkroppen och kan följas av svettning. När besvären kommer på natten kan de störa sömnen och därmed också påverka ork och återhämtning dagen efter.

Besvären varierar mycket i både intensitet och frekvens.

Läs mer om varför man får värmevallningar i klimakteriet.

Sömn och trötthet under förklimakteriet

Sömnen kan förändras under förklimakteriet.

Värmevallningar och nattsvettningar kan störa nattsömnen, men sömnproblem kan även förekomma utan tydliga nattliga vallningar. Dålig sömn kan i sin tur bidra till trötthet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter under dagen.

Samtidigt är trötthet ett mycket ospecifikt symtom.

Järnbrist, anemi, sköldkörtelrubbningar, sömnstörningar, psykisk ohälsa och flera andra tillstånd kan också orsaka trötthet. Det är därför inte lämpligt att automatiskt förklara långvarig trötthet med förklimakteriet.

Om tröttheten är ditt huvudsakliga besvär kan du läsa mer i Trött hela tiden – vad kan det bero på?.

Humör, oro och nedstämdhet

Förändringar i psykiskt mående kan förekomma under klimakterieövergången. Vissa upplever exempelvis humörförändringar, ökad oro eller nedstämdhet.

Sömnstörningar och andra besvär under förklimakteriet kan också påverka hur man mår psykiskt.

Samtidigt ska psykiska symtom inte automatiskt förklaras med hormoner. Nedstämdhet, ångest och andra psykiska besvär kan ha många orsaker och kan behöva bedömas och behandlas separat.

Läs mer i Förklimakteriet – nedstämdhet, oro, ångest och minskad sexlust.

Kan vikten och kroppssammansättningen förändras?

Kroppssammansättningen förändras med stigande ålder och i samband med menopausövergången kan även fettfördelningen förändras.

Men viktutveckling är komplex.

Ålder, fysisk aktivitet, muskelmassa, kost, sömn, läkemedel, sjukdomar och andra faktorer kan påverka kroppsvikten. Därför är det missvisande att förklara all viktuppgång under denna period med förändrade könshormoner.

Om du vill läsa mer om just detta finns vår fördjupning Förklimakteriet och vikt hos kvinnor – varför förändras kroppen?.

Hur vet man om man är i förklimakteriet?

Hos i övrigt friska personer från 45 års ålder kan förklimakteriet vanligtvis identifieras utifrån symtom och förändringar i menstruationscykeln.

Typiska vasomotoriska symtom, som nytillkomna värmevallningar eller nattsvettningar, tillsammans med förändrad mens kan ge en tydlig klinisk bild.

Det finns däremot inget enskilt blodprov som säkert visar att du är i förklimakteriet.

Det är särskilt viktigt eftersom nivåerna av könshormoner kan variera under övergången.

Om symtombilden inte är typisk kan det dessutom vara relevant att överväga andra möjliga orsaker.

Läs mer om hur man kan skilja klimakterierelaterade besvär från andra orsaker.

Behöver man ta blodprov vid förklimakteriet?

Inte alltid.

Hos personer från 45 års ålder med typiska klimakterierelaterade symtom rekommenderas normalt inte laboratorietester för att identifiera förklimakteriet.

Det innebär bland annat att ett enskilt värde av östradiol inte bör användas för att avgöra om en person över 45 år befinner sig i förklimakteriet.

FSH behöver inte heller rutinmässigt analyseras i denna situation.

När kan FSH vara relevant?

FSH kan ha en roll i vissa situationer.

Vid klimakterierelaterade symtom och förändrad menstruationscykel hos personer mellan 40 och 45 år kan FSH exempelvis övervägas som stöd för att bekräfta menopaus.

Vid misstanke om prematur ovariell insufficiens, POI, före 40 års ålder behövs medicinsk utredning och diagnostiken ser annorlunda ut.

Hormonella preventivmedel och annan hormonbehandling kan dessutom påverka möjligheten att tolka både menstruationsmönster och vissa hormonprover.

Blodprov kan besvara andra frågor

Även när hormonprov inte behövs för att identifiera förklimakteriet kan blodprov vara relevanta av andra skäl.

Symtom som trötthet, hjärtklappning, förändrad mens och koncentrationssvårigheter är inte specifika för förklimakteriet.

Beroende på symtom och medicinsk situation kan det därför finnas anledning att undersöka exempelvis:

• blodstatus

• järnstatus och ferritin

• sköldkörtelfunktion

• blodsocker

• andra analyser utifrån den individuella frågeställningen.

Syftet är då inte att "bevisa" förklimakteriet utan att få information om andra möjliga förklaringar eller delar av hälsan.

Läs mer i Vilka värden förändras i klimakteriet – blodprover som kan ge en bredare bild.

Förklimakteriet eller något annat?

Många symtom som förekommer under förklimakteriet är ospecifika.

Trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, förändrad vikt och psykiska besvär kan exempelvis också förekomma vid andra tillstånd.

