Lästid: 4 minuter

Uppdaterad: 2026-01-15

När känslor har en biologisk grund

Oro, ångest och nedstämdhet kan ibland upplevas som något som sitter ”i huvudet”, men i själva verket är de nära kopplade till kroppens biologi. Hur vi mår psykiskt påverkas av ett komplext samspel mellan hjärnans signalsubstanser, hormoner från stressystemet och tillgången på viktiga näringsämnen.

Det betyder inte att känslor enbart är kemiska reaktioner – livshändelser, relationer och miljö spelar också stor roll. Men kroppens inre balans avgör hur väl vi kan hantera belastning, återhämta oss och känna stabilitet över tid.

Signalsubstanser – hjärnans kommunikationssystem

Signalsubstanser är kemiska budbärare som gör det möjligt för nervceller att kommunicera med varandra. Några av de mest välkända är serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA. Dessa påverkar humör, motivation, sömn, koncentration och stressrespons.

Vid oro och nedstämdhet är det vanligt att balansen mellan dessa signalsubstanser är rubbad. Det kan innebära att lugnande signaler är för svaga, eller att stress- och vaksamhetssystemen är överaktiva. Resultatet kan bli rastlöshet, inre spänning, nedstämdhet eller svårigheter att varva ner.

Stresshormoner och nervsystemets belastning

Stressystemet styrs bland annat av hormonet kortisol, som produceras i binjurarna. Kortisol är livsviktigt – det hjälper oss att hantera akuta situationer, reglera blodsocker och dämpa inflammation. Normalt följer kortisol en tydlig dygnsrytm, med högre nivåer på morgonen och lägre på kvällen.

Vid långvarig stress kan denna rytm rubbas. Kortisol kan bli kroniskt förhöjt, för lågt eller oregelbundet. Detta påverkar hjärnans signalsubstanser och kan bidra till både oro och nedstämdhet. Många upplever då en ständig inre stress, trötthet eller känslan av att aldrig riktigt återhämta sig.

Sambandet mellan kortisol och humör

Höga kortisolnivåer under lång tid kan påverka serotonin- och dopaminsystemen negativt. Samtidigt kan låga eller utmattade kortisolnivåer ge symtom som energilöshet, nedstämdhet och nedsatt stresstolerans. Det är alltså inte bara hur mycket kortisol som produceras, utan när och hur jämnt det frisätts som spelar roll.

Detta är en av anledningarna till att oro och nedstämdhet ofta uppträder tillsammans med sömnproblem, hjärndimma och fysisk trötthet.

Näringsstatus – byggstenar för hjärnans kemi

För att signalsubstanser och hormoner ska kunna bildas och fungera krävs tillgång till rätt näringsämnen. Brist på vissa vitaminer och mineraler kan därför bidra till psykiska symtom, eller göra kroppen mer sårbar för stress.

Magnesium – kroppens naturliga broms

Magnesium är ett mineral som spelar en central roll i nervsystemet. Det behövs för att nervceller ska kunna slappna av efter aktivering och är viktigt för GABA-systemet, som verkar lugnande. Vid magnesiumbrist kan nervsystemet bli mer lättretligt, vilket kan yttra sig som oro, muskelspänningar, hjärtklappning eller sömnsvårigheter.

Stress ökar dessutom kroppens förbrukning av magnesium, vilket kan skapa en ond cirkel där stress leder till brist – och bristen i sin tur ökar stresskänsligheten.

Vitamin B12 – energi för hjärna och nerver

Vitamin B12 är avgörande för nervsystemets funktion och för bildningen av röda blodkroppar. B12 behövs också för omsättningen av signalsubstanser och för hjärnans energiproduktion.

Låga B12-nivåer kan ge symtom som trötthet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem och ibland ångestliknande besvär. Eftersom bristen ofta utvecklas långsamt kan symtomen vara subtila och felaktigt tolkas som psykisk ohälsa eller stress.

När oro och nedstämdhet blir kroppsliga signaler

Oro och nedstämdhet är ofta kroppens sätt att signalera att belastningen är större än återhämtningen. När stressystemet är aktiverat under lång tid och näringsstatus inte räcker till, påverkas hjärnans kemi.

Det betyder inte att besvären ”sitter i blodet”, men att kroppen och psyket är tätt sammanlänkade. För vissa kan justeringar i levnadsvanor, återhämtning och näringsintag göra stor skillnad, särskilt när de baseras på faktiska mätvärden.

Hur kan blodprover bidra till förståelse?

Blodprover kan inte mäta känslor, men de kan ge viktig information om de biologiska förutsättningarna. Vid oro och nedstämdhet kan en hälsokontroll till exempel belysa:

  • Kortisol, som speglar stresspåslag och dygnsrytm

  • Magnesium, som är viktigt för nervsystemets stabilitet

  • Vitamin B12, som påverkar energi, humör och kognitiv funktion

  • ibland även järnstatus, D-vitamin eller inflammationsmarkörer

Genom att se helheten blir det lättare att avgöra om symtomen kan ha en biologisk komponent som går att påverka.

Hur Werlabs kan stötta

Med hjälp av tillgängliga hälsokontroller kan Werlabs hjälpa till att ge en objektiv bild av kroppens inre balans. Regelbunden uppföljning av stresshormoner och näringsstatus kan skapa trygghet och fungera som ett underlag för samtal med vården eller egna förändringar i levnadsvanor.

Sammanfattning

Oro och nedstämdhet kan ibland vara resultatet av ett samspel mellan hjärnans signalsubstanser, stresshormoner och näringsstatus. Magnesium, kortisol och vitamin B12 spelar viktiga roller i hur nervsystemet fungerar och hur väl kroppen hanterar belastning. Genom att förstå kroppens kemi och vid behov ta hjälp av blodprover går det att få en djupare bild av vad som påverkar det psykiska måendet.

Vanliga frågor om kroppens kemi bakom oro och nedstämdhet

Kan näringsbrist bidra till oro?

Ja. Brist på till exempel magnesium eller vitamin B12 kan bidra till oro, trötthet och nedsatt stresstolerans.

Är högt kortisol alltid dåligt?

Nej. Kortisol är nödvändigt, men långvarigt förhöjda eller rubbade nivåer kan påverka humör och återhämtning.

Kan blodprover visa orsaken till nedstämdhet?

Nej, blodprover kan inte ställa en psykiatrisk diagnos, men kan visa biologiska obalanser som kan påverka måendet.

Hur vet jag om jag har magnesiumbrist?

Symtom kan vara muskelspänningar, oro och sömnproblem, men blodprov ger säkrare vägledning.

När bör man utreda oro och nedstämdhet med blodprov?

Vid långvariga symtom, utmattning eller när besvären inte förbättras trots återhämtning kan blodprov vara ett värdefullt steg.

Redaktör: Werlabs läkarteam