Beroende på symtombilden kan andra möjliga förklaringar vara:

• sköldkörtelrubbningar

• järnbrist eller anemi

• sömnstörningar

• depression eller ångest

• läkemedelsbiverkningar

• andra gynekologiska eller medicinska tillstånd.

Det betyder inte att alla med klimakterierelaterade symtom behöver genomgå en omfattande utredning. Men nytillkomna, uttalade eller atypiska besvär ska inte automatiskt tillskrivas förklimakteriet.

Kan man bli gravid under förklimakteriet?

Ja.

Ägglossningen blir mindre regelbunden och fertiliteten minskar med stigande ålder, men graviditet är fortfarande möjlig under förklimakteriet.

Utebliven eller oregelbunden mens innebär alltså inte automatiskt att preventivmedel inte längre behövs.

Om du använder hormonella preventivmedel kan de samtidigt påverka blödningsmönstret och göra det svårare att bedöma var i klimakterieövergången du befinner dig.

Hur kan besvär under förklimakteriet behandlas?

Vilken behandling som är relevant beror på vilka symtom du har, hur mycket de påverkar vardagen samt din medicinska situation.

Du behöver inte vänta tills menstruationen har upphört helt för att söka hjälp för klimakterierelaterade besvär.

Menopausal hormonbehandling

Menopausal hormonbehandling, MHT, kan vara ett alternativ vid besvärande klimakteriesymtom, framför allt värmevallningar och nattsvettningar.

Behandlingen behöver anpassas individuellt.

För personer som har livmodern kvar kombineras systemiskt östrogen normalt med gestagen/progesteron för att skydda livmoderslemhinnan.

Vilken behandling som är lämplig beror bland annat på symtom, medicinsk historia, riskfaktorer och eventuella kontraindikationer. Detta bedöms tillsammans med vården.

Besvär från underliv och urinvägar

Sjunkande östrogenpåverkan kan ge torrhet, irritation och andra besvär från underlivet och urinvägarna.

Lokalt vaginalt östrogen kan vara ett behandlingsalternativ för sådana besvär och har en annan användning än systemisk hormonbehandling.

Levnadsvanor och fysisk aktivitet

Levnadsvanor kan ha betydelse för hälsan under hela klimakterieövergången.

Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för bland annat hjärt-kärlhälsa, muskler och skelett. Styrketräning kan bidra till att bevara muskelmassa och styrka med stigande ålder.

Sömn, återhämtning, matvanor, alkohol och rökning är andra faktorer som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Vid besvärande värmevallningar kan vissa också identifiera individuella faktorer som tycks utlösa eller förvärra symtomen.

När bör du söka vård?

Sök vård om klimakterierelaterade besvär påverkar din livskvalitet eller om du behöver hjälp med bedömning eller behandling.

Medicinsk bedömning är särskilt viktig om:

• du misstänker menopaus före 45 års ålder

• menstruationerna upphör eller klimakteriesymtom uppstår före 40 års ålder

• du får mycket rikliga eller långvariga blödningar

• du får blödningar mellan menstruationerna

• du får blödning efter samlag

• du får en blödning efter att mensen varit borta i minst 12 månader

• symtomen är uttalade eller avviker från vad som är typiskt för klimakterieövergången

• du är osäker på om symtomen beror på förklimakteriet eller något annat.

Sök akut vård vid allvarliga eller plötsligt uppkomna symtom som kräver omedelbar medicinsk bedömning.

Förklimakteriet och provtagning hos Werlabs

Förklimakteriet behöver ofta inte bekräftas med blodprov, särskilt inte efter 45 års ålder när symtom och förändrat menstruationsmönster ger en typisk bild.

Provtagning kan däremot ge information om andra delar av hälsan eller hjälpa till att undersöka andra möjliga orsaker till symtom.

Hos Werlabs finns analyser av bland annat:

• FSH

• östradiol

• LH

• sköldkörtelmarkörer

• blodstatus

• ferritin och andra järnmarkörer

• glukos och HbA1c.

Vilka prover som är relevanta beror på frågeställningen. Ett hormonvärde ska inte tolkas isolerat och ett blodprov kan inte på egen hand fastställa förklimakteriet.

Läs mer om hur kvinnliga könshormoner kan tolkas tillsammans.

Sammanfattning – vad är förklimakteriet?

Förklimakteriet är övergångsperioden före menopaus då äggstockarnas funktion och hormonproduktion förändras. Mensen blir ofta mindre regelbunden och symtom som värmevallningar, nattsvettningar, sömnproblem och humörförändringar kan förekomma.

För många börjar förändringarna under 40-årsåldern, men både start, längd och symtom varierar.

Hos personer från 45 års ålder med typiska symtom och förändrad mens identifieras förklimakteriet vanligtvis utan hormonprover. Blodprov kan däremot vara relevanta vid vissa frågeställningar och för att undersöka andra möjliga orsaker till symtom.

Förklimakteriet är en naturlig biologisk övergång, men det betyder inte att besvär som påverkar vardagen behöver lämnas obehandlade. Det finns behandling och stöd att få